Hund-DNA stärker bevisningen i Gaboro-målet

AI-genererad illustration

Lokalt Öst

Hund-DNA stärker bevisningen i Gaboro-målet

Av Per ErikssonPublicerad: 13 aug 08:183 min

Ny teknisk bevisning har lagts fram i Göta hovrätt i målet om mordet på rapparen Gaboro. Förhandlingen i hovrätten i Jönköping avslutades under veckan efter att Norrköpings tingsrätts dom hade överklagats. Den 22-årige Alexander Nord dömdes av Norrköpings tingsrätt till livstids fängelse mot sitt nekande. Åklagarmyndigheten uppgav att senior åklagare Thomas Ramstedt var förundersökningsledare och att tingsrättsmålet har målnummer B 5124-24.

Den nya bevisningen gäller ett par skor som polisen kopplar till gärningsmannen. Jan Staaf, utredningsledare för grova brott hos polisen i Norrköping, uppgav att gärningspersonen själv filmade mordet och att skorna kunde ses i materialet. Genom bland annat telefonpositionering kunde utredarna kartlägga områden där gärningsmannen hade rört sig efter mordet. Skorna hittades därefter slängda i naturen utanför Norrköping.

Nationellt forensiskt centrum i Linköping lyckades inte få fram mänskligt DNA från skorna, men teknikerna hittade hundhår. Jan Staaf uppgav att polisen därefter tog kontakt med Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm och Uppsala universitet. Tillsammans kunde de utvinna DNA ur hårstråna. Hundarna i den dömde mannens bostad topsades för att proverna skulle kunna jämföras med DNA från hundhåren.

Analysen hann inte bli klar innan målet behandlades i Norrköpings tingsrätt. Jan Staaf beskrev arbetet som nytt även för forskarna och som ett mindre testprojekt. Inför huvudförhandlingen i Göta hovrätt fanns däremot ett resultat som enligt polisen med stor säkerhet visade att skorna tillhörde den man som dömts i tingsrätten.

KTH:s forskargrupp Evolutionary Biology and Forensics, som leds av professor Peter Savolainen, uppger att gruppen utvecklar forensiska metoder för analys av hund-DNA och att sådana metoder redan har använts i flera polisutredningar. Uppsala universitet uppgav 2023 att Dog10K-konsortiet hade analyserat arvsmassan från 2 000 hunddjur och byggt upp en genetisk resurs med prover från fler än 320 av omkring 400 registrerade hundraser.

Polismyndigheten uppgav efter åtalet att utredarna även använde utvidgad DNA-analys genom familjesökning för att identifiera den misstänkte skytten efter att DNA-spår hade säkrats i utredningen. Polismyndigheten uppgav också att gärningsmannen inte hade någon tidigare koppling till mordoffret och att han hade tagit på sig morduppdraget för ekonomisk vinning.

Den 22-årige mannen åtalades enligt Åklagarmyndigheten även för försök till mord och grovt vapenbrott efter en skjutning mot en bostad i Gusum den 11 december 2024. Åtalet omfattade dessutom ytterligare ett grovt vapenbrott i Finspångs kommun under perioden 3–9 mars 2025.

Göta hovrätt angav i sitt förhandlingsschema att hovrättsmålet har målnummer B 2826-26. Huvudförhandlingen var planerad att pågå under fem förhandlingsdagar på avdelning 2, rotel 22.

Jan Staaf uppgav att samtliga bevis och indicier är viktiga i en mordutredning. Han sade också att han avser att läsa hovrättens kommande dom med särskilt intresse för om domstolen kommenterar metoden med analys av hund-DNA.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 98%
98%
2%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln använder ett sakligt och neutralt språk med tydlig källhänvisning i nästan varje stycke, där fakta och uttalanden återges från polisen, åklagarmyndigheten samt universitet och forskargrupp. Det finns inga uttryck från journalisten själv som förstärker, förminskar, spekulerar eller drar egna slutsatser. Eventuella hårda eller känslomässigt laddade ord framkommer enbart som återgivna uttalanden från källor, vilket inte sänker oberoendet. Enda avvikelsen är den ganska värdeneutrala beskrivningen av analysen som "med stor säkerhet" visar samband, vilket kan ses som något starkt uttryckt men som uttryckligen tillskrivs polisen och därmed inte påverkar. Sammantaget är språket mycket neutralt och sakligt i hela artikeln.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Mitten
10%
80%
10%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln gynnar främst mittenpolitiska perspektiv då den fokuserar på tekniska och institutionella lösningar inom rättsväsendet samt lyfter fram samarbetet mellan polis och akademi. Den visar en förtroendefull bild av offentliga institutioner och brottsbekämpning utan ideologisk polarisering, kritik mot statens roll eller förstärkning av marknadslösningar, vilket placerar den tydligt i en pragmatisk och teknokratisk mittposition.

Rubrik och framing:
Artikeln skapar en verklighetsbild där teknisk och innovativ polis- och rättsmedicinsk metodik framstår som avgörande för att lösa ett mordmål. Polisen och rättsväsendet framstår som aktiva och kompetenta, medan den dömde mannen är den ansvarige för brotten.

Språk och ton:
Språket är neutralt utan värdeladdade ord kopplade till aktörer, och förstärkning sker genom att lyfta fram nya vetenskapliga metoder och polisens arbete som framgångsrikt, vilket ger positiva associationer till statliga institutioner.

Källbalans:
Artikeln ger störst utrymme åt polisen, åklagare och forskare vid universitet, men saknar perspektiv från den åtalade, försvarssidan eller rättssäkerhetskritiker.

Utelämnanden och kontext:
Varken kritik mot polisens metoder, rättssäkerhetsaspekter eller frågor om bevisets tillförlitlighet tas upp, vilket kan påverka den politiska tolkningen genom att artikeln framstår som entydigt stödjande för statliga myndigheter och tekniska lösningar.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.