19 cancerfall kartlagda vid förorenade Mariebo

Urban Wikander, 62, har sammanställt 19 cancersjukdomar bland personer som bott länge i och omkring kvarteret Obygden i Mariebo i Jönköping. Sex av de cancersjuka har avlidit. I hans kartläggning finns även fem fall av alzheimer, ett fall av parkinson och ett leukemifall som han anser kan kopplas till den tidigare kemtvätten i området. Samtliga personer ska enligt Urban Wikander ha bott där i mer än 20 år.

Någon officiellt fastställd koppling mellan sjukdomsfallen och föroreningarna finns inte. Urban Wikander uppger dock att hans hustru Marie Wikander fick bröstcancer trots att sjukdomen inte förekommit i hennes släkt. Han hänvisar även till att paret som drev kemtvätten fick cancer och att ett barnbarn drabbades av leukemi. En granne fick tre cancerdiagnoser i januari 2020 och avled i april samma år.

Urban Wikander och hans hustru bodde i sitt hus i drygt 17 år. För två år sedan löstes fastigheten in tillsammans med fem andra fastigheter. Byggnaderna låg på eller direkt nedanför platsen där den industriella kemtvätten tidigare fanns. Urban Wikander beskriver sig i dag som kommunflykting och vill inte uppge var han numera bor.

Enligt Urban Wikander visade undersökningar på hans fastighet föroreningshalter som var 6 250 gånger högre än de nivåer som i dag tillåts vid bostadsbyggande. I grundvattnet ska värdet ha varit 1 000 gånger högre än gränsvärdet. Området har riskklass 1, vilket innebär mycket stor risk för människors hälsa och miljön.

De ämnen som har påträffats är tetrakloreten, trikloreten, dikloreten och vinylklorid. Ämnena och deras nedbrytningsprodukter kan bland annat påverka nervsystemet, levern, njurarna, blodkärlen, minnet och koncentrationsförmågan. Tetrakloreten, trikloreten och vinylklorid är klassade som cancerframkallande för människor.

Kortvarig exponering för höga halter kan ge huvudvärk, yrsel, trötthet, dåsighet, illamående samt irritation i ögon och luftvägar. Långvarig exponering kan orsaka nervskador och påverka lever, njurar och immunförsvar. Trikloreten förknippas med ökad risk för njurcancer, medan vinylklorid medför en kraftigt förhöjd risk för levercancer. Föroreningen kan spridas genom jord, damm, hudkontakt, vatten och gaser som tränger in i byggnader.

Sveriges geologiska undersökning har identifierat två huvudsakliga källområden, benämnda område A och B. Där finns de högsta halterna i mark och grundvatten, och därifrån sker en långsam spridning till omgivningen. Myndigheten har uppgett att berget under den tidigare kemtvätten har både horisontella och vertikala sprickor, medan berget i övriga delar av området är relativt sprickfattigt.

Saneringen ska genomföras med termisk behandling i de mest förorenade delarna och biologisk behandling i övriga delar av åtgärdsområdet. Vid den termiska behandlingen värms marken och grundvattnet upp så att föroreningarna övergår till gas. Gasen samlas därefter in, kyls och renas, bland annat med kolfilter.

Markuppvärmningen är planerad att utföras mellan april och september. Sveriges geologiska undersökning har uppgett att metoden kräver stora mängder elektricitet och att motsvarande effekt under vintern behövs för uppvärmning av bostäder. Myndighetens tillståndsansökan registrerades vid Mark- och miljödomstolen vid Växjö tingsrätt som mål M 1986-24.

Jönköpings kommun uppgav den 25 juni 2026 att Mark- och miljödomstolen hade gett tillstånd till efterbehandlingen och att projektet befann sig i förberedelserna inför entreprenadskedet. Domstolen avslog samtidigt närboende fastighetsägares krav på att deras bostäder skulle lösas in inom ramen för tillståndsprocessen.

