Ambulansförbundet kräver säkerhetsteam vid riskfyllda utryckningar

Ambulansförbundet vill att särskilt utbildade säkerhetsteam ska kunna eskortera ambulanspersonal vid utryckningar där det finns känd eller befarad risk för hot, trakasserier eller våld och där polisen inte kan ge tillräckligt skydd. Kravet har skickats till Socialdepartementet och regionerna Gävleborg, Skåne, Stockholm, Örebro och Västra Götalandsregionen.

Förbundssekreteraren Henrik Johansson uppger att ambulansbesättningar i sådana situationer bör kunna begära eskort från vaktbolag. Han anser att ambulanspersonal bör ha möjlighet till ett skydd som motsvarar det som finns i bland annat sjukhusmiljöer och tunnelbanan. Ambulansförbundet vill att frågan om särskilt utbildade säkerhetsteam utreds skyndsamt.

Bakgrunden omfattar bland annat angreppet i Harmånger den 20 september 2025, där en ambulansförare knivhöggs till döds. Åklagarmyndigheten uppgav att mannen som misstänktes för mord greps på platsen och anhölls efter förhör omkring klockan 19 på sannolika skäl misstänkt för mord. Förundersökningen hade ärendenummer AM-144120-25 och rättsprocessen hanterades av Hälsinglands tingsrätt i mål B 2509-25, med kammaråklagare Elin Källberg som åklagare.

Region Gävleborg meddelade den 24 juli 2026 att Arbetsmiljöverket hade gjort en åtalsanmälan om misstänkt arbetsmiljöbrott efter ambulansutryckningen i Harmånger. Regionen betonade samtidigt att anmälan inte avgör skuldfrågan och inte innebär att åtal har väckts. Den fortsatta utredningen hanteras av åklagare och polis.

Efter händelsen lät Region Gävleborg genomföra en extern granskning. Regionen uppgav att granskningen kom fram till att ambulanspersonalen hade agerat korrekt utifrån de förutsättningar som fanns. Därefter har regionen bland annat fördjupat samarbetet med Polismyndigheten, SOS Alarm och räddningstjänsten, skärpt dokumentationen av hot och våld samt utvecklat möjligheten att använda journalinformation vid utryckningar.

I Region Stockholm registrerades 254 arbetsmiljöavvikelser mellan maj 2025 och augusti 2026 där hotfulla eller våldsamma situationer riskerade att uppstå. Under samma period inträffade sex vårdavvikelser som gällde hot och våld. Ambulanssjukvården utförde samtidigt omkring 400 000 uppdrag.

Matilda Axelsson, tillförordnad verksamhetschef i ambulanssjukvårdsförvaltningen i Region Stockholm, uppger att medarbetare bland annat har blivit hotade med kniv under utryckningar. Region Stockholm anger att Jani Sundqvist är förvaltningschef för ambulanssjukvårdsförvaltningen. Regionen uppger också att verksamheten hanterar över 1 000 ambulansuppdrag per dag, varav omkring 250 är prio 1-uppdrag.

Region Stockholm har sedan förra året hela ansvaret för ambulanssjukvården i regionen. Tidigare var uppdraget fördelat mellan tre bolag. Jani Sundqvist vill nu se över frågan om att kunna anlita väktare.

Parallellt pågår en statlig utredning om hot, riskbedömningar och informationsdelning inom ambulanssjukvården. Socialdepartementet har utsett Stefan Jansson till särskild utredare. Uppdraget har beteckningen S2026/00485 och ska redovisas senast den 16 oktober 2026.

Socialdepartementet har gett Stefan Jansson i uppdrag att lämna förslag på åtgärder och eventuella författningsändringar för bättre informationsflöden mellan bland annat ambulanssjukvården, Polismyndigheten, räddningstjänsten och larmcentraler. I arbetet ska även patientsäkerhet och personlig integritet beaktas.

Socialstyrelsen har bland annat föreslagit att ambulanspersonal ska få bättre tillgång till slutenvårdsjournaler, att hotbedömningar ska föras över bättre från larmoperatörer och att polis och ambulans ska ha mer samordnade rutiner vid riskfyllda situationer. Myndigheten har även föreslagit gemensamma övningar mellan polis och ambulanspersonal, överväganden om forsknings- och utvecklingsprojekt med kroppskameror samt en standardiserad nationell kartläggning av hot och våld mot ambulanspersonal som återkommer med jämna mellanrum.

Vårdförbundet uppgav att 27 procent av vårdpersonalen i förbundets underlag efterfrågade mer utbildning från arbetsgivaren för att öka säkerheten. Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro har också krävt bland annat flaggning av riskadresser mellan polis och ambulans, polisstöd vid risk för hot eller våld samt tillgång till patientjournaler inför utryckningar.

Västra Götalandsregionen uppger att regionen redan har en gemensam utbildning om hot, våld och otillåten påverkan. Där finns också en särskild webbutbildning för medarbetare som i arbetet kan hamna i konfliktsituationer där hot eller våld förekommer.