Äldre kvinna lurad på 580 000 kronor i nytt bedrägeri

En kvinna i 80-årsåldern från Bräcke kommun har anmält till polisen att hon förlorat omkring 580 000 kronor. Pengarna fördes över efter att en man erbjudit sig att hjälpa henne att återfå pengar från ett tidigare bedrägeri.

Kvinnan har berättat att hon blev bedragen under 2022. Under hösten 2026 tog en man kontakt med henne och påstod att han kunde ordna så att hon fick tillbaka sina tidigare förlorade pengar. För att få hjälp uppmanades hon att sätta in pengar i digitala plånböcker.

Sammanlagt genomförde kvinnan överföringar på omkring 580 000 kronor. När hon senare försökte få tillgång till de digitala plånböckerna nekades hon åtkomst. Händelsen är nu föremål för en polisutredning.

Polismyndigheten har tidigare uppmärksammat en bedrägerimetod där personer som förlorat pengar genom investeringsbedrägerier kontaktas av någon som erbjuder hjälp med återbetalning. Metoden beskrivs som avgiftsbedrägeri och bygger på att den utsatta personen först måste betala för att få tillbaka sina pengar. Polisen framhåller att även sådana erbjudanden kan vara bedrägliga.

Finansinspektionen gick den 11 mars 2024 ut med en varning om personer som utger sig för att arbeta på myndigheten och erbjuder hjälp att återfå tidigare investerade pengar. Myndigheten betonade att myndigheten inte har något räddningsprogram och inte hjälper privatpersoner att få tillbaka pengar som förlorats genom investeringsbedrägerier.

Finansinspektören Mikael Sandahl förklarade samma år att tidigare bedrägerioffer kan bli kontaktade igen när deras personuppgifter sprids eller återanvänds av andra bedragare. Han förklarade att de nya betalningskraven kan presenteras som skatt, bankavgifter, advokatkostnader eller provision.

Även Konsumentverket har uppmärksammat bedrägerier med koppling till kryptotillgångar. Myndigheten beskriver hur bedragare kan återkomma flera gånger och begära ytterligare överföringar. För att ge erbjudandena ett trovärdigt intryck förekommer också falska nyhetsartiklar och otillåten användning av kända personers identiteter.

Ekobrottsmyndigheten har samtidigt konstaterat att kryptovalutor förekommer vid penningtvätt. Snabba överföringar över landsgränser och möjligheten att dölja identiteter kan försvåra arbetet med att följa pengarna. Myndigheten uppger dock att den i flera utredningar har kunnat avslöja och lagföra penningtvätt där kryptovalutor använts.

I en rapport från juni 2026 redovisade Brottsförebyggande rådet en ökning av antalet äldre personer som registrerats som målsägare vid anmälda bedrägeribrott. Mellan 2019 och 2025 steg antalet kvinnliga målsägare över 65 år med 112 procent. Bland män i motsvarande åldersgrupp var ökningen 60 procent.

Under 2025 registrerades totalt 133 407 personer som målsägare vid anmälda bedrägeribrott. Bedrägerier genom social manipulation stod för det största antalet registrerade målsägare. För denna brottstyp hade antalet ökat med 270 procent jämfört med 2019, enligt Brottsförebyggande rådet.

Polismyndigheten framhåller att dokumentation av ekonomiska överföringar och kommunikation, exempelvis e-postmeddelanden, är betydelsefull vid bedrägeriutredningar. Polisen använder också it-forensisk kompetens för att undersöka digitala spår och arbetar med att samordna utredningar när samma gärningspersoner misstänks ligga bakom flera brott.

Konsumentverket upplyser dessutom om att den som drabbats av vissa former av bankbedrägerier kan begära att banken omprövar ett beslut om ersättning. Myndigheten hänvisar till avgöranden från Högsta domstolen och Allmänna reklamationsnämnden där konsumenter i vissa fall har beviljats ersättning. Någon generell rätt till ersättning vid alla bedrägerier finns däremot inte.

Polisens utredning av de anmälda överföringarna från kvinnan i Bräcke kommun pågår.