Två barnfamiljer, familjerna Ohlin och Swahn, bor fortfarande kvar på fastigheter där halter över det nationella gränsvärdet har uppmätts. Mark- och miljööverdomstolen beslutade i mars 2026 att inte pröva familjernas begäran om inlösen, vilket innebar att den tidigare domstolsbedömningen stod fast.

Jönköpings kommun har inom projektet köpt sju fastigheter där byggnaderna behövde rivas för att saneringen skulle kunna genomföras. Villor och garage revs i slutet av 2023. Därefter anlades arbetsytor och vägar för fortsatta undersökningar. Kommunen har efter värderingen planerat att använda det sanerade området som parkmark.

Kemtvätten Färgaren drevs mellan 1952 och 1975 och arbetade med kemtvätt, färgning, pressning och vittvätt, enligt Länsstyrelsen i Jönköpings län. Urban Wikander uppger att kommunen beslutade att byggnaden skulle rivas när verksamheten upphörde, men att rivningen genomfördes först 1982. Under samma period styckades marken av för bostadsbyggande.

Den första översiktliga miljötekniska markundersökningen genomfördes 2015 med bidrag från Naturvårdsverket. Efter undersökningen behöll området riskklass 1. Jönköpings kommun bad 2018 Sveriges geologiska undersökning att överta huvudmannaskapet för projektet, och myndigheten inledde arbetet under hösten samma år.

Naturvårdsverket finansierade under åren 2019–2021 tillfälliga skyddsåtgärder. Åtgärderna omfattade bland annat dricksvattenledningar ovan mark och ventilationslösningar som skulle minska risken för att föroreningar trängde in i bostäder. Myndigheten har även beviljat 18 miljoner kronor till undersökningar och förberedelser inför saneringen.

Statliga saneringsbidrag söks enligt Naturvårdsverket av projektets huvudman tillsammans med fastighetsägaren. Ansökan går via länsstyrelsen, som därefter söker pengar hos Naturvårdsverket.

Urban och Marie Wikander fick det första beskedet onsdagen den 11 september 2013 klockan 18.15. En företrädare för Länsstyrelsen i Jönköpings län ringde och meddelade att familjen och två grannar skulle få dokument om den tidigare industriella kemtvätten. Urban Wikander uppger att två år gick innan provtagningen inleddes, trots att familjerna begärde tidiga undersökningar.

Enligt Urban Wikander informerades inte alla grannar samtidigt. Flera bostäder hann byta ägare innan de nya fastighetsägarna fick besked, omkring två år efter att familjen Wikander och två andra familjer hade underrättats. Han uppger också att saneringskostnaden för hans tidigare fastighet beräknades till mellan 18 och 20 miljoner kronor, vilket gjorde att huset inte kunde säljas på normalt sätt.

Urban Wikander uppger att sex ledande kommunpolitiker besökte parets bostad och tog del av situationen under ett tre timmar långt möte. Han anser att kommunen, länsstyrelsen och miljökontoret borde ha evakuerat de boende när föroreningarnas omfattning blev känd.

Han har också fått besked från räddningstjänsten att en röjdykare inte skulle få gå in i hans tidigare hus utan syrgastuber. Enligt den information han fick var koncentrationen så hög att ett fel på en filtermask kunde innebära omedelbar livsfara.

Urban Wikander fortsätter att dokumentera sjukdomsfallen trots att han inte längre bor i området. Han anser att situationen är orättvis mot de två barnfamiljer som fortfarande bor kvar och ifrågasätter hur bostäder kan bedömas som säkra nära de fastigheter där höga föroreningshalter lett till rivning.

Frågan om trikloretylen har tidigare behandlats politiskt. En riksdagsmotion om förbud mot farliga kemiska ämnen, däribland trikloretylen, lades fram 1936. En ny motion i samma fråga, 1988/89:Jo872, väcktes 1988.