Wilma Marsell förlorade över en meter tarm efter diagnosdröjsmål

Wilma Marsell, 19, behövde akut opereras efter att ett tarmvred upptäckts mer än ett dygn efter att hon sökt vård för svåra buksmärtor. Vid operationen hade delar av tarmen dött till följd av stoppat blodflöde. En del av tunntarmen och en mindre del av tjocktarmen, sammanlagt över en meter, fick tas bort.

Besvären började under Karlskogafesten i slutet av juni 2026. Karlskoga kommun uppger att festivalen arrangerades den 26–27 juni på Badhusplan vid Näset. Wilma Marsell var på väg från Filipstad till festivalen för att träffa vänner när hon fick plötsliga krampliknande smärtor i buken, framför allt på höger sida om naveln. När smärtan tilltog ringde hon 112 och kräktes i samband med att ambulansen kom.

Sjukvårdspersonalen bedömde enligt Wilma Marsell inledningsvis att besvären berodde på magsjuka. Eftersom hon inte kunde ta sig hem själv hämtades hon av sin pappa. Under bilresan behövde han enligt Wilma Marsell stanna omkring tio gånger eftersom hon kräktes. Senare samma kväll åkte de till akutmottagningen i Karlstad.

På sjukhuset hade Wilma Marsell kraftiga smärtor och fick smärtlindring utan tillräcklig effekt. Hon uppger att hon upprepade gånger larmade och skrek av smärta och att en sjuksköterska meddelade att personalen hörde henne men inte kunde hjälpa henne ytterligare. Omkring klockan fyra på morgonen genomfördes en röntgenundersökning som visade vätska i buken.

En gynekologisk undersökning fick enligt Wilma Marsell avbrytas eftersom hon hade för ont. Hon uppger att gynekologen därefter sade att hon var gravid. Wilma Marsell, som hade sin flickvän bredvid sig, invände att det inte kunde stämma. Enligt Wilma Marsell svarade gynekologen då att det i så fall måste vara Jesus barn. Ett urinprov visade därefter att hon inte var gravid.

Först omkring ett dygn efter den första röntgenundersökningen genomfördes en ny undersökning. Då konstaterades tarmvred och Wilma Marsell behövde opereras omedelbart. Vid ingreppet upptäcktes att delar av tarmen hade svartnat efter att blodförsörjningen stoppats. Den skadade vävnaden hade dött och behövde avlägsnas.

Drygt en månad efter operationen uppger Wilma Marsell att återhämtningen fortfarande är svår. Hon har ett långt operationsärr över magen och fortsatta smärtor. Hon beskriver också magproblem om hon avviker från den skonsamma kost hon följer. Vårdhandboken uppger att tunntarmen svarar för upptaget av näringsämnen till blodet. Wilma Marsell väntar omkring ett halvår på besked om den bortopererade delen av tarmen kommer att påverka hennes näringsupptag.

Wilma Marsell uppger att de psykiska besvären är värst och att smärta på höger sida av magen kan utlösa panikångestattacker. Hon hoppas få en ursäkt från sjukhuset och har tillsammans med sin pappa anmält händelsen till Inspektionen för vård och omsorg, IVO, och patientförsäkringsbolaget Löf. Wilma Marsell anser att mer av hennes tarm hade kunnat räddas om diagnosen hade ställts tidigare.

Inspektionen för vård och omsorg uppger att myndigheten inom en månad lämnar besked om ett patientklagomål ska utredas. För klagomål som tas upp till utredning är den aktuella handläggningstiden omkring 23 månader. Inspektionen för vård och omsorg ska bland annat utreda klagomål som gäller händelser där patienten fått en bestående skada eller ett väsentligt ökat vårdbehov. Under 2025 avslutade myndigheten 4 776 klagomålsärenden utan utredning, oftast eftersom de inte omfattades av den lagstadgade utredningsskyldigheten.

Löf uppger att en försenad diagnos kan ge rätt till patientskadeersättning om dröjsmålet har gjort att patientens tillstånd blivit sämre än det skulle ha varit om diagnosen ställts i tid. Löf uppger också att bolaget efter patientens samtycke hämtar in journaler och andra medicinska handlingar från berörda vårdgivare innan beslut om eventuell ersättning fattas. Patientförsäkringen gäller regionfinansierad vård och ersättning förutsätter enligt Löf att patientskadan bedöms ha varit möjlig att undvika.

Region Värmland anger Linda Hauge som läkare och verksamhetschef vid kirurgkliniken på Centralsjukhuset i Karlstad. Linda Hauge kan inte kommentera det enskilda fallet men uppger att en fördröjd diagnos kan påverka hur stor del av tarmen som behöver avlägsnas. Linda Hauge uppger också att patienter som kommer in tidigt med kraftiga buksmärtor ska bedömas av läkare och att handläggningen avgörs genom en samlad bedömning av den kliniska undersökningen, patientens sjukdomshistoria och blodprover. Linda Hauge anser att sjukhuset bör göra en intern utredning för att bedöma om fallet kunde ha hanterats annorlunda.