AI används i hundratals riksdagsmotioner utan redovisning

Omkring 300 motioner under riksdagsåret 2025–2026 innehöll minst ett stycke som enligt en ny studie hade skrivits med AI-assistans. Det motsvarar 9,4 procent av motionerna, medan 6,5 procent klassificerades som skrivna med AI-assistans på nivån för hela motionen. Ingen av de granskade motionerna innehöll information om att AI hade använts.

Studien har genomförts av Minerva Suvanto och Mattias Wahde vid Chalmers tekniska högskola tillsammans med Andrea McGlinchey och Peter J. Barclay vid Edinburgh Napier University. Forskarna beskriver avsaknaden av redovisning som en transparensfråga. Minerva Suvanto framhåller att studien inte kan avgöra om AI har använts för att skapa hela texter eller exempelvis enbart för språklig och grammatisk bearbetning. Mattias Wahde pekar samtidigt på att det anmärkningsvärda enligt forskarna är att användningen ökar utan att den anges i motionerna.

Andelen svenska riksdagsmotioner med minst ett AI-assisterat stycke har enligt studien stigit från 1,7 procent 2022–2023 till 4,1 procent 2023–2024 och 8 procent 2024–2025, innan nivån nådde 9,4 procent 2025–2026. Motsvarande andel för motioner som i sin helhet klassificerades som AI-assisterade var 0,1 procent 2022–2023, 1,9 procent 2023–2024, 4,7 procent 2024–2025 och 6,5 procent det senaste riksdagsåret. Forskarna såg inga större skillnader mellan Sverige och Storbritannien eller mellan olika partier.

För analysen utvecklades separata AI-detektorer för svenska och engelska. Den svenska modellen nådde enligt forskarna 97,2 procents träffsäkerhet och ett F1-värde på 0,969 på ett separat testmaterial. Andelen falska positiva klassificeringar i samma test var 4,3 procent. När hela svenska motioner från kontrollperioden 2021–2022 analyserades klassificerades endast en motion felaktigt som AI-genererad, vilket forskargruppen uppgav motsvarade omkring 0,03 procent.

Forskarna använde svenska parlamentstexter från 2014 till 2020 som material från tiden före moderna språkmodeller och texter från 2021 och framåt för att följa utvecklingen i verkliga motioner. De använde en linjär och inspekterbar klassificeringsmodell med namnet ICON, utformad för att göra det möjligt att granska vilka språkliga egenskaper som låg bakom resultaten. I den svenska styckesanalysen klassificerades inte 288 texter, motsvarande 2,1 procent av materialet, eftersom de inte uppfyllde kraven på styckelängd och säkerhetsnivå.

I ett separat tränings- och testdataset skapades de AI-genererade svenska och engelska texterna med Gemini 3.1 Flash-Lite och GPT-5 mini. De mänskligt skrivna texterna hämtades från Sveriges riksdag och brittiska Hansard. Edinburgh Napier University uppgav att materialet delades upp i separata tränings-, validerings- och testmängder och att endast stycken på minst 30 tokens ingick i dessa grunddataset.

Minerva Suvanto kopplar frågan om öppenhet till väljarnas förtroende och hänvisar till tidigare studier om synen på AI. SOM-institutet vid Göteborgs universitet uppgav i april 2026 att en majoritet av Sveriges befolkning för första gången hade använt en AI-chattbot under det senaste året och att den veckovisa användningen hade tredubblats sedan 2024. I den nationella SOM-undersökningen 2023 uppgav 44 procent att de hade ganska eller mycket litet förtroende för att teknikföretag utvecklar AI ansvarsfullt, medan 12 procent hade ganska eller mycket stort förtroende.

Frågan om riktlinjer och insyn kring AI har även behandlats politiskt. Riksdagsledamöterna Mikael Dahlqvist och Lars Mejern Larsson föreslog 2024 att regler, standarder, normer och etiska principer skulle utvecklas för en etisk och hållbar användning av AI. Laila Naraghi föreslog under riksmötet 2022/23 att regeringen skulle se över forskning och lagstiftning om ökad insyn i algoritmer och AI med hänvisning till personlig integritet och det demokratiska styrelseskicket.

House of Commons Library framhöll i maj 2026 att generativ AI kan användas för bland annat textutkast, sammanfattningar och informationssökning, men att AI-genererat material behöver kontrolleras av människor eftersom verktygen kan innehålla felaktigheter, snedvridningar och desinformation. House of Commons Library rekommenderade också att AI i parlamentariskt informations- och analysarbete ska betraktas som ett hjälpmedel och inte som en auktoritativ källa samt att uppgifter från AI ska verifieras mot tillförlitliga källor.