Zelenskyj kräver trepartsmöte – Ryssland avvisar politiska eftergifter

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj vill samla USA:s president Donald Trump och Rysslands president Vladimir Putin till direkta fredsförhandlingar. Förslaget presenterades efter ett medlingsmöte i Oslo tisdagen den 20 oktober. Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov har samtidigt klargjort att Moskva inte är berett att göra politiska eftergifter.

Under mötet i Norges huvudstad diskuterade Zelenskyj fredsprocessen med USA:s särskilda sändebud Steve Witkoff, Norges statsminister Jonas Gahr Støre och Finlands president Alexander Stubb. Samtalen omfattade både möjligheterna att avsluta kriget och Europas övergripande säkerhetssituation, vilket även Finlands presidentkansli bekräftade.

Zelenskyj framhöll efter mötet att Ukraina är berett att förhandla och att vissa frågor måste avgöras direkt mellan statsledarna. Han betonade att landet inte håller på att förlora kriget men samtidigt förlorar människoliv och värdefull tid. Presidenten hänvisade särskilt till hur kriget påverkar ukrainska barns uppväxtvillkor.

Norges statsminister Jonas Gahr Støre bekräftade att initiativet till de amerikanska sändebudens deltagande kom från Ukraina. Den ukrainska sidan hade uttryckligen begärt att både Steve Witkoff och Donald Trumps svärson Jared Kushner skulle medverka vid mötet den 20 oktober.

Jared Kushner reste inte till Norge eftersom han uppges vara sjuk. Han deltog i stället på distans. Volodymyr Zelenskyj och Steve Witkoff anlände till Oslo omkring lunchtid på tisdagen.

Förberedelserna genomfördes med kort varsel. Först på måndagskvällen meddelade Zelenskyj att kontakter pågick om ett möjligt möte med amerikanska medlare inom de närmaste dagarna. Jonas Gahr Støre förklarade inför tisdagens överläggningar att arrangemanget hade kommit till stånd under endast några dagar.

Säkerheten kring den norska regeringens representationsvåning i centrala Oslo var omfattande. Polisen spärrade av närliggande gator och beväpnad personal bevakade området. Ett stort antal diplomatfordon rörde sig i närheten, men i övrigt var aktiviteten begränsad.

Efter samtalen redogjorde Jonas Gahr Støre för förberedelserna mellan Ukraina, USA och europeiska företrädare. Han meddelade att förhandlingsgrupperna redan hade genomfört ett omfattande arbete med centrala frågor i fredsprocessen.

En amerikansk regeringsrepresentant beskrev för nyhetssajten Axios hur amerikanska, ukrainska och europeiska förhandlare hade arbetat gemensamt med fredsförslag under veckan före mötet. Det diplomatiska initiativet omfattade två parallella förhandlingsspår.

Även Finlands president Alexander Stubb beskrev samtalen som framåtriktade trots motsättningar och offentlig debatt. Han framhöll att förhandlarna hade gjort framsteg under den föregående veckan utan större offentlig uppmärksamhet. Stubb betonade samtidigt att människor fortsätter att dö i kriget och att arbetet med att få slut på striderna därför måste fortsätta.

Nästa steg i medlingsarbetet är Steve Witkoffs planerade resa till S:t Petersburg onsdagen den 21 oktober. Där ska han föra nya samtal med ryska företrädare och vidarebefordra förslagen från överläggningarna i Oslo.

Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov har i ett uttalande till den statliga ryska nyhetsbyrån Tass öppnat för att diskutera förslag med ekonomiska eller finansiella fördelar för Ryssland. Han har däremot uttryckligen uteslutit politiska eftergifter från rysk sida.

Tidigare har Vladimir Putin föreslagit ett möte med Donald Trump och Kinas president Xi Jinping. Trump har öppnat för att delta i ett sådant samtal. Volodymyr Zelenskyj har framhållit att Ukraina måste vara representerat vid förhandlingsbordet när frågor om landets territorium och framtid behandlas.

