
AI-genererad illustration
69 harpestfall i Västerbotten – augusti står för majoriteten
Harpestfallen har ökat kraftigt i Västerbotten under sommaren. Region Västerbotten uppgav den 27 augusti att 69 fall hade konstaterats i länet under 2026 och att 43 av dem hade registrerats enbart under augusti. Ungefär hälften av samtliga rapporterade svenska fall hittills i år kommer från Västerbotten.
Smittskyddsläkaren Maria Marklund vid Region Västerbotten uppger att det ännu inte går att avgöra om utvecklingen är en tidig topp eller början på en mer omfattande smittspridning. Hon varnar för att 2026 kan bli ett så kallat harpestår. Vid motsvarande tidpunkt 2023 hade 57 fall konstaterats i länet, medan det slutliga antalet det året blev 180.
Personer som vistas mycket i skog och mark löper enligt Maria Marklund störst risk att smittas. Region Västerbotten rekommenderar bland annat långbyxor och långärmade kläder för att minska risken för myggbett. Vid kontakt med gnagare eller harar bör täckande kläder och handskar användas. Sveriges Radio P4 Västerbotten uppgav den 27 augusti att regionen även rekommenderar munskydd i dammiga miljöer där harpestsmitta kan förekomma.
Harpest orsakas av bakterien Francisella tularensis och förekommer främst hos smågnagare och andra djur. Människor kan smittas genom bland annat mygg- och andra insektsbett, direktkontakt med smittade djur, inandning av förorenat damm eller genom förorenat vatten. Smitta via dricksvatten förekommer, men är ovanlig. Sjukdomen sprids inte mellan människor.
Folkhälsomyndighetens årsstatistik för 2025 visar att Västerbotten då hade landets högsta incidens av harpest, med 19 fall per 100 000 invånare. Bland de svenska fall där smittvägen var känd under 2025 hade 52 procent smittats genom insektsbett eller insektsstick.
Statens veterinärmedicinska anstalt uppger att harpest hos djur i Sverige är vanligast från augusti till november. I norra Sverige förekommer sjukdomen främst under sensommaren och den tidiga hösten, där myggor har en viktig roll i smittspridningen. Enligt Statens veterinärmedicinska anstalt brukar spridningen avta när frosten kommer och myggorna försvinner.
Sjukdomsbilden varierar beroende på hur smittan har överförts. Maria Marklund uppger att personer som smittats genom myggbett eller kontakt med sjuka djur ofta får ett sår på huden och stora, ömmande lymfkörtlar. Smitta genom luftvägarna kan ge lunginflammation, medan förorenat vatten kan orsaka sår i munnen eller svalget. Andra vanliga symtom är hög feber, huvudvärk och illamående.
Inkubationstiden är två till tio dygn och i genomsnitt omkring tre dygn. Den som misstänker harpest uppmanas att kontakta vården. 1177 uppger att misstänkt smitta kan utredas med blodprov för att påvisa antikroppar mot bakterien. Provsvar kan ta upp till tio dagar och konstaterad harpest behandlas med antibiotika.
I Norrland har harpest tidigare kopplats till så kallade sorkår. Sveriges lantbruksuniversitet uppgav 2025 att bakterien Francisella tularensis subsp. holarctica för första gången i Sverige hade hittats i fästingar från en katt och tre harar med harpest. Forskarna bedömde att fynden tyder på att fästingar kan ha en roll i smittspridningen till människor och djur, men att fler studier krävs.
Sveriges lantbruksuniversitet uppgav i juni 2026 att medborgarforskningsprojektet Myggkartan fortsätter under året för att kartlägga svenska stickmyggor och förbättra analyser av riskerna för myggburna sjukdomar. Under projektets första år 2025 skickade allmänheten in 285 prover med sammanlagt 688 myggor.
Statens veterinärmedicinska anstalt tar också emot rapporter från allmänheten om döda vilda harar och undersöker vissa av djuren för harpest. Myndighetens nationella harpestkarta uppdateras automatiskt en gång per dygn och redovisar både konstaterade fall och undersökta harar där smitta inte har kunnat påvisas.
Harpest är anmälningspliktig enligt smittskyddslagen. Folkhälsomyndigheten uppger att positiva laboratorieprov ska rapporteras både till den regionala smittskyddsläkaren och till Folkhälsomyndigheten. Myndighetens publicerade statistik uppdateras dagligen och kan därför justeras i efterhand.
Källor
Analys
Förklaring:
Artikeln är skriven med ett sakligt och neutralt språk utan egna värderingar, spekulationer eller slutsatser från journalisten. De hårda uttryck och beskrivningar som förekommer är tydligt tillskrivna källor som Region Västerbotten, smittskyddsläkare, Folkhälsomyndigheten, Statens veterinärmedicinska anstalt och Sveriges lantbruksuniversitet. Journalisten återger fakta och källornas uppgifter på ett korrekt och neutralt sätt utan känslomässigt laddat språk eller förstärkningar. Några egna formuleringar från journalisten som skulle kunna betraktas som värderande eller vinklade saknas, och den osäkerhet som finns i källmaterialet återges korrekt utan skönmålning eller katastrofskildring. Därför bedöms texten som mycket oberoende och neutral.
Förklaring:
Artikeln är främst centrerad kring en saklig och teknokratisk presentation av fakta från olika myndigheter och vetenskapliga institutioner utan värderande eller politiserande inslag. Det neutrala, expertbaserade perspektivet och fokus på pragmatiska rekommendationer och folkhälsoskydd gynnar en mittriktning, där lösningar baseras på institutionell kunskap och myndighetsansvar.
Rubrik och framing:
En ökning av harpestfall i Västerbotten skildras som en växande hälsorisk där myndigheter och experter står för varningar och rekommendationer. Regionen och smittskyddsläkaren framstår som ansvariga för att hantera situationen och ge råd.
Språk och ton:
Neutral och faktabaserad, med sakliga beskrivningar av smittvägar, symptom och skyddsåtgärder. Språket förstärker inte något ideologiskt perspektiv utan fokuserar på medicinska fakta och myndighetsinformation.
Källbalans:
Myndigheter som Region Västerbotten, Folkhälsomyndigheten, Statens veterinärmedicinska anstalt och Sveriges lantbruksuniversitet dominerar källorna, medan politiska aktörer eller kritiska perspektiv saknas.
Utelämnanden och kontext:
Artikeln saknar bredare samhällsekonomiska eller politiska diskussioner om resurser, statlig inblandning eller ansvarsfördelning, och fokuserar strikt på smittläget och vetenskapliga fakta. Andra perspektiv som påverkan på näringsliv eller debatter om miljöpolitik uteblir.
Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.
Senaste nyheter
Man döms efter stöld av konstverk i Umeå
En man i 50-årsåldern döms av Umeå tingsrätt för ringa stöld efter att ha tagit...

Byfest lyfter Huskölens 400-åriga skogsfinska historia
Omkring 300 personer väntas under lördagen till den årliga tårt- och kakfesten i Huskölen-Karlstrand, där...

Moderaterna anmäler brister vid förtidsröstning i Skellefteå
Moderaterna har anmält händelser vid en tillfällig lokal för förtidsröstning i Skellefteå till Valmyndigheten. Partiet...

Erik Slottners Ragundabesök blir inte av före valet
Civilminister Erik Slottner (KD) kommer inte att genomföra det planerade besöket i Ragunda kommun före...
