William Lai varnar för ökat tryck mot Taiwan

Taiwans president William Lai efterlyste på torsdagen ett närmare internationellt samarbete för att möta det han beskriver som Kinas allt mer omfattande metoder för att utöka sitt inflytande. Vid ett möte med utländska medier på Taipei Guest House den 18 juni framhöll han att hoten växer om demokratiska länder inte agerar gemensamt. I sitt anförande påminde han också om att 2026 markerar 30 år sedan Taiwan införde direkta presidentval.

William Lai hänvisade till flera åtgärder som enligt honom syftar till att isolera Taiwan internationellt. Han tog bland annat upp att journalister har nekats tillträde till Kina efter att deras medier intervjuat honom. Tidigare i juni svartlistades fyra parlamentariker från Nya Zeeland efter besök i Taiwan, och enligt presidenten tvingades han själv skjuta upp en resa till Eswatini sedan Kina försökt få närliggande afrikanska länder att stänga sina luftrum för hans regeringsplan. Han sade att Kina använder metoder med allt större räckvidd och att påtryckningarna inte längre enbart riktas mot Taiwan.

I slutet av december genomförde Kina sin största militärövning hittills runt Taiwan sett till omfattning och närhet till ön. För första gången riktade den taiwanesiska militären sitt radarsikte mot en kinesisk fregatt som närmade sig taiwanesiskt territorialvatten. Några lika stora övningar har inte följt därefter, men andra former av påtryckningar har använts. Förra veckan skickade den kinesiska kustbevakningen flera fartyg till farvattnen kring Taiwan och krävde information från hundratals civila fartyg om rutter och besättningar. Enligt Taiwans regering utgör sådana åtgärder nya försök att utöva kontroll över viktiga handelsleder.

Samtidigt präglas taiwanesisk politik av en konflikt om landets försvar. Sedan valet 2024 har den kinavänliga oppositionen en knapp majoritet i parlamentet. William Lai presenterade i november en särskild försvarsbudget motsvarande omkring 380 miljarder kronor för att stärka landets försvarsförmåga och öka produktionen av drönare. Parlamentet godkände senare ungefär två tredjedelar av förslaget, motsvarande cirka 235 miljarder kronor. Enligt Reuters ströks bland annat finansiering för inhemskt utvecklade drönare och robotsystem. Efter nedskärningarna har regeringen lagt fram ett nytt försvarspaket med fokus på övervakning och kustförsvar.

Oppositionsledaren Cheng Li-wun från Kuomintang har motsatt sig den ursprungliga budgeten och sagt att Taiwan inte bör fungera som finansiär för USA:s försvarsindustri. Under våren blev hon den första KMT-ledaren på ett decennium att resa till Kina för samtal med Kinas president Xi Jinping. Där upprepade hon uppfattningen att Taiwan och Kina tillhör samma nation och motsatte sig taiwanesisk självständighet. William Lai har samtidigt sagt att bristande förtroende mellan regeringen och oppositionen riskerar att påverka Taiwans nationella intressen.

Frågan om amerikanskt militärt stöd har också blivit en central del av debatten. Under ett besök i Kina förra månaden beskrev USA:s president Donald Trump ett ännu inte godkänt vapenpaket till Taiwan värt omkring 130 miljarder kronor som ett starkt förhandlingskort. Han uttryckte även motstånd mot taiwanesisk självständighet och anklagade Taiwan för att ha tagit över amerikansk mikrochipstillverkning. Associated Press har uppgett att USA:s kongress preliminärt har ställt sig bakom paketet, men att Trumpadministrationen ännu inte har fattat ett slutligt beslut.

William Lai betonade dock att USA:s säkerhetsåtaganden gentemot Taiwan enligt hans bedömning är oförändrade. Han hänvisade till att Trumpadministrationen i december godkände ett separat vapenpaket till Taiwan värt cirka 105 miljarder kronor med bland annat HIMARS-system och haubitsar. Taiwans representant i Washington, Alexander Yui Tah-ray, har samtidigt sagt att landet behöver amerikanska vapen för att kunna försvara sig mot hot från Kina. USA:s utrikesminister Marco Rubio har vid en kongressutfrågning uppgett att USA varken förhandlar med eller konsulterar Kina om amerikanska vapenaffärer med Taiwan. Kinas utrikesdepartements talesperson Lin Jian har å sin sida sagt att Kinas motstånd mot sådana vapenförsäljningar är konsekvent och tydligt.

Under pressträffen upprepade William Lai att hans regering är villig att föra samtal med Kina, men endast på grundvalen att parterna är två separata nationer. Enligt honom avvisar Kina den formen av dialog och fortsätter att öka trycket mot Taiwan. Han tackade också G7-länderna för formuleringarna i uttalandet efter toppmötet i Évian den 17 juni, där ledarna motsatte sig ensidiga försök att förändra status quo i Taiwansundet genom våld eller tvång. Presidentkansliets talesperson Karen Kuo har samtidigt sagt att fred och stabilitet i området har ett brett stöd inom det internationella samfundet. Utrikesminister Lin Chia-lung uppgav att Taiwan vill samarbeta med andra länder för att motverka auktoritärt inflytande och att demokratiska stater inte bör förhålla sig passiva till utvecklingen.