Vårdförmedling för över 600 miljoner utan tydligt köresultat

Regeringen och Sverigedemokraterna har satsat mer än 600 miljoner kronor på en nationell vårdförmedling, men det går fortfarande inte att fastställa om satsningen har kortat väntetiderna för patienter. E-hälsomyndigheten uppger att Vårdförmedlingstjänsten används i samtliga 21 regioner, men eftersom tjänsten fungerar som en söktjänst kan myndigheten inte följa hur många patienter som faktiskt har förmedlats till vård.

Vårdförmedlingstjänsten gör det möjligt för regionerna att söka efter ledig vårdkapacitet på andra håll när den egna regionen inte kan erbjuda vård inom den lagstadgade tiden. Tjänsten omfattar framför allt kapacitet för bland annat operationer av gråstarr, ljumskbråck och knäproteser. E-hälsomyndigheten har även byggt ut tjänsten med funktioner för att avisera eller efterfråga tillgänglig vård, visa medelväntetider per vårdenhet, sortera vårdenheter efter geografisk närhet och filtrera sökresultat utifrån region.

Regionernas användning varierar. Region Örebro uppger att Vårdförmedlingstjänsten inte används där. Västra Götalandsregionen använder den när regionen saknar befintliga avtal med vårdgivare utanför regionen, men kan inte ange om någon patient därigenom har fått kortare väntetid. Västra Götalandsregionen klargjorde i maj 2026 att regionen är skyldig att aktivt hjälpa patienter till en annan vårdgivare när vårdgarantin inte kan hållas och att remissen då ska skickas till den mottagning som har kortast väntetid.

I Region Norrbotten används den nationella tjänsten i liten omfattning. Pia Krutrök vid regionens vårdgarantienhet anser att användbarheten begränsas av att det är frivilligt för regionerna att registrera sina befintliga avtal i tjänsten. Region Norrbotten har samtidigt en särskild vårdgarantienhet som patienter kan kontakta genom både 1177 och telefon. Regionen uppger att vårdpersonalen aktivt ska hjälpa en patient vidare till annan vårdgivare när den egna verksamheten inte kan hålla vårdgarantins tidsgränser.

Pia Krutrök och berörda medarbetare i Region Örebro och Västra Götalandsregionen bedömer samtidigt att den nationella vårdförmedlingen kan bli användbar när den har byggts ut ytterligare. Sveriges Kommuner och Regioner är mer skeptiskt till vilken funktion den statliga lösningen ska fylla. Johan Kaarme, direktör för avdelningen för vård och omsorg på Sveriges Kommuner och Regioner, har framhållit att regionerna redan har personal som söker vårdgivare utanför den egna regionen när vårdgarantin inte kan uppfyllas och att regionerna därför fortfarande har svårt att se den nationella förmedlingens roll.

Sveriges Kommuner och Regioner har också lyft säkerhets- och kostnadsfrågor kring systemet. I organisationens remissyttrande anges att en nationell katalog kan innehålla detaljerade uppgifter om den samlade svenska vårdkapaciteten. Sveriges Kommuner och Regioner efterlyste därför en djupare analys av hur sådana uppgifter ska hanteras i förhållande till reglerna om totalförsvarssekretess. Organisationen framhöll även att regionerna har svårt att bedöma kostnaderna för de föreslagna åtgärderna.

Den nationella vårdförmedlingen presenterades 2022 av dåvarande sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson, som beskrev satsningen som banbrytande och som ett sätt att erbjuda patienter vård i andra regioner när väntan överskridit vårdgarantin. Planen var då att verksamheten skulle kunna starta 2023, men tjänsten kom igång först 2025.

Socialstyrelsen uppgav i april 2025 att fler än 60 000 patienter hade väntat längre än 90 dagar på en operation eller annan behandling. Socialstyrelsen och E-hälsomyndigheten hade då tagit fram 16 statliga insatser för att utveckla den nationella vårdförmedlingen.

I april 2026 föreslog regeringen samtidigt att 125 miljoner kronor som tidigare hade avsatts för att öka regionernas incitament att införa nationell vårdförmedling i stället skulle användas för att delfinansiera en satsning på sommarbemanning inom hälso- och sjukvården.

Sjukvårdsminister Elisabet Lann har uppgett att hon hade önskat att utvecklingen av vårdförmedlingen gått snabbare. Elisabet Lann framhåller samtidigt att regeringen, utöver satsningen på vårdförmedlingen, har avsatt 25 miljarder kronor för att korta vårdköerna. Hon vill på sikt att även patienter själva ska kunna söka i Vårdförmedlingstjänsten, som hittills endast är tillgänglig för vårdpersonal.

För patienter som erbjuds vård i en annan region kan brist på information och stöd skapa praktiska hinder. Vissa regioner kräver att patienten först betalar resan och därefter söker ersättning, vilket kan göra att patienter avstår från erbjudandet.

Den nationella vårdförmedlingen ingår i Tidöavtalet mellan Moderaterna, Liberalerna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna. Där anges att ledig vårdkapacitet ska kunna redovisas så att patienter som fått en medicinsk bedömning och väntar på vård kan välja behandling eller operation på annan plats i landet. Avtalet anger också att statliga medel ska kombineras med styrning och uppföljning för att stärka de ekonomiska incitamenten att minska köerna.

Vårdgarantin är lagstadgad. Den