13 åtalade för läkemedelsbedrägerier på över 15 miljoner

Ekobrottsmyndigheten har väckt åtal mot 13 personer för misstänkta läkemedelsbedrägerier på drygt 15 miljoner kronor. Åtalet omfattar misstankar om grovt bedrägeri och bedrägeri. Personerna misstänks ha utnyttjat prissättningen av licensläkemedel för att kräva flera svenska regioner på betydligt högre belopp än läkemedlens inköpskostnader. Flera av de åtalade förnekar brott.

Utredningen gäller framför allt Myobloc, ett botoxliknande läkemedel som kräver särskild licens. Enligt Ekobrottsmyndigheten köptes preparatet från USA för omkring 15 000 kronor och såldes sedan vidare till ett apotek för cirka 40 000 kronor. Regionerna fick därefter stå för kostnaderna genom läkemedelsförmånen.

Bland de misstänkta finns personer med anknytning till apoteksverksamhet, skönhetskliniker och förskrivning av läkemedel. Minst åtta regioner omfattas av misstankarna. Region Stockholm, Region Uppsala, Region Skåne, Region Västmanland och Region Dalarna hör till de regioner som identifierats i rapporteringen om åtalet den 2 november 2026.

Misstankarna hade uppmärksammats av flera regioner redan under 2025. Region Sörmlands hälso- och sjukvårdsdirektör Magnus Johansson uppgav att regionen hade betalat närmare en miljon kronor till det berörda apoteket innan ytterligare utbetalningar stoppades i augusti samma år. Regionen hade också bestridit betalningskrav.

Region Dalarnas verksamhetschef Maria Gradén bekräftade att regionen under hösten 2025 hade uppmärksammat försök att ta ut avsevärt högre priser för Myobloc. För Region Dalarna handlade det om cirka 120 000 kronor.

Den 24 februari 2026 meddelade Region Stockholm att utbetalningar på sammanlagt 25 miljoner kronor hade stoppats till ett apotek i centrala Stockholm. Regionen hade upptäckt fakturering av kostsamma licensläkemedel där medicinska skäl för förskrivningen saknades.

Region Stockholms samordnare mot välfärdsbrott, Johanna Mattsson, uppgav att regionen efter upptäckten tog kontakt med rättsvårdande myndigheter. Uppgifter överlämnades även till Läkemedelsverket och Inspektionen för vård och omsorg. Vid regionens granskning i februari fanns inga indikationer på att patienter hade fått felaktig behandling eller blivit utan nödvändig vård.

Den bredare utredningen omfattade tidigare även Region Gävleborg, Region Sörmland, Region Värmland, Region Västernorrland och Västra Götalandsregionen. Dessa regioner identifierades i rapporteringen under mars 2026 som delar av en utredning som då berörde tio regioner.

Läkemedelsverket genomförde under samma period oanmälda inspektioner av apotek med kopplingar till bedrägeriutredningen. Myndighetens enhetschef Annika Babra uppgav i mars att två apotek i Stockholmsområdet hade stängts med omedelbar verkan. Besluten grundades på upptäckta brister som kunde medföra risker för patientsäkerheten.

Den 25 mars rapporterade Svensk Farmaci att firmatecknaren för det stängda apoteket i centrala Stockholm hade ansökt om att försätta verksamheten i konkurs.

Ett apotek med anknytning till ärendet har även granskats av Integritetsskyddsmyndigheten. Myndigheten konstaterade att en kunds personuppgifter hade hanterats i strid med dataskyddsförordningen och utfärdade en formell varning mot verksamheten.

Frågan om prissättningen av licensläkemedel har samtidigt behandlats av Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV. Den 11 maj 2026 meddelade myndigheten att reglerna hade förtydligats efter att brister upptäckts i hur de tillämpades.

Enligt Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket ska apotekens inköpspriser utgå från importörernas verkliga kostnader med tillägg för en rimlig vinst. Därefter får en reglerad handelsmarginal läggas på priset.

Myndighetens kartläggning visade att den fria prissättningen hade medfört betydande prisskillnader mellan partihandlare. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket konstaterade också att möjligheterna att granska hur priserna fastställdes var begränsade. Myndigheten undersökte därför behovet av ytterligare åtgärder, bland annat eventuella författningsändringar.

Kostnaderna för licensläkemedel i Sverige ökade enligt myndighetens kartläggning från 254 miljoner kronor 2015 till 592 miljoner kronor 2024. Det motsvarar en uppgång på 133 procent. Under samma period steg genomsnittspriset per förpackning med 83 procent.

Licensläkemedel omfattas av särskilda bestämmelser eftersom de inte har ett vanligt försäljningstillstånd i Sverige. Läkemedelsverket kan efter individuell prövning bevilja licens när patientens medicinska behov inte kan tillgodoses med godkända läkemedel. En behörig förskrivare måste då motivera behandlingsbehovet, medan ansökan lämnas in av ett apotek.

De 13 personerna är nu åtalade för sin misstänkta medverkan i läkemedelsbedrägerierna. Flera av dem bestrider brottsmisstankarna.