
AI-genererad illustration
Vårdköer minskar men ekonomin är fortsatt pressad
Region Jämtland Härjedalen har under mandatperioden ökat antalet fast anställda samtidigt som användningen av hyrpersonal har minskat. Sedan den nya politiska majoriteten bestående av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Kristdemokraterna tog över efter valet 2022 har 350 personer nyanställts och antalet hyranställda minskat med motsvarande 66 årsarbetare.
Valmyndighetens slutliga resultat från regionvalet 2022 gav Socialdemokraterna 21 mandat, Vänsterpartiet fyra och Kristdemokraterna fem av totalt 55 mandat. De tre partierna fick därmed tillsammans 30 mandat. De tog över styret efter Centerpartiet, Moderaterna, Kristdemokraterna och Miljöpartiet, som hade haft majoritet efter valet 2018.
Den föregående mandatperioden präglades av ekonomiska problem och protester bland anställda, framför allt sjuksköterskor på Östersunds sjukhus. Flera medarbetare sjukskrev sig eller lämnade sina tjänster på grund av den pressade arbetsmiljön. Magnus Rönnerfjäll (C), i dag andre vice ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden, säger att situationen under den perioden inte blev bra.
Inspektionen för vård och omsorg konstaterade efter en tillsyn av Östersunds sjukhus att Region Jämtland Härjedalen inte hade säkerställt tillräckligt många disponibla vårdplatser utifrån det faktiska behovet inom den somatiska specialistsjukvården. Myndigheten angav bristen på sjuksköterskor som den främsta orsaken och bedömde att situationen medförde risk för allvarliga vårdskador. Beslutet fattades den 12 december 2022 i ärende 22862/2022. Hälso- och sjukvårdsnämnden uppgav i februari 2023 att regionen skulle redovisa genomförda och planerade åtgärder för problemen med bemanning och vårdplatser senast den 10 mars 2023.
Bemanningsproblemen har fortsatt inom delar av vården. P4 Jämtland uppgav den 10 september 2026 att neonatalavdelningen hade tvingats hålla stängt under sommaren och att bemanningen även varit problematisk inom bland annat internmedicin och infektion. Hälso- och sjukvårdsdirektör Anna Granevärn uppgav att många medarbetare hade arbetat mycket under sommaren. På intensivvårdsavdelningen i Östersund låg sjukfrånvaron omkring tio procent i mars 2026. Enhetschefen Lena Raftevold uppgav då till Vårdfokus att avdelningen hade sex intensivvårdsplatser, jämfört med sju när hon började 2019, och att personalstyrkan inte hade räckt för att återgå till sju platser efter neddragningen inför sommaren 2024.
Samtidigt har väntetiderna till operation generellt minskat. För höftprotesoperationer, som under flera år hörde till de längre väntetiderna i landet, minskade väntan från omkring 280–300 dagar 2022 till omkring 100 dagar under 2025. Produktionsledaren Erik Grön Norlin uppgav att väntetiderna hade minskat inom samtliga operationsgrupper, även om vårdgarantin fortfarande inte klarades i alla grupper.
Långa väntetider finns fortfarande inom bland annat ögon- och öronverksamheten, där tiden till första besök eller åtgärd fortsatt ligger långt från vårdgarantins gräns på 90 dagar. Väntan på utprovning av hörapparat har däremot minskat från mer än 30 månader 2021 till sju månader 2025.
Vårdförbundets avdelning Jämtland uppgav i sin årsrapport för 2024 att arbetet med dygns- och veckovila hade fortsatt genom bland annat utvärdering och justering av regionens arbetstidsavtal. Avdelningen hade också regelbundna möten med de styrande politikerna i Region Jämtland Härjedalen.
Regionens ekonomi är fortsatt ansträngd. Ett sparpaket på 216 miljoner kronor har beslutats för 2026. Under första halvåret minskade kostnaderna för hyrbemanning med sju miljoner kronor samtidigt som övriga personalkostnader ökade med 57 miljoner kronor. SKR uppgav samtidigt att regionernas kostnader för hyrbemanning sammantaget minskade med 20 procent under 2025, motsvarande 1,2 miljarder kronor. Hyrbemanningen motsvarade då 2,5 procent av kostnaderna för egen personal, jämfört med 3,1 procent året före.
I juni låg prognosen för Region Jämtland Härjedalen som helhet på ett underskott på 170 miljoner kronor, vilket var en kostnadsminskning på 200 miljoner kronor jämfört med året före. I delårsbokslutet i augusti förbättrades helårsprognosen till ett överskott på 31 miljoner kronor. Regionen meddelade den 26 augusti att resultatet till och med juni samtidigt var 49 miljoner kronor under noll och 29 miljoner kronor sämre än budget. Det preliminära utfallet efter juli låg 11 miljoner kronor under budget. Enligt Region Jämtland Härjedalen berodde förbättringen jämfört med föregående år främst på ett starkare finansnetto och delvis på åtgärder för att minska kostnaderna.
Hälso- och sjukvården, som är regionens mest omfattande verksamhet, redovisade underskott på omkring en halv miljard kronor både 2024 och 2025. I juni låg prognosen för 2026 på ett underskott i ungefär samma storlek. P4 Jämtland har senare uppgett att verksamheten räknar med ett underskott på mellan 400 och 550 miljoner kronor för året och att de samlade underskotten under fyra år kan närma sig 1,5 miljarder kronor. Anna Granevärn har pekat på ännu inte sluträknade kostnader för sommarbemanning och köpt vård i andra regioner som osäkerhetsfaktorer.
Hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Katarina Nyberg Finn (S) anser att regionens ekonomi som helhet ger en mer rättvisande bild än resultatet för enbart hälso- och sjukvårdsnämnden. Hon har uppgett att statsbidrag och andra intäkter inte enbart redovisas inom nämnden utan även inom regionstyrelsen och att ekonomin därför behöver bedömas för hela organisationen.
Källor
Analys
Förklaring:
Artikeln är skriven i ett sakligt och neutralt språk utan att journalisten själv använder laddade ord, överdrifter, egna slutsatser eller spekulationer. Informationen presenteras i en faktabaserad form med tydliga källhänvisningar och återgivna uttalanden från olika aktörer och myndigheter, vilket uppfyller kraven för oberoende. Stavningar och uttryck som kan uppfattas som hårda, till exempel beskrivningar av ekonomiska problem eller bemanningsbrister, har tydligt sin grund i citat eller uppgifter från källor såsom Inspektionen för vård och omsorg, P4 Jämtland eller personer inom regionen. Journalisten gör ingen egen värdering eller använder språk som försöker styra läsarens känslor, och artikelns ton är konsekvent neutral och saklig. De få formuleringar som skulle kunna uppfattas som värderande är tydligt kopplade till en angiven källa och bör därför inte sänka poängen. Därför bedöms texten som mycket oberoende och neutral, men poängen är inte maximal eftersom vissa beskrivningar skulle kunna ha formulerats ännu mer strikt för att helt undvika eventuellt antydd värdering.
Förklaring:
Artikeln gynnas främst av en vänsterriktning då den framhäver offentliga lösningar med ökad fast anställning inom vården och fackliga förbättringar, samtidigt som den betonar samarbete mellan Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Kritiken mot ekonomiska svårigheter riktas inte mot offentliga utgifter i sig utan mot tidigare perioders brister och behovg av ökade resurser. Saknaden av högerorienterade kritikperspektiv och fokus på offentliga institutioners roll i att lösa problemen stärker intrycket av ett vänsterperspektiv.
Rubrik och framing:
Artikeln skapar en bild av en region som trots ekonomiska utmaningar gör framsteg inom vården genom att öka antalet fast anställda och minska hyrpersonal. Problem som vårdköer och understaffning tas upp, men lösningar och förbättringar framhävs, särskilt kopplat till den nya politiska majoriteten bestående av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Kristdemokraterna. Regionen framstår som ansvarig men även som aktivt lösande problem.
Språk och ton:
Artikeln använder ett informativt språk utan tydliga värdeladdade ord, men framhäver förbättringar inom den offentligt drivna vården och betonar vikten av fast anställd personal samt fackliga insatser, vilket bidrar till att ge en mer positiv bild av offentliga och kollektivt styrda lösningar.
Källbalans:
Utrymmet domineras av politiker från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Kristdemokraterna, regionens egna tjänstemän, fackliga företrädare och myndigheter som Inspektionen för vård och omsorg. Kritiska röster från höger eller marknadsvänliga perspektiv saknas, liksom motröster från tidigare borgerliga majoriteten som skulle kunna ge en annan analys av problemen.
Utelämnanden och kontext:
Artikeln saknar perspektiv som kritiserar kostnadsnivåer, bidragssystem eller ineffektiv offentlig styrning, samt röster som efterfrågar mer marknadslösningar eller ökad individuell ansvarstagande. Ekonomiska problem nämns men utan djupare kritik mot den offentliga sektorns storlek eller kostnadsinflation, vilket kan påverka uppfattningen i mer högerinriktad riktning.
Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.
Senaste nyheter
Regionvalet i fokus när valturnén avslutas
Regionvalet står i centrum när valbussen på torsdagen den 10 september gör sin sista runda...

Vården kan behöva minska personalstyrkan
Region Jämtland Härjedalens hälso- och sjukvårdsdirektör Anna Granevärn uppger att vården behöver effektiviseras och att...

Villabrand spred sig till övervåningen i Svanfors
En brand i en villa i Svanfors utanför Boliden hade vid 10-tiden på torsdagen den...

Umeå erbjuder föräldrar stöd i fem träffar
Umeå kommun erbjuder gruppvarianten Trygga barn cirkeln för föräldrar som vill arbeta med situationer som...