Frågan om territoriella lösningar har varit föremål för tidigare kontakter. Efter förhandlingar med Steve Witkoff och Jared Kushner i Kyiv den 7 september meddelade Zelenskyj att dessa frågor fortfarande var olösta och behövde avgöras på statsledarnivå. Kushner förklarade vid samma tillfälle att USA arbetade tillsammans med europeiska partner för att utforma ett sammanhängande fredspaket.

Det diplomatiska arbetet omfattar även företrädare för Europeiska unionen och Nato samt Frankrike, Polen, Storbritannien och Tyskland, enligt Axios.

Samtidigt råder motsättningar mellan Washington och Kyiv om det amerikanska stödet till Ukrainas försvar. Donald Trump har anklagat Ukraina för att vara mindre kompromissvilligt än Ryssland. Den amerikanske presidenten har även tillfälligt lättat på sanktioner mot Ryssland inom ramen för en uppgörelse om rysk dieselexport.

Ukraina har drabbats av problem med underrättelseinformation och tekniska system som används för att upptäcka och motverka ryska bombanfall. Zelenskyj har hävdat att begränsningarna är resultatet av medvetna politiska beslut från USA. Han har även anklagat den amerikanska militären för att hålla tillbaka tidigare utlovade leveranser av luftvärnssystemet Patriot.

I en tidigare intervju med Bloomberg hävdade Zelenskyj att USA pressade Ukraina att kapitulera. USA:s utrikesminister Marco Rubio har däremot förnekat att den amerikanska regeringen avsiktligt försöker försvaga Ukrainas försvar. Rubio har samtidigt medgett att vissa militära leveranser kan drabbas av förseningar.

Den 20 oktober diskuterade Zelenskyj problem direkt med Marco Rubio. Samtalet omfattade tillgången till robotar för bekämpning av ballistiska missiler, förvarningsinformation om ryska angrepp och återställandet av funktioner i kommunikationssystemen Starlink och Starshield. Parterna kom överens om fortsatta kontakter.

Efter samtalet meddelade Zelenskyj att systemet för tidiga varningar om ryska robotattacker åter fungerade. Problemen med militära kommunikationer var dock inte helt lösta. Vid ett möte med en delegation från båda partierna i USA:s kongress den 19 oktober redovisade han att ukrainska styrkor fortfarande hade problem med begränsad hastighet i Starlink och Starshield vid olika delar av fronten.

Frågorna om militärt stöd och skyddet av Ukrainas infrastruktur har även behandlats tillsammans med de nordiska ledarna. Vid ett möte i New York den 23 september diskuterade Zelenskyj, Jonas Gahr Støre och Alexander Stubb förstärkningar av det ukrainska luftförsvaret och skyddet av energiinfrastrukturen inför vintern, meddelade Ukrainas presidentkansli.

Samma dag undertecknade Ukraina och Finland ett avtal om samarbete kring drönare. Överenskommelsen omfattar utbyte av teknik och erfarenheter samt möjligheter till gemensam produktion.

Under besöket i Oslo träffade Zelenskyj även Norges kung Haakon VIII. Ukrainas presidentkansli meddelade att samtalet bland annat handlade om arbetet med att återföra ukrainska barn som förts bort av Ryssland. Ukraina redovisade att 2 689 barn hade återförts genom insatser tillsammans med internationella partner.

Zelenskyj tog vid kungamötet också upp den humanitära situationen i det ockuperade Olesjky och Ukrainas förberedelser för ytterligare humanitära insatser.

De fortsatta fredssamtalen kommer därmed att föras samtidigt som motsättningarna kvarstår om territoriella frågor, amerikanskt militärt stöd och vilka politiska villkor Ryssland är berett att diskutera. Zelenskyj har meddelat att Ukraina står redo för förhandlingar och inväntar besked om Vladimir Putins inställning till ett trepartsmöte med Donald Trump.