Anders Larssons Rysslandsbesked väcker större frågor

Svenska ishockeyförbundets ordförande Anders Larsson har mött hård kritik för sin hantering av frågan om ryskt deltagande i internationell ishockey. Trots krav på hans avgång har ishockeyförbundet intagit en tydligare hållning än flera andra svenska idrottsförbund när det gäller att möta ryska motståndare.

Svenska ishockeyförbundet meddelade först att Sverige inte skulle bojkotta ett världsmästerskap där Ryssland deltar. När andra nationer därefter markerade sina ståndpunkter förtydligade förbundet att Tre Kronor inte ska spela mot Ryssland. Någon generell bojkott av mästerskapet är däremot inte aktuell.

Förbundets ändrade besked och kommunikationen kring frågan har lett till omfattande kritik inom svensk ishockey. Även SHL:s hantering har ifrågasatts. Samtidigt skiljer sig ishockeyförbundets beslut från hur flera andra svenska idrottsorganisationer har valt att agera.

Under Europe Smash i Malmö i augusti tilläts ryska bordtennisspelare delta. Svenska spelare ställde upp mot dem, arrangören genomförde matcherna och svenska myndigheter medgav inresa. Svenska Bordtennisförbundets ordförande Tomas Eriksson beskrev situationen som olycklig men överlät åt spelarna själva att bestämma om de ville avstå från matcher.

Internationella bordtennisförbundet, ITTF, hade den 10 juli 2026 beslutat att spelare med ryska pass åter skulle få delta i internationell bordtennis och parabordtennis från den 28 juli. Beslutet motiverades bland annat med likabehandling och att begränsningar måste vara proportionerliga.

En av matcherna i Malmö spelades den 11 augusti, när Anton Källberg besegrade ryssen Vladimir Sidorenko med 3–0 i set. Settsiffrorna blev 11–5, 11–9 och 11–7. Efteråt förklarade den svenske spelaren att han var nöjd med sin insats och hade känt sig väl förberedd inför turneringen.

Även inom skididrotten ligger ansvaret i stor utsträckning på de enskilda aktiva. Inför skid-VM i Sverige nästa år finns möjligheten att ryska åkare deltar, samtidigt som svenska skidåkare inom några veckor väntas tävla mot ryska motståndare i världscupen. Frågan om visum och inresa har också diskuterats av svenska myndigheter.

Internationella skid- och snowboardförbundet, FIS, beslutade den 2 september 2026 att ryska och belarusiska idrottare endast får delta individuellt efter att ha undertecknat en neutralitetsförklaring. Nationella symboler, däribland flaggor, nationalsånger och landslagsdräkter, är förbjudna. Överträdelser kan medföra sanktioner.

Svenska Skidförbundet uppgav den 30 oktober att organisationen endast hade diskuterat frågan om visum och inresa med Riksidrottsförbundet vid ett tillfälle under våren. Förbundet hade varken begärt något särskilt myndighetsbeslut eller bedrivit en aktiv process för att försöka stoppa ryska deltagare från skid-VM i Falun.

Längdskidåkaren Linn Svahn har tidigare varit en av få svenska åkare som öppet fört fram möjligheten att bojkotta tävlingar med ryskt deltagande. När en gemensam bojkott inte blev aktuell fick hon emellertid överge den hållningen.

I ett uttalande till journalisten Anna Rydén framförde Linn Svahn att det inte borde vara enskilda idrottare som behöver göra personliga uppoffringar. Hon efterlyste beslut från en högre organisatorisk nivå och ansåg att just detta hade saknats i hanteringen av frågan.

Riksidrottsförbundets ordförande Anna Iwarsson meddelade den 7 juli 2026 att Sveriges Olympiska Kommitté, Sveriges Paralympiska Kommitté och den nordiska idrottsrörelsen delade motståndet mot ryskt och belarusiskt deltagande i internationell idrott. Organisationen hänvisade även till ett gemensamt nordiskt ställningstagande som uppdaterades den 19 december 2025.

Inom ishockeyn har Internationella ishockeyförbundet, IIHF, fortsatt att behandla frågan om vilka nationer som får delta i kommande mästerskap. Den 7 november 2026 meddelade organisationen att Belarus fortfarande är utestängt från herrarnas ishockey-VM 2027 och junior-VM 2027. I prövningen ingick bland annat spelscheman, tävlingsupplägg, biljettförsäljning och organisatoriska förutsättningar.

Skillnaden mellan de svenska idrottsförbundens agerande är därmed tydlig. Medan bordtennisen och skididrotten i stor utsträckning låter aktiva själva ta ställning till möten med ryska motståndare har Svenska ishockeyförbundet uttryckligen sagt nej till sådana matcher.

Kritiken mot Anders Larsson gäller framför allt hur beskeden har presenterats och förändrats. Samtidigt är det, enligt den bedömning som görs i denna kommentar, svårt att peka på något annat svenskt idrottsförbund som inför ett möjligt möte med Ryssland har gjort en lika tydlig markering.

Det väcker också frågan om vilket ansvar övriga svenska idrottsledare bör ta. Ska beslut om att tävla mot ryska idrottare ligga hos varje enskild utövare, eller bör förbunden gemensamt avgöra hur svensk idrott ska agera?

Gillar du den här personligheten?