AI-genererad illustration
Allt fler jobbar vidare efter pensionsåldern
Andelen äldre som fortsätter arbeta efter den traditionella pensionsåldern har ökat tydligt. En rapport från SPP Pension & Försäkring visar att 36 procent av 65-åringarna har lön som sin huvudsakliga inkomst. Personer som kombinerar arbete med pension brukar beskrivas som jobbonärer.
Utvecklingen syns även i myndigheternas statistik. Pensionsmyndigheten fastställde att 263 000 personer mellan 62 och 86 år både arbetade och tog ut allmän pension under 2024. Det motsvarade 11 procent av befolkningen i åldersgruppen, och 66, 67 och 68 år var de vanligaste åldrarna bland jobbonärerna. SCB har samtidigt konstaterat att sysselsättningsgraden bland personer mellan 65 och 74 år fördubblades från 10 procent 2001 till 20 procent 2023. Bland kvinnor steg andelen från 7 till 16 procent och bland män från 13 till 25 procent.
Under 2026 är riktåldern för pension 67 år, enligt regeringens utredning om ett längre arbetsliv. Den lägsta åldern för att ta ut inkomstgrundad allmän pension har därmed höjts till 64 år. minPension uppger samtidigt att anställda enligt lagen om anställningsskydd har rätt att vara kvar i anställning till 69 års ålder och att arbete kan kombineras med både allmän pension och tjänstepension.
Även vissa pensionsvillkor har förändrats. PTK meddelade att ITP:s sjukpensionsskydd från den 1 januari 2026 gäller till 67 års ålder för personer födda 1960 eller senare. Den ordinarie övre gränsen för intjänande av ITP-ålderspension är samtidigt fortsatt 66 år inom ITP 1 och 65 år inom ITP 2.
Arbetsförmedlingen konstaterade i en rapport från 2026 att personer över 55 år relativt sällan blir arbetslösa, men att arbetslösheten oftare blir långvarig för dem som förlorar sitt arbete. Myndigheten hänvisade också till forskning som visar att sannolikheten att bli kontaktad av en arbetsgivare i en rekrytering börjar minska redan i 40-årsåldern.
Bland yngre väcker utvecklingen viss oro. Julia Axelsson i Luleå uttrycker oro över möjligheten att fler äldre stannar kvar i arbetslivet samtidigt som artificiell intelligens diskuteras som en teknik som kan ta över arbetsuppgifter. Gruppen jobbonärer väntas bli vanligare.
SPP Pension & Försäkring redovisar dessutom i Pensionstrender 2026 att sex av tio svenskar anser att reglerna i pensionssystemet är svåra att förstå. Rapporten anger också att kvinnors pensioner ligger omkring 30 procent lägre än mäns.
Analys
Förklaring:
Artikeln är övervägande saklig och använder ett neutralt språk utan egna värderingar eller förstärkningar från journalisten. Den redovisar fakta och statistik från flera källor som SPP Pension & Försäkring, Pensionsmyndigheten, SCB, minPension, PTK och Arbetsförmedlingen, och tydliggör vem som står för de olika uppgifterna. Alla uttalanden som kan uppfattas som värderande, exempelvis oro från Julia Axelsson, är tydligt tillskrivna källor. Det finns inga egna slutsatser, spekulationer eller emotionellt styrt språk från journalisten. Den enda mindre invändningen är att formuleringen "viss oro" skulle kunna ses som en mild värdering, men eftersom den kopplas till en namngiven person (Julia Axelsson) och tydligt presenteras som en personlig åsikt påverkar det inte poängen. Därmed bedöms artikeln som mycket oberoende och neutral i sin språkbehandling.
Förklaring:
Artikeln presenterar en faktabaserad rapport om ökande arbetslivsaktivitet bland äldre och inkluderar myndigheters statistik och pensionsregler, vilket understryker teknokratiska och pragmatiska perspektiv typiska för mitten. Den saknar kritik mot ekonomiska strukturer eller förespråkar inte statlig omfördelning, vilket minskar vänsterinslaget. Samtidigt undviker den fokus på strikt individuell ansvarsställning, migration eller lag och ordning som högern prioriterar. Sammantaget gynnar artikeln en mittenorienterad förståelse av arbetsmarknaden och pensionssystemet med neutralt, tekniskt fokus.
Rubrik och framing:
Verklighetsbilden är att fler äldre arbetar efter pensionsåldern, vilket framställs som en pågående trend utan tydlig skuld eller offer. Äldre arbetstagare beskrivs som aktiva medborgare som bidrar till arbetsmarknaden, medan yngre uttrycker viss oro.
Språk och ton:
Språket är neutralt och faktabaserat, med vissa positiva beskrivningar av äldre arbetares möjligheter och rättigheter, samt en mild ton av oro från yngre. Inga starka värderande ord som förstärker någon sida tydligt.
Källbalans:
Rapport från pensionsbolag (SPP Pension & Försäkring), statistik från Pensionsmyndigheten, SCB, Arbetsförmedlingen, samt åsikt från individ. Dessa källor spänner över både myndigheter och privat sektor, vilket ger ett balanserat källurval utan tydlig vinkling åt något håll.
Utelämnanden och kontext:
Det saknas perspektiv på hur detta påverkar sociala skyddsnät, ojämlikhet eller eventuella problem med att äldre måste arbeta längre av ekonomisk nöd, något som kunde ge en mer vänsterinriktad kontext. Rättvisa i pensioner och arbetslivets villkor för äldre kan också diskuteras mer.
Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.
Senaste nyheter
Man döms efter stöld av konstverk i Umeå
En man i 50-årsåldern döms av Umeå tingsrätt för ringa stöld efter att ha tagit...
Byfest lyfter Huskölens 400-åriga skogsfinska historia
Omkring 300 personer väntas under lördagen till den årliga tårt- och kakfesten i Huskölen-Karlstrand, där...
Moderaterna anmäler brister vid förtidsröstning i Skellefteå
Moderaterna har anmält händelser vid en tillfällig lokal för förtidsröstning i Skellefteå till Valmyndigheten. Partiet...
Erik Slottners Ragundabesök blir inte av före valet
Civilminister Erik Slottner (KD) kommer inte att genomföra det planerade besöket i Ragunda kommun före...
