Åklagaren kräver livstid efter Brattåsmorden

AI-genererad illustration

Lokalt Norr

Åklagaren kräver livstid efter Brattåsmorden

Av Malin NilssonPublicerad: 27 aug 11:373 min

Rättegången om dubbelmordet i Brattås är avslutad. Ångermanlands tingsrätt uppgav den 26 augusti att den åtalade 45-åringen ska vara fortsatt häktad och att domen i mål B 1029-26 meddelas den 9 september 2026 klockan 11.00. Efter slutpläderingen uppgav Sveriges Radio att senior åklagare Hanna Flordal yrkade på livstids fängelse och ifrågasatte trovärdigheten i mannens förklaring till varför han befann sig på platsen.

Mannen står åtalad för två fall av mord på Tor Öberg och hans särbo Gerd Wiklund, som dödades på gården i Brattås den 31 maj 2005. Åklagarmyndigheten uppgav när åtalet väcktes den 7 augusti att ytterligare tekniska, forensiska och rättsmedicinska undersökningar hade gjorts efter gripandet. Hanna Flordal bedömde då bevisläget som gott. Mannen, som är från Katrineholm, nekar till mord. Sveriges Radio uppgav inför rättegången att åklagarsidan fortfarande saknade ett klarlagt motiv och att något mordvapen inte hade återfunnits.

En central del av bevisningen gäller dna. Polismyndigheten uppgav efter gripandet i april att mannen först identifierades genom dna-baserad släktforskning. En direkt jämförelse mellan hans dna och ett spår från brottsplatsen gav därefter en positiv träff, vilket gjorde att misstankegraden höjdes till sannolika skäl. Ångermanlands tingsrätt häktade honom den 10 april 2026 misstänkt för de två morden. Sveriges riksdag hade från den 1 juli 2025 infört lagändringar som under särskilda förutsättningar tillåter dna-baserad släktforskning vid utredningar om bland annat mord och vissa grova våldtäktsbrott.

Under den första rättegångsdagen presenterades även ny dna-bevisning. Sveriges Radio uppgav att den åtalades dna hade hittats på Gerd Wiklunds väska efter en ny undersökning. Väskan hade påträffats i skogen i närheten av gården. Aftonbladet uppgav att den låg omkring 140 meter från gården och att cirka 770 personer hade topsats under den långvariga utredningen utan att tidigare ge den träff som ledde fram till identifieringen av den misstänkte.

Som en del av huvudförhandlingen höll rätten också syn på gården i Brattås. Senior åklagare Hanna Flordal hade begärt att rätten skulle besöka platsen där Tor Öberg och Gerd Wiklund dödades. Den åtalades medverkan blev dock mycket kort. Han klev ur Kriminalvårdens minibuss på gårdsplanen, iförd handbojor och häktets gröna kläder, men vände nästan omedelbart och satte sig i fordonet igen. Den delen av synen var över på mindre än en minut.

Försvarsadvokat Johan Lavås förklarade att hans klient var skyldig att inställa sig vid synen på samma sätt som vid huvudförhandlingen, men att han därefter kunde återvända till bilen. Hanna Flordal fortsatte sedan att visa rättens ledamöter och övriga parter runt på gården. Den tidigare polisen Jan-Ola Nordin, som inledningsvis var förundersökningsledare i Brattåsärendet, fick efter synen kommentera frågan om en åtalads skyldighet att medverka. Även den tidigare Brattåsutredaren Kalle Classon kommenterade sina intryck av rättegången.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 92%
92%
8%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln är övervägande sakligt och neutralt skriven och följer reglerna för källhänvisning på ett korrekt sätt. Journalisten använder ett sakligt och opartiskt språk och undviker spekulation, egna slutsatser och värderande formuleringar. De mer laddade uttrycken i texten är tydligt återgivna från källor såsom åklagarmyndigheten, polisen och radion, vilket inte sänker poängen. Ett litet exempel på lätt subjektivt språk är i beskrivningen av den åtalades korta medverkan vid synen på platsen där han "vände nästan omedelbart" och "den delen av synen var över på mindre än en minut" – men dessa beskrivningar framstår ändå som neutrala och faktabaserade snarare än värderande eller känslostyrda. Sammantaget ger artikeln ett välbalanserat och källkritiskt intryck utan journalistiska förskönande eller fördömande uttryck. Därför sätts oberoendepoängen till 95.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Mitten
10%
80%
10%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln förhåller sig till en rättsprocess utifrån ett institutionellt och teknokratiskt perspektiv där bevis och juridiska procedurer står i centrum. Den balanserar myndigheters och försvarets röster utan värderande språkbruk som tydligt gynnar vänster eller höger. Fokus på rättsstat och fakta gynnar en mitteninriktning präglad av pragmatism och neutralitet.

Rubrik och framing:
Verklighetsbilden fokuserar på en allvarlig brottshändelse och rättsprocessen kring dubbelmordet. Åklagarsidan framställs som aktiv och trovärdig med krav på livstids fängelse, medan den misstänkte är ifrågasatt men förnekar brott.

Språk och ton:
Artikeln använder formella och sakliga uttryck utan värderande ordval som stärker någon sida direkt, men åklagarens yrkande och polisens bevisning presenteras som centrala och trovärdiga.

Källbalans:
Källorna som ges mest utrymme är åklagarsidan, polisen och rättsväsendet, med inslag av försvaret och tidigare utredare. Saklig motpart finns i försvarsadvokaten, men artikeln lägger störst fokus på brottsmotivet och bevisningen från myndigheter.

Utelämnanden och kontext:
Artikeln saknar perspektiv som kritiserar dna-baserad släktforskning eller ifrågasätter rättsprocessens metoder. Det finns heller inget djup om den misstänktes personliga omständigheter eller bredare sociala kontexter.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.