Varningar om Sarms väcker debatt

Sarms har under flera år varit föremål för varningar i USA på grund av hälsorisker som hjärtattack, stroke och allvarliga leverskador. Samtidigt säljs preparaten lagligt i Sverige och förekommer i marknadsföring riktad mot unga män via sociala medier.

Genom att skapa ett konto som föreställde en 16-årig pojke och interagera med träningsrelaterat innehåll på Tiktok gick det snabbt att få rekommendationer om produkter som påstods kunna ge större muskler och bättre fysisk utveckling utan att vara olagliga.

Journalisten Jonas Karlsson uppger att intresset för Sarms ökade kraftigt för fem till sex år sedan efter att flera välkända idrottare kopplats till preparaten. Därefter började försäljningen växa på internet.

För närvarande är sex svenska idrottare avstängda efter användning av Sarms. Enligt Jenny Schulze vid Antidoping Sverige handlar flera fall sannolikt om personer som trott att produkterna varit vanliga kosttillskott och inte känt till att substanserna finns på dopinglistan.

Redan 2008 förbjöds Sarms inom idrotten. Preparaten användes bland annat av idrottare som ville förbättra uthållighet och kondition. Jenny Schulze säger att produkterna ofta marknadsförs på ett sätt som liknar traditionella kosttillskott och att de kan se ut som vanliga proteinprodukter.

Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA har under lång tid varnat för användning av Sarms bland tonåringar och unga vuxna. Myndigheten har pekat på risker som hjärtattack, stroke och allvarliga leverproblem. FDA uppgav 2023 att inlägg från influencers och försäljare på sociala medier bidrar till spridningen och marknadsföringen av produkterna.

I kommentarsfält på sociala medier förekommer råd om vilka preparat som kan användas utan att bryta mot svensk lag. Trots att Sarms kan leda till avstängning inom idrotten omfattas substanserna inte av den svenska dopinglagen.

Jonas Karlsson menar att många kan uppfatta ämnen som tillåtna och därmed ofarliga när de inte är klassade som olagliga. Han säger att detta försvårar det förebyggande arbetet.

Thord Rosén, senior docent och medlem i Folkhälsomyndighetens expertgrupp, arbetar tillsammans med Antidoping Sverige för att få Sarms förbjudet. Han anser att preparaten bör omfattas av lagstiftningen och framhåller leverpåverkan som den största hälsorisken.

Jenny Schulze uppger att den nuvarande dopinglagen börjar bli föråldrad och att många nya substanser har tillkommit på marknaden sedan lagen infördes.

Alla produkter som marknadsförs som Sarms innehåller dock inte nödvändigtvis Sarms. Personer som beställer preparat som framstår som lagliga kosttillskott kan i vissa fall misstänkas för smugglingsbrott om innehållet omfattas av dopinglagen.

Anton, som använder ett annat namn offentligt, berättar att han i 20-årsåldern fick upp reklam för sådana produkter på Instagram. Han uppger att inga varningar förekom i marknadsföringen. Hans försändelse stoppades senare i tullen och han misstänktes för smugglingsbrott.

Liknande fall förekommer bland unga män som fått information om preparaten via sociala medier eller bekanta. En 19-åring uppges ha fått kännedom om produkten genom Tiktok, en minderårig genom en vän och en 18-åring dömdes för ringa smugglingsbrott efter att ha sett reklam på Facebook. I samtliga fall hade personerna beställt tillväxthormonstimulerande preparat som omfattas av dopinglagen och därmed inte var lagliga Sarms-produkter.

Anton säger att han borde ha undersökt produkten närmare innan beställningen. Samtidigt anser han att reklam för sådana produkter inte borde få förekomma och uppger att den aktuella webbplatsen fortfarande är aktiv.

Folkhälsomyndigheten har enligt Joakim Strandberg, ämneschef för dopingfrågor, begränsad kunskap om hur vanligt Sarms är bland svenska användare. Han säger att myndigheten inte ställer direkta frågor om Sarms i sina undersökningar och att det generellt är svårt att samla in tillförlitliga uppgifter om användning av sådana substanser.

Joakim Strandberg uppger att myndigheten måste förhålla sig till den lagstiftning som finns och att ett förbud kräver att riskerna kan styrkas. Han säger också att det inte pågår något arbete för att ändra lagstiftningen, även om frågan har diskuterats inom expertgruppen.

Enligt Joakim Strandberg behövs ytterligare utredningar för att bedöma förekomsten av Sarms och om preparaten bör omfattas av lagstiftningen i framtiden. Han beskriver det som bekymmersamt om användningen normaliseras bland unga och om produkterna uppfattas som en enkel väg till de effekter användarna söker.