264 barn kopplas till mord och grova gängbrott

Socialstyrelsens nya kartläggning visar att 264 barn och unga har lagförts eller fått sin inblandning prövad för allvarliga våldsbrott med koppling till organiserad brottslighet under perioden 2020–2024. Bland brotten finns mord och mordbrand. Resultatet ligger betydligt över den tidigare uppskattningen på mellan 150 och 200 barn.

Omkring vart tionde barn i kartläggningen är yngre än 15 år. Socialstyrelsen ska nu granska samtliga 264 fall för att undersöka vilka omständigheter som kan ha bidragit till att barnen involverats i organiserad kriminalitet.

Avdelningschefen Johanna Kumlin vid Socialstyrelsen förklarar att myndigheten ska undersöka barnens uppväxtförhållanden, bakgrund och möjliga riskfaktorer. Granskningen ska även omfatta deras tidigare kontakter med olika samhällsaktörer och identifiera eventuella brister i samhällets insatser.

En tidigare undersökning från Brottsförebyggande rådet, rapport 2025:11, visar att närmare nio av tio barn under 15 år som utretts för allvarlig brottslighet redan hade varit kända av socialtjänsten innan brotten begicks. Ungefär hälften hade fått sin första orosanmälan före tolv års ålder.

Brottsförebyggande rådets undersökning omfattade brottsutredningar rörande 430 barn, huvudsakligen från 2023. För 215 av barnen granskades även socialtjänstens dokumentation. I undersökningens särskilda urval bedömdes drygt en fjärdedel av pojkarna och omkring fem procent av flickorna vara involverade i kriminella nätverk.

Även Polismyndighetens uppgifter visar en ökning av antalet mycket unga misstänkta i våldsbrott inom kriminella miljöer. I februari 2026 meddelade myndigheten att antalet misstänkta 13–14-åringar hade tredubblats mellan 2023 och 2025. Under 2023 registrerades 31 misstänkta barn i den åldersgruppen. Polisen inledde därför en nationell operation mot rekryteringen av barn till våldsbrott.

Polismyndigheten har beskrivit hur kriminella nätverk använder krypterade meddelandetjänster, bland annat Telegram och Signal, för att rekrytera minderåriga. Barn kan också få uppdrag att värva andra barn. I vissa identifierade fall har nätverken övergått från löften om ekonomisk ersättning till hot mot barnen och deras familjemedlemmar.

För barn som ännu inte fyllt 15 år finns särskilda rättsliga bestämmelser. Åklagarmyndigheten förklarar att en domstol genom bevistalan kan pröva om ett barn under straffbarhetsåldern har begått ett allvarligt brott. Domstolen kan då fastställa att barnet begått gärningen utan att döma ut någon påföljd.

Åklagarmyndighetens ämnesexpert Maria Franzén förklarade i januari 2026 att antalet ärenden med bevistalan hade ökat efter en lagändring 2023. Ändringen gav åklagare både möjlighet att själva initiera och besluta om att väcka sådan talan. Utredningar som gäller barn under 15 år omfattas av särskilda regler i lagen om unga lagöverträdare. Sedan den 10 september 2026 registreras avgöranden från bevistalan i belastningsregistret.

Regeringen har samtidigt beslutat om flera myndighetsuppdrag som rör barn och organiserad brottslighet. Den 31 juli 2026 fick Socialstyrelsen och Polismyndigheten ett gemensamt uppdrag att utveckla arbetet med att identifiera våldsutsatthet hos barn som redan befinner sig i kriminalitet eller riskerar att rekryteras. Uppdraget, med diarienummer S2026/01540, samordnas av Socialstyrelsen.

Ett tidigare regeringsbeslut från den 15 april 2025 omfattade åtta myndigheter, däribland Socialstyrelsen, Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Skolverket och Kriminalvården. De skulle utveckla det lokala arbetet med barn som begår eller riskerar att begå grova brott med anknytning till organiserad kriminalitet. Polismyndigheten ansvarade för att samordna redovisningen, som skulle lämnas senast den 29 april 2026.

Den 21 oktober 2026 meddelade Socialstyrelsen dessutom att 29 kommuner och stadsdelsområden hade beviljats stöd från myndighetens förstärkningsteam för att förebygga kriminalitet bland barn och unga. Under 2026 har förstärkningsteamet för första gången fått en permanent funktion inom myndigheten.

Sveriges Kommuner och Regioner beskriver också flera former av samverkan mellan myndigheter. Genom arbetssättet Rätt kurva kan polisen föreslå barn mellan 8 och 15 år till en särskilt utsedd samordnare inom socialtjänsten. Organisationen lyfter även fram BOB-samverkan som ett nationellt ramverk för myndigheternas arbete mot rekrytering av barn till organiserad brottslighet.

För barn som vill lämna kriminella nätverk framhåller Socialstyrelsen behovet av särskilda avhopparinsatser. Myndighetens kunskapsstöd betonar nära samarbete mellan socialtjänsten och polisen. Även Kriminalvården, Statens institutionsstyrelse och hälso- och sjukvården kan behöva delta.

Samtidigt har Inspektionen för vård och omsorg uppmärksammat allvarliga brister inom delar av vården för barn och unga. Den 25 februari 2026 redovisade myndigheten att sammanlagt 39 stödboenden och hem för vård eller boende, HVB, hade fått sina verksamheter förbjudna eller tillstånd återkallade sedan september 2024. Granskningarna hade visat allvarliga brister i verksamheternas förmåga att erbjuda säker vård och omsorg.

Socialstyrelsens fortsatta granskning av de 264 barnen ska särskilt undersöka deras livssituation och tidigare myndighetskontakter. Johanna Kumlin framhåller att myndigheten vill klarlägga vilka risk- och bakgrundsfaktorer som förekommer samt var kontakterna mellan barnen och samhällets olika aktörer har brustit.