3D-skanning ska avslöja skador i Visby ringmur

Riksantikvarieämbetet testar under hösten 2026 en ny metod för att följa rörelser och skador i Visby ringmur. Pilotprojektet omfattar området mellan Norderport och kaponjären Smörasken och bygger på en kombination av GPS, laserskanning med LiDAR, fotogrammetri och drönare.

På en del av sträckan öster om Norderport sätts fasta referenspunkter upp, bland annat bultar på båda sidor om sprickor. En 3D-modell tas fram under hösten och samma mätpunkter ska dokumenteras igen efter årsskiftet. Genom att jämföra modellerna ska förändringar i exempelvis sprickor eller murens lutning kunna identifieras.

Michael Fergusson, dokumentationsspecialist inom Riksantikvarieämbetets verksamhet Kulturarv och vetenskap och ansvarig för 3D-skanningen på plats, uppger att mätningarna i bästa fall kan nå en noggrannhet på omkring fem millimeter. Ambitionen är att komma ned till en eller två millimeter, men enligt Michael Fergusson är den precisionen mycket svår att uppnå.

Ringmuren är 3,4 kilometer lång och de äldsta delarna började byggas i mitten av 1200-talet. Den har 27 marktorn och nio sadeltorn. Riksantikvarieämbetet uppger att marktornen uppfördes under senare delen av 1200-talet, efter att landmuren färdigställts och före murens höjning på 1300-talet.

Visby ringmur är en fast fornlämning och skyddas av kulturmiljölagen. Arbeten och ingrepp i muren kräver därför tillstånd. Staten förvaltar muren genom Riksantikvarieämbetet, som normalt avsätter omkring 100 000 kronor per år för underhåll. Större restaureringar kan enligt myndigheten kosta flera miljoner kronor.

Muren har vid flera tillfällen drabbats av skador och ras. I februari 2012 föll omkring 70 kvadratmeter av det yttre skalet norr om Österport. Restaureringen genomfördes 2014. Efter raset användes både foto- och laserskanning, och en 3D-modell byggdes med tekniken Structure from motion, där överlappande fotografier bearbetas till en tredimensionell modell.

Unesco uppger att partiella ras har förekommit genom åren och att raset 2012 både ledde till restaurering och gav ny kunskap om murens bevarandetillstånd. Hansestaden Visby skrevs in på Unescos världsarvslista 1995 enligt kriterierna IV och V och beskrivs av Unesco som ett ovanligt fullständigt bevarat exempel på en nordeuropeisk medeltida muromgärdad handelsstad.

Samtidigt genomgår Torn 53 i Östermur planerat underhåll där lös sten tas bort, växtlighet rensas och saknade fogar fylls med gotländskt kalkbruk samtidigt som medeltida originalfogar och puts säkras.

Region Gotland uppger att världsarvsarbetet bedrivs genom en strategi och handlingsplan för att bevara, använda och utveckla Hansestaden Visby. Organisationen omfattar bland annat ett världsarvsråd, en världsarvsstudio och ett världsarvsforum. Klimatförändringar är en av tre långsiktiga utmaningar som har identifierats för Hansestaden Visby i ett pilotarbete tillsammans med Unescos rådgivande organ ICOMOS International.

Tyréns har använt Visby ringmur som exempel på kulturhistoriska konstruktioner med komplicerad skadebild. Företaget uppger att sådana uppdrag kan omfatta skadeinventering, tillståndsanalys och konstruktionsunderlag inför restaurering och reparation.

Riksantikvarieämbetets mål är att pilotprojektet ska ge ett mer detaljerat digitalt underlag för ringmuren och samtidigt pröva en metod och teknisk infrastruktur som kan användas även för andra befästningar, byggnader och ruiner. Michael Fergusson uppger att många förvaltare av kulturhistoriska fastigheter har liknande problem och att en fungerande metod kan användas i deras förvaltning.

Förvaltningsansen för ringmuren har också diskuterats tidigare. Kulturutskottet redovisade 2013 att Riksantikvarieämbetet och Region Gotland hade fört sådana diskussioner och att även Länsstyrelsen i Gotlands län deltog.