Vladimir Putin ger inget besked om vapenvila efter påvens vädjan

Rysslands president Vladimir Putin har inte accepterat påve Leo XIV:s uppmaning om vapenvila i Ukraina. Under ett telefonsamtal på fredagen den 16 oktober 2026 begärde påven att Ryssland skulle upphöra med stridshandlingarna för att möjliggöra humanitära insatser i den hårt drabbade staden Olesjky i Khersonregionen.

Kreml meddelade efter samtalet att Vladimir Putin ställer sig bakom Vatikanens initiativ för humanitär hjälp till Olesjky. Den ryske presidenten uppges vara beredd att samarbeta kring livsmedelsförsörjning, medicinsk vård och civilbefolkningens säkerhet. Något ryskt godkännande av en vapenvila bekräftades däremot inte.

Enligt Vatikanen uttryckte Leo XIV djup oro över den humanitära situationen i Olesjky, som ligger i ett område under rysk ockupation. Påven framhöll att ett eldupphör är nödvändigt för att livsmedel och sjukvård ska kunna nå invånarna samt för att civila frivilligt ska kunna lämna staden under säkra förhållanden.

Vatikanens statssekreterare, kardinal Pietro Parolin, förklarade att initiativet till telefonsamtalet kom från påven själv. Avsikten var enligt Parolin att försöka få till stånd hjälpinsatser för den civila befolkningen i den belägrade staden. Vatikanens presstjänst meddelade även att Leo XIV betonade Heliga stolens fortsatta arbete för dialog och fred. Kommuniké innehöll inga uppgifter om någon överenskommen vapenvila, något avtal eller en tidsplan.

Försök att organisera en evakuering från Olesjky har pågått sedan tidigare. Den 8 oktober meddelade sekretariatet för det ukrainska parlamentets människorättsombudsman att kontakter med Ryssland fortfarande pågick utan att förhandlingarna resulterat i något praktiskt genombrott. Ukraina har erbjudit en lokal vapenvila, en säker evakueringsväg och mottagande av civila på ukrainskkontrollerat territorium.

Olesjkys militära förvaltningschef Tetiana Hasanenko uppgav i en intervju den 13 oktober att invånarna lever med en tilltagande livsmedelsbrist och att vissa endast har tillgång till en måltid om dagen. Hon beskrev också hur personer tvingas ta sig längs minerade vägar för att försöka skaffa mat.

FN:s människorättsö v akningsmission i Ukraina uppgav genom sin chef Danielle Bell att omkring 1 700 människor, varav 47 barn, fanns kvar i Olesjky enligt missionens dåvarande uppgifter. Stadens befolkning uppgick före den ryska invasionen till omkring 24 000 personer.

Den 1 oktober uppgav Europeiska unionen vid OSSE:s permanenta råd i Wien att ukrainska myndigheter uppskattade antalet kvarvarande civila i frontnära samhällen i de ockuperade delarna av Khersonregionen till högst 6 000. I uppskattningen, som omfattade Olesjky och närliggande områden, ingick fler än 180 barn. EU hänvisade samtidigt till FN:s uppgifter om att minor och drönarattacker försvårar både humanitära leveranser och evakuering.

Storbritanniens OSSE-ambassadör Neil Holland uppmanade den 1 oktober Ryssland att uppfylla sina skyldigheter enligt internationell rätt. Han hänvisade till OSSE:s människorättsorgan ODIHR:s nionde interimsrapport, som dokumenterar vittnesmål om brist på elektricitet, vatten, livsmedel, sjukvård och säkra möjligheter att lämna ockuperade områden.

Olesjkys militära förvaltningschef Tetiana Hasanenko beskrev i en intervju den 13 oktober en allt svårare försörjningssituation. Enligt Hasanenko har livsmedelsbristen förvärrats så mycket att vissa invånare endast kan äta en gång om dagen. Hon uppgav också att människor försöker skaffa mat genom att färdas längs vägar där det finns minor.

FN:s människorättsö v akningsmission i Ukraina har genom sin chef Danielle Bell uppgett att omkring 1 700 människor, varav 47 barn, fanns kvar i Olesjky vid tidpunkten för missionens sammanställning. Före den ryska fullskaliga invasionen hade staden omkring 24 000 invånare.

Den 1 oktober uppgav Europeiska unionen vid OSSE:s permanenta råd i Wien att ukrainska myndigheter uppskattade antalet kvarvarande civila i frontnära samhällen i de ockuperade delarna av Khersonregionen till högst 6 000. I uppskattningen, som omfattade Olesjky och närliggande områden, ingick fler än 180 barn. EU hänvisade samtidigt till FN:s uppgifter om att minor och drönarattacker försvårar både humanitära leveranser och evakuering.

Storbritanniens OSSE-ambassadör Neil Holland uppmanade den 1 oktober Ryssland att uppfylla sina skyldigheter enligt internationell rätt. Han hänvisade till OSSE:s människorättsorgan ODIHR:s nionde interimsrapport, som dokumenterar vittnesmål om brist på elektricitet, vatten, livsmedel, sjukvård och säkra möjligheter att lämna ockuperade områden.

Vladimir Putin ska under telefonsamtalet även ha framhållit betydelsen av samarbete mellan Ryssland och Vatikanen i frågor som rör andliga och moraliska värderingar. Uppgiften kommer från den ryska statligt kontrollerade nyhetsbyrån Ria Novosti och återgavs av den italienska nyhetsbyrån Ansa.

Kontakterna mellan Vatikanen och Moskva har pågått under en längre tid. Leo XIV och Vladimir Putin talade även med varandra i juni 2025. Vatikanens ansvarige för relationer med andra stater, ärkebiskop Paul Richard Gallagher, besökte Moskva i slutet av augusti 2026. I slutet av september reste även kardinal Matteo Zuppi till den ryska huvudstaden inom ramen för ett humanitärt uppdrag.

Det senaste telefonsamtalet ägde rum kort efter att påve Leo XIV genomgått en operation för lungcancer. Den 71-årige påven har behandlats vid Gemellisjukhuset i Rom, där läkarna hade avlägsnat den nedre lungloben på höger sida efter upptäckten av lungcancer av typen adenokarcinom. Vatikanen uppgav att påven planerade att genomföra den traditionella söndagsvälsignelsen från ett fönster mot Petersplatsen.