Vårdproblemen ställs mot varandra inför regionvalet

Regionråden Lars Holmin (M) och My Alnebratt (S) har fått rangordna fem vårdproblem i Västra Götaland utan att i förväg veta vilka frågor som skulle komma. Problemen placerades från ett till fem, där ett motsvarade den fråga som de ansåg att regionpolitiken borde prioritera först. När ett kort hade placerats gick valet inte att ändra.

Bland frågorna finns personalbrist och arbetsmiljö. Hög arbetsbelastning samt brister i bland annat ledarskap, arbetstider och möjligheten till återhämtning har pekats ut som viktiga orsaker till att sjuksköterskor lämnar Västra Götalandsregionen. I en regional studie av avgångsenkäter ingick 1 565 sjuksköterskor som slutade sina tjänster under 2020 och 2021. Av dem som bytte arbete gick 64 procent till en arbetsgivare utanför regionen. Två tredjedelar i den gruppen uppgav att de kunde tänka sig att återvända till Västra Götalandsregionen.

Även tillgängligheten till akutsjukvård ingår i prioriteringen. En bred politisk majoritet beslutade i augusti 2023 att stänga akutmottagningen i Lidköping trots protester. Patienter hänvisas därefter till akutmottagningen i Skövde, omkring fem mil bort. När beslutet fattades hade Skaraborgs sjukhus ett underskott på omkring 350 miljoner kronor, och sjukhusstyrelsen beslutade samtidigt att lägga ned både akutmottagningen och intensivvårdsavdelningen i Lidköping.

Operationsköerna är ytterligare en fråga. Tusentals patienter väntar fortfarande längre än vårdgarantins 90 dagar och vissa köer finns kvar. Samtidigt har Västra Götalandsregionens väntetider till operation mer än halverats under mandatperioden. Regionen står för 42 procent av den samlade förbättringen i Sverige.

Inom barn- och ungdomspsykiatrin har den borgerliga alliansen och Sverigedemokraterna röstat igenom ett vårdval i Västra Götalandsregionen med syftet att korta väntetiderna. Kritiker har bland annat varnat för högre kostnader, att vården kan koncentreras till storstäder och att personal kan lämna akutsjukvården. Regionens målsättning är att vårdvalet inom den öppna specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin ska starta den 1 januari 2028. Beslut om förfrågningsunderlag samt krav- och kvalitetsbok planeras till våren 2027.

För 2026 har regeringen och Sveriges Kommuner och Regioner skärpt prestationskravet inom BUP. Minst 80 procent av genomförda första besök ska ske inom 30 dagar och minst 80 procent av dem som väntar på ett första besök ska ha väntat högst 30 dagar. Den tidigare grundnivån var 75 procent. Socialstyrelsen anger samtidigt att den förstärkta vårdgarantin för BUP sedan 2011 innebär högst 30 dagar till en första bedömning och därefter högst ytterligare 30 dagar till fördjupad utredning eller behandling.

Politikerna ställs också inför prioriteringar kring kostsamma läkemedel och behandlingar, bland annat nya läkemedel mot Alzheimers sjukdom och behandlingar för ovanliga sjukdomar där kostnaden för en enskild patient kan överstiga fyra miljoner kronor per år. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket bedömde i en hälsoekonomisk analys av alzheimerläkemedlet Leqembi att kostnaden per vunnet kvalitetsjusterat levnadsår låg på omkring 3,7–4,3 miljoner kronor i myndighetens två scenarier. Myndigheten bedömde samtidigt att osäkerheten i underlaget var mycket hög. NT-rådet beslutade den 17 april 2026 att rekommendera regionerna att inte använda Leqembi vid Alzheimers sjukdom.

Frågorna om köer, bemanning, akutsjukvård, BUP och kostsamma behandlingar ingår därmed bland de vårdproblem som Lars Holmin och My Alnebratt fått väga mot varandra inför regionvalet i Västra Götaland.