Alla valincidenter måste nu rapporteras

Förtidsröstningen inleddes under onsdagen. Inför årets val gäller nya regler som innebär att incidenter under valgenomförandet måste rapporteras till Valmyndigheten. Tidigare var rapporteringen frivillig. Riksdagen beslutade den 15 oktober 2025 om ändringarna i vallagen och bestämmelserna trädde i kraft den 1 december samma år för att kunna användas vid de allmänna valen 2026.

Rapporteringsskyldigheten omfattar enligt Valmyndigheten bland annat avvikelser från valadministrationens regler och rutiner, försök att otillbörligt hindra eller påverka röstningen samt andra händelser som kan påverka hur valet genomförs. Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten, uppger att ett huvudskäl till förändringen är att myndigheten vill kunna få en samlad bild av valets genomförande i realtid och inte enbart i efterhand.

Under valet 2022 inträffade minst 489 incidenter. De flesta gällde stölder eller sabotage av valsedlar i röstningslokaler, men Valmyndighetens erfarenhetsrapport beskriver också hot, trakasserier och otillåten påverkan vid vallokaler. Anna Nyqvist uppger att myndigheten inte bedömde någon enskild händelse som så allvarlig att valintegriteten eller valresultatet påverkades.

Bland de allvarligaste händelserna 2022 fanns enligt Valmyndigheten ett sabotage mot en mobil röstningsbuss i Botkyrka som brann samt cyberangrepp mot myndighetens webbplats. Anna Nyqvist uppger att cyberattacker förekommer vid varje val och att Valmyndigheten arbetar tillsammans med andra myndigheter för att stå emot sådana angrepp.

Valmyndigheten konstaterade samtidigt att incidentrapporteringen 2022 var bristfällig. Minst 59 kommuner, däribland Stockholm och Göteborg, rapporterade färre händelser än vad som faktiskt hade inträffat. Erfarenheter från tidigare val har också studerats av Totalförsvarets forskningsinstitut. I en studie av valen 2018 och 2019 konstaterade institutet att kommuner, länsstyrelser och utlandsmyndigheter gav stöd åt ett utvecklat nationellt system för incidentrapportering, under förutsättning att det var enkelt, samlat och gav återkoppling till rapportörerna.

Sedan den 30 juli 2026 har Valmyndigheten dessutom ett system där privatpersoner och organisationer kan rapportera fel och brister i samband med valet. Uppgifterna skickas vidare till berörd kommun eller länsstyrelse. Om rapporten gäller röstning utomlands går den vidare till Utrikesdepartementet.

Säkerhetsarbetet inför valet omfattar flera myndigheter. Regeringen uppger att Valmyndigheten leder ett permanent nationellt valnätverk där bland andra Säkerhetspolisen, Polismyndigheten, Myndigheten för psykologiskt försvar, Myndigheten för civilt försvar, Nationellt cybersäkerhetscentrum, länsstyrelserna, Post- och telestyrelsen och Skatteverket deltar.

Polismyndigheten uppger att arbetet med valet 2026 bedrivs som en särskild händelse. Varje polisregion har en regional stab som samordnas och får stöd av en nationell stab. Polisen sammanställer också statistik över brottsanmälningar som bedöms ha koppling till valrörelsen.

Säkerhetspolisen uppgav den 23 juni 2026 att myndigheten vid den tidpunkten inte hade hanterat något konkret hot som specifikt riktats mot valet. Myndigheten framhöll samtidigt att hotbilden kan förändras och att säkerhetsläget följs löpande. Säkerhetspolisen bedömer att den decentraliserade organisationen av det svenska valsystemet, den manuella rösträkningen och flera kontrollnivåer gör systemet svårt att manipulera. Myndigheten har samtidigt konstaterat att aktiviteten inom våldsbejakande extremistmiljöer normalt ökar under valår.

Myndigheten för psykologiskt försvar uppgav den 16 juni 2026 att det svenska valet då inte bedömdes vara ett prioriterat mål för utländska hotaktörer. Myndigheten framhöll samtidigt att den snabbt accelererande utvecklingen inom artificiell intelligens fortlöpande förändrar förutsättningarna för informationspåverkan inför valet.

I Skåne bedömdes tolv incidenter under valet 2022 som så allvarliga att de polisanmäldes. Malmö stad stod för två av anmälningarna, men båda ärendena lades ner av polisen. I det ena fallet anmäldes partiet Nyans efter uppgifter om försök att påverka väljare utanför en vallokal på valdagen. I det andra fallet gällde anmälan hot och hat mot röstmottagare under förtidsröstningen i Rosengård. Personerna uppgav sig företräda Alternativ för Sverige.

Daniel Olsson, valchef i Malmö, uppger att personerna i Rosengård hade en otrevlig attityd och uppträdde hotfullt. Nyans partiledare Mikail Yüksel uppger i ett mejl att de berörda personerna uteslöts ur partiet. Han framför också att det är tillåtet att försöka övertyga väljare om man befinner sig minst 15 meter från vallokalen, även på valdagen. Alternativ för Sverige har sökts för en kommentar.

Övriga polisanmälda händelser i Skåne omfattade bland annat ett fall i Svalöv där en företrädare för ett politiskt parti lade ut namnvalsedlar som hade kryssats i på förhand. I Örkelljunga gjordes två anmälningar om olaglig affischering. Två nazister dömdes senare för misshandel av två ungdomar som de trodde hade rivit ner deras valaffischer.

I Helsingborg gjordes fem polisanmälningar. Bland händelserna fanns ett inbrott i en lokal för förtidsröstning samt ett fall där en röstmottagare uppfattade att en person utanför lokalen försökte påverka arabisktalande väljare att rösta på Nyans. Den händelsen polisanmäldes som otillåten påverkan. Vad de tre övriga anmälningarna gällde är oklart.

I Kristianstad stals valbås under förtidsröstningen från ett bibliotek där besökare kunde ta sig in med lånekort utanför ordinarie öppettider. I Hörby kom en drogpåverkad man in i en röstningslokal och uppträdde aggressivt mot en röstmottagare. Han välte bord och stolar så att ett stort antal kaffekoppar gick sönder och förstörde även blommor och skyltar på väg ut ur lokalen.