34-åring döms till rättspsykiatrisk vård för mord

AI-genererad illustration

Lokalt Norr

34-åring döms till rättspsykiatrisk vård för mord

Av RedaktionenPublicerad: 23 aug 08:463 min

En 34-årig man har dömts av Skellefteå tingsrätt för mord på en 31-årig kvinna. Påföljden blir rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning. Mannen döms även för narkotikabrott och brott mot lagen om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål. Målet har nummer B 592-26.

Mordet inträffade den 18 april 2026 i en bostad. Polismyndigheten uppgav att larmet om det grova brottet kom vid 20-tiden. Kvinnan hade tillsammans med sin pojkvän gått hem till mannen. Under besöket gick 34-åringen till angrepp och högg kvinnan i halsen med en kniv. Pojkvännen försökte hjälpa henne, men kvinnan avled senare på sjukhus av sina skador.

Kammaråklagare Anna Lundberg har tidigare uppgett att angreppet skedde oprovocerat. Hon har också beskrivit att mannen och kvinnan tidigare haft en kortvarig kärleksrelation som hade upphört omkring ett år före mordet.

Åklagarmyndigheten uppgav att mannen begärdes häktad för mord den 21 april och att häktningsförhandlingen i Skellefteå tingsrätt sattes till klockan 16.10 samma dag. Under utredningen greps även ytterligare en man, enligt Polismyndigheten. Han släpptes senare och var därefter inte längre misstänkt för brott.

Bevisningen i mordmålet har bland annat bestått av vittnesuppgifter och DNA-spår på kniven. Skellefteå tingsrätt bedömde att 34-åringen led av en allvarlig psykisk störning i form av drogpsykos vid gärningen. Domstolen ansåg samtidigt att han hade tillräcklig medvetenhet om sitt handlande för att ha uppsåt att döda kvinnan.

Mannen har vid flera tillfällen tvångsvårdats för psykiska problem, senast under hösten 2025. Av handlingar från förvaltningsrätten framgår att han har hört röster som uppmanat honom att döda. Enligt uppgifter med hänvisning till det rättspsykiatriska utlåtandet i domen bedömdes risken för återfall i allvarlig brottslighet som hög. Den bedömningen låg bakom beslutet om särskild utskrivningsprövning.

Försvarsadvokat Josef Angerbjörn gjorde gällande att mannen inte haft uppsåt att döda och att påföljden därför borde bli rättspsykiatrisk vård. Under slutskedet av rättegången begärde han enligt Sveriges Radio rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning om mannen skulle dömas. Josef Angerbjörn har tidigare framhållit att det enligt försvaret inte fanns synnerliga skäl att välja fängelse.

Åklagarsidan yrkade i första hand på 16 års fängelse och i andra hand på rättspsykiatrisk vård. Målsägandebiträdet ville att mannen skulle dömas till 18 års fängelse. Skellefteå tingsrätt bedömde att den samlade brottslighetens straffvärde motsvarar 16 års fängelse, men att mannens psykiska sjukdom och omfattande vårdbehov innebar att kravet på synnerliga skäl för fängelse inte var uppfyllt.

En av de tre nämndemännen var skiljaktig och ansåg att mannen skulle dömas till fängelse. Domstolen beslutade också att han ska betala skadestånd till kvinnans närstående.

Kammaråklagare Tove Larsson har uppgett att hon anser att tingsrätten tydligt har redovisat sina skäl. Hon har samtidigt sagt att åklagarsidan ansåg att det fanns anledning att överväga fängelse, men att domen inte kom som en överraskning. På frågan om hur åklagarsidan går vidare har Tove Larsson sagt att hon ännu inte kan lämna något definitivt besked.

Narkotikabrottet har sin bakgrund i att drygt 30 gram amfetamin hittades vid brottsplatsundersökningen, enligt Åklagarmyndigheten. Åtalet om brott mot knivförbudslagen gällde ett separat tillfälle den 9 april, då mannen enligt Åklagarmyndigheten hade fyra knivar, ett rakblad och en yxa på allmän plats.

Fem dagar hade avsatts för huvudförhandlingen i Skellefteå tingsrätt, som beräknades avslutas den 6 augusti 2026.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 98%
98%
2%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln är överlag saklig och neutral i sin framställning. Journalisten använder ett objektivt språk utan egna värderingar, överdrifter eller spekulationer. De återgivna hårda uttrycken, exempelvis om gärningen och de psykiska problemen, tillskrivs tydligt källor såsom Polismyndigheten, åklagarmyndigheten, kammaråklagare och förvaltningsrätten, och påverkar därför inte oberoendet. Det finns inga exempel på laddade ord eller emotionellt språk som kommer från journalistens egen bedömning. Några formuleringar som "Mordet inträffade", "skulle dömas" och liknande är faktaredovisningar utan värderande språk. Ett område där man kan notera är formuleringen "En av de tre nämndemännen var skiljaktig", vilket återger rättens interna bedömning utan värdering. Sammantaget är språket neutralt, sakligt och visar tydlig skillnad mellan journalistens röst och källornas uttalanden, vilket motiverar en mycket hög oberoendepoäng.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Mitten
20%
75%
5%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln presenterar en rättsprocess med fokus på juridiska och medicinska fakta utan att ge utrymme för ideologisk eller värderande diskussion. Källorna representerar olika instanser inom rättsväsendet och försvaret, vilket ger en pragmatisk och institutionell bild. Avsaknaden av ideologisk agendor och betoning på rättsstatens funktion gör att artikeln främst gynnar en mittenorienterad, saklig och balanserad politisk riktning.

Rubrik och framing:
Artikeln skapar en verklighetsbild av en allvarlig brottslighet där en 34-årig man döms för mord med koppling till psykisk sjukdom och tidigare tvångsvård. Mannen framställs som brottsling med psykiska problem, medan kvinnan är offer. Domstolens beslut om rättspsykiatrisk vård framstår som en balanserad lösning utifrån medicinska och juridiska bedömningar.

Språk och ton:
Språket är sakligt och återger information utan värdeladdade ord, vilket ger ett neutralt intryck utan att lyfta fram någon part positivt eller negativt utöver fakta.

Källbalans:
Flera relevanta källor ges utrymme: åklagarsidan, försvarsadvokat, domstolen och polisen. Det finns inget tydligt obalanserat källval eller saknad av perspektiv från brottsoffer eller rättsinstanser.

Utelämnanden och kontext:
Artikeln saknar en bredare diskussion om exempelvis sociala orsaker till brott eller mer kritiska perspektiv på rättspsykiatrins roll, vilket hade kunnat ge en annan politisk vinkling. Fokus ligger strikt på rättsprocessen och fakta.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.