Volodymyr Zelenskyj anklagar Donald Trump för kapitulationskrav

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj anklagar USA:s president Donald Trump för att försöka tvinga Ukraina att acceptera en kapitulation inför Ryssland. I en intervju med Bloomberg på söndagen hävdar Zelenskyj att den amerikanska administrationen har vidtagit åtgärder för att öka pressen på Ukraina. Han varnar samtidigt för att perioden fram till det amerikanska mellanårsvalet den 3 november kan bli särskilt svår.

Motsättningarna gäller bland annat Ukrainas militära angrepp mot ryska oljeraffinaderier. Donald Trump har krävt att attackerna ska upphöra med hänvisning till att de påverkar oljepriserna. Vid ett uttalande i Vita huset den 10 oktober uppmanade Trump Ukraina att i stället angripa andra militära mål. Han framförde även uppfattningen att landet borde få en ny president som kan nå en överenskommelse med Ryssland.

Volodymyr Zelenskyj uppger att han försökt nå en kompromiss med Washington. Hans senaste förslag innebar att Ukraina skulle avstå från angrepp mot rysk dieselproduktion i utbyte mot amerikanska robotar till luftförsvarssystemet Patriot. Robotarna skulle användas för att skydda ukrainska anläggningar. Enligt Zelenskyj har förslaget inte lett till någon överenskommelse.

Den 15 oktober återupptog Ukraina attackerna mot ryska oljeraffinaderier efter ett tre dagar långt uppehåll. Volodymyr Zelenskyj förklarade beslutet med att Ryssland fortsatt genomföra angrepp mot ukrainsk energiiinfrastruktur, trots Donald Trumps initiativ om ett eldupphör som skulle omfatta energianläggningar.

Ukrainas presidentkansli meddelade den 12 oktober att Zelenskyj under ett anförande vid Warsaw Security Forum beskrivit nya ryska attacker mot ukrainsk energiförsörjning. Zelenskyj pekade särskilt på angrepp mot kraftanläggningar i Kyiv och Charkiv efter Trumps besked om ett energiavtal.

Den 18 oktober uppgav Zelenskyj att Ryssland hade genomfört 76 attacker mot ukrainska energianläggningar under den gångna veckan. Angreppen ska enligt presidenten ha fortsatt trots initiativet om att undanta energiinfrastrukturen från militära attacker.

Ukrainas militära ledning genomförde samtidigt den 18 oktober en omfattande drönaroperation mot mål på ryskt territorium. Rysslands försvarsministerium uppgav att det ryska luftförsvaret hade bekämpat sammanlagt 1 015 ukrainska drönare. Bränder uppstod även vid oljeanläggningar i Sankt Petersburg.

Energifrågan har också skapat politiska motsättningar i USA. Den amerikanska regeringen har tillåtit import av mer än 300 000 ton rysk diesel genom ett undantag från sanktionerna. USA:s energiminister Chris Wright försvarade beslutet med hänvisning till dieselbristen och beskrev åtgärden som ett ekonomiskt incitament för Ryssland att minska krigföringen.

Den republikanske senatorn Thom Tillis kritiserade däremot beslutet att tillåta dieselleveranser från Ryssland. Han ansåg att åtgärden var oansvarig och förespråkade andra lösningar på energikrisen.

En annan konflikt mellan Ukraina och USA gäller amerikanskt militärt underrättelsestöd. I en intervju i NBC-programmet Meet the Press uppgav Volodymyr Zelenskyj att Ukraina under tre dagar inte hade tillgång till amerikansk förvarning om ryska ballistiska robotattacker. Han framhöll att USA har särskild underrättelsekapacitet för att upptäcka när sådana robotar avfyras.

Zelenskyj misstänker även att den amerikanska regeringen har beordrat begränsningar av Elon Musks satellittjänst Starlink. Systemet används av Ukraina bland annat för att upptäcka och bekämpa drönarangrepp. Störningarna har enligt uppgifterna påverkat den ukrainska militärens möjligheter att använda drönare mot ryska attacker.

Donald Trump förnekade den 16 oktober att hans administration eller Elon Musk låg bakom begränsningarna i den ukrainska satellitkommunikationen.

Den 18 oktober meddelade Volodymyr Zelenskyj att USA återupptagit delningen av underrättelseinformation om ryska ballistiska robotar. Presidenten tackade den amerikanska regeringen för att samarbetet åter fungerade efter det tillfälliga avbrottet.

USA:s finansminister Scott Bessent bekräftade samma dag att Washington fortsätter stödja Ukraina genom underrättelsesamarbete och ammunition som levereras via andra länder. Bessent betonade samtidigt att Donald Trumps administration arbetar för att få till stånd en förhandlingslösning på kriget.

Trots motsättningarna har kontakter mellan länderna fortsatt. Den 18 oktober samtalade Volodymyr Zelenskyj med de amerikanska sändebuden Steve Witkoff och Jared Kushner om de bilaterala relationerna och möjligheterna att återuppta fredsförhandlingar med Ryssland. Samtalet var den första direkta kontakten med högt uppsatta amerikanska företrädare efter den senaste försämringen av relationerna.

Ukraina har samtidigt vänt sig till Europeiska unionen för ytterligare ekonomiskt och militärt stöd. Vid ett möte i Bryssel den 16 oktober begärde Volodymyr Zelenskyj ytterligare 70 miljarder euro för att täcka Ukrainas budgetbehov. Han kopplade begäran till det fortsatta kriget och de ekonomiska påfrestningarna inför vintern.

Ukrainas presidentkansli meddelade att Zelenskyj samma dag träffade Europeiska rådets ordförande António Costa och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. Samtalen behandlade bland annat förstärkningar av Ukrainas luftförsvar, skyddet av energisektorn och ekonomiskt stöd under vinterperioden.

Den 11 oktober undertecknade Zelenskyj dessutom dekret om nya sanktioner mot ryska aktörer. Enligt Ukrainas presidentkansli riktades åtgärderna mot personer och organisationer som medverkar till tillverkning av ballistiska robotar samt verksamheter som används för att kringgå finansiella sanktioner. Sanktionerna ingick i Ukrainas arbete med att begränsa Rysslands militära och ekonomiska resurser.

I intervjun med Bloomberg uttrycker Volodymyr Zelenskyj förhoppningar om att relationerna med USA ska förbättras efter mellanårsvalet den 3 november. Han anser att den amerikanska politiken blir mer aggressiv under valrörelser och varnar för att Donald Trumps förändrade positioner kan medföra betydande risker för Ukraina.

Zelenskyj jämför situationen med ett annalkande oväder och framhåller att Ukraina måste agera innan utvecklingen blir svårare att hantera. Enligt presidenten är riskerna för landet så stora att det krävs åtgärder redan medan situationen fortfarande är möjlig att påverka.