22-åring döms till sju års fängelse efter villabomb

En 22-årig man har dömts till sju års fängelse av Göteborgs tingsrätt efter att ha sprängt en hemmatillverkad laddning vid entrén till en villa i Västra Frölunda. Domen omfattar bland annat grov allmänfarlig ödeläggelse och grovt olaga hot. Mannen har erkänt attentatet men uppgett att han inte riktigt förstod varför han genomförde det.

Sprängningen inträffade måndagen den 15 juni 2026. Klockan 21.08 larmades polis och räddningstjänst till bostaden. Explosionen orsakade materiella skador på fastigheten, vilket räddningstjänsten i Storgöteborg bekräftade efter händelsen. Ingen människa rapporterades ha skadats.

Göteborgs tingsrätt bedömde att detonationen hade medfört livsfara och konstaterade att det var en tillfällighet att ingen kom till skada.

Utredningen visar att 22-åringen hade fått anvisningar om hur sprängladdningen skulle tillverkas genom den krypterade meddelandetjänsten Signal. Instruktionerna gick ut på att sammanfoga två kraftiga smällare, så kallade kobror, med stubinerna placerade intill varandra. Därefter skulle de fästas vid en flaska med bensin och antändas samtidigt.

Eftersom mannen saknade bensin använde han i stället en halvliters Coca-Cola-flaska som han tejpade fast smällarna på. Han har själv uppgett att ändringen gjordes för att minska skadorna.

Vid villan antände 22-åringen laddningen och spelade in detonationen med sin mobiltelefon. Händelseförloppet dokumenterades samtidigt av övervakningskameror vid bostaden. Filmerna från telefonen och kamerorna ingår i polisens förundersökningsmaterial.

Sprängämnesexperten Johan Gidholm, enhetschef vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), har granskat inspelningarna. Han framhåller att hantering av den aktuella typen av explosiva produkter innebär betydande risker, både för personen som använder dem och för människor i omgivningen.

Johan Gidholm förklarar att det normalt går ett antal sekunder mellan antändningen av stubinen och själva explosionen. Han bedömer också att smällarna på filmerna kan ha varit piratkopierade produkter. Om så var fallet skulle deras egenskaper och risker vara svåra att fastställa.

Enligt Johan Gidholm kan sådana explosiva produkter i värsta fall detonera utan avsiktlig antändning. Han varnar för att även transport eller förvaring i exempelvis en ficka kan orsaka mycket allvarliga kroppsskador.

Efter explosionen försökte 22-åringen lämna området men tappade sin mobiltelefon i en häck. När han återvände till platsen bad han några grannar att få låna en telefon. Grannarna ingrep då genom att fälla honom till marken med ett krokben och hålla fast honom med buntband tills polisen kom.

Polischefen Emil Hagström har beskrivit grannarnas agerande som betydelsefullt för utredningen, eftersom mannen kunde gripas omedelbart på platsen. Hagström har även uppgett att 22-åringen sedan tidigare var känd av polisen.

Polisens presstalesperson Helene Ramsmo uppgav i samband med händelsen att polis, ambulans och räddningstjänst skickades till adressen. Området spärrades av och polisen inledde förhör med vittnen.

Senare under kvällen genomförde Nationella bombskyddet och polisens kriminaltekniker undersökningar vid den skadade fastigheten.

Utredningen har ännu inte kunnat fastställa vem som använde Signal-kontot från vilket 22-åringen fick instruktionerna. Motivet bakom sprängningen är inte heller klarlagt.

Polischefen Emil Hagström har uppgett att han inte vill kommentera motivfrågan närmare eftersom polisen fortfarande arbetar med andra delar av utredningen.

Polismyndigheten har tidigare uppmärksammat en förändring där sprängattentat i ökande utsträckning riktas mot bostäder i stället för verksamhetslokaler. Myndigheten betonar att människor kan skadas även vid sprängningar där avsikten är att hota eller skrämma.

Under perioden januari till oktober 2026 registrerade Polismyndigheten 76 detonationer i Sverige. Under motsvarande månader 2025 var antalet 158. För oktober 2026 registrerades inga detonationer.

Polismyndighetens statistik grundas på polisanmälningar om allmänfarlig ödeläggelse samt försök och förberedelser till sådana brott. Myndigheten framhåller att uppgifterna kan ändras i efterhand när anmälningar behandlas eller brottsrubriceringar justeras.