Alunskifferfrågan avgjorde när Birgitta Wallin röstade

AI-genererad illustration

Lokalt Norr

Alunskifferfrågan avgjorde när Birgitta Wallin röstade

Av RedaktionenPublicerad: 27 aug 10:072 min

Förtidsröstningen inför höstens val inleddes onsdagen den 26 augusti. I Hammarstrand öppnade röstningen i Gula huset på Centralgatan 13, där flera väljare kom för att lägga sina röster redan under den första dagen.

En av dem var Birgitta Wallin. Hon uppgav att det varit svårt att bestämma sig i årets val, men att frågan om alunskifferbrytning och annan gruvbrytning blev avgörande för hennes val. Birgitta Wallin efterlyste samtidigt större tydlighet från politiker och partier och ansåg att de inte bör ändra sig fram och tillbaka för att behålla sina positioner.

Frågan om alunskiffer är samtidigt föremål för en statlig utredning. Regeringen beslutade i juni 2026 att låta rådmannen Anna Zilla vid Östersunds tingsrätt analysera hur kommunernas inflytande över bearbetningskoncessioner för mineral i alunskiffer kan stärkas. Uppdraget omfattar bland annat hur ett kommunalt veto kan utformas och ges retroaktiv verkan. Utredningen ska redovisas senast den 17 februari 2027.

Riksdagens näringsutskott har i sitt mineralpolitiska betänkande 2026 konstaterat att det sedan 2022 finns ett särskilt lämplighetskrav i minerallagen för den som söker bearbetningskoncession för koncessionsmineral i alunskiffer. Utskottet konstaterar också att alunskiffer innehåller både uran och flera kritiska metaller och mineral.

Ragunda kommun uppger att förtidsröstningen i Gula huset i Hammarstrand pågår till och med den 12 september. På valdagen den 13 september sker förtidsröstning i stället i Blå huset på Gullbacksvägen 3. Kommunen erbjuder även förtidsröstning i Bispgården och Stugun samt i Borgvattnet enbart på valdagen.

Valmyndigheten uppger att 1 875 förtidsröstningslokaler är öppna för allmänheten i Sverige under valperioden 2026 och att minst en sådan lokal i varje kommun ska hålla öppet även på valdagen. Röstkort behöver inte längre tas med vid röstningen 2026, men väljaren måste kunna styrka sin identitet. Enligt Valmyndigheten har omkring 6,5 miljoner av drygt 8,6 miljoner röstkort skickats digitalt inför valet.

Statistiska centralbyrån redovisade ett valdeltagande på 84,8 procent i Ragunda kommun vid riksdagsvalet 2022. Det var 0,6 procentenheter lägre än 2018 och samtidigt en av de minsta minskningarna bland Sveriges kommuner.

Efter valdagen inleder Länsstyrelsen Jämtland den slutliga rösträkningen den 14 september. Myndigheten uppger att samtliga röster då kontrollräknas och att personrösterna räknas. Arbetet bedöms ta omkring två veckor.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 98%
98%
2%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln är i huvudsak saklig och neutralt formulerad. Den använder ett faktabaserat språk utan egna värderingar, förstärkningar eller förminskningar från journalisten. Inga spekulationer eller slutsatser dras utan artikeln förmedlar informationen på ett rakt och opartiskt sätt. Hänvisningar till källor som kommun, regering, Valmyndigheten och Länsstyrelsen Jämtland anges tydligt utan att journalistens språk påverkar informationens karaktär. Eventuella värdeladdade ord förekommer endast i citerade eller återgivna påståenden och betraktas därmed inte som journalisthandling. Det finns inga emotionella eller dramatiserande uttryck som skulle kunna styra läsarens känslor. Den låga avdraget beror på att artikeln innehåller en viss formulering som ”ansåg att de inte bör ändra sig fram och tillbaka” som återges utan större klargörande, vilket dock inte i betydande grad påverkar helheten. Sammantaget är språket mycket neutralt och lämpligt för en nyhetsartikel.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Mitten
40%
55%
5%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln lyfter fram en miljörelaterad fråga som är angelägen för miljömedvetna väljare (vänster), men gör det främst genom att beskriva statliga utredningar och demokratiska processer utan ideologisk vinkling eller kritik. Detta ger en bild av pragmatisk hantering av komplexa frågor via institutioner och lagstiftning (mitten). Få inslag gynnar högerns fokus på marknadslösningar eller individuellt ansvar.

Rubrik och framing:
Framhäver en enskild väljare vars valbeslut har koppling till miljö- och gruvfrågor, samt lyfter fram statliga åtgärder och processer för att stärka kommunalt inflytande i mineralutvinning.

Språk och ton:
Neutralt och informativt, utan värdeladdade termer eller stark retorik som förstärker någon särskild sida.

Källbalans:
Fokus ligger på en enskild medborgare, statliga institutioner och formella processer, medan politiska partier, näringsliv och eventuella kritiker inte ges utrymme.

Utelämnanden och kontext:
Saknar perspektiv från gruvindustrin, miljörörelser eller politiska partier som kan ha olika inställningar i frågan; detta kan påverka den politiska tolkningen av hur frågor om näringsliv och miljö balanseras.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.