AI testas mot valkompass inför riksdagsvalet 2026

Inför riksdagsvalet 2026 fick Gabriella Sosa Strand och Håkan Hedin prova både ChatGPT och en valkompass för att se hur verktygen fungerar när väljare söker vägledning i politiska frågor. Valmyndigheten har fastställt att valen till riksdag, region- och kommunfullmäktige hålls den 13 september 2026. Röstning är möjlig från den 30 juli till och med valdagen.

Gabriella Sosa Strand är 35 år, studerar digital transformation och har en dotter. Hon beskriver sig som politiskt relativt insatt och använder AI för att skaffa sig mer kunskap om svensk politik. Hon uppger bland annat att hon med hjälp av AI har gått igenom budgetarna för de partier hon är intresserad av.

Håkan Hedin är 38 år, trebarnspappa och driver ett eget företag inom byggbranschen. Han beskriver sitt politiska intresse som begränsat men brukar använda valkompasser inför val. Håkan Hedin uppger att han borde läsa på mer men tycker att det är svårt att veta vart han ska börja.

De båda deltagarna fick besvara valkompassen för riksdagsvalet och därefter fråga ChatGPT om vilket parti de borde rösta på. Riksversionen av Valkompass 2026 bygger på 35 utvalda politiska frågor och jämför användarens svar med både riksdagspartier och enskilda riksdagskandidater. Inför valet 2022 användes tjänsten omkring tre miljoner gånger, och två av tre första- och andragångsväljare använde den enligt uppgifter från tjänstens ansvariga.

OpenAI uppgav i maj 2026 att ChatGPT ska vara politiskt neutralt och inte utformas för att manipulera användare eller undanhålla relevanta perspektiv för att påverka dem politiskt. Företaget uppgav samtidigt att tjänsten ska kunna användas för att utforska och lära sig mer om politiska frågor.

AI:s roll inför valet har samtidigt uppmärksammats av flera svenska aktörer. Internetstiftelsen uppgav i rapporten Svenskarna och internet: Valspecial 2026 att 88 procent av svenskarna tror att AI kommer att användas för att skapa falska bilder eller videoklipp i syfte att påverka valutgången. Nära hälften uppgav samtidigt att de har svårt att avgöra om ett politiskt inlägg har skapats med AI.

Myndigheten för psykologiskt försvar uppgav den 16 juni 2026 att det svenska valet vid den tidpunkten inte bedömdes vara ett prioriterat mål för utländska hotaktörer. Myndigheten framhöll samtidigt att utvecklingen av generativ AI har sänkt den tekniska tröskeln för informationspåverkan och att generativ AI har använts i ökad omfattning vid försök till valpåverkan i europeiska val.

Mediemyndigheten har dessutom gett Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, i uppdrag att genomföra en systematisk forskningsöversikt om AI-genererat innehåll och desinformation på sociala medier. Uppdraget omfattar bland annat metoder för att identifiera och verifiera material som har skapats med AI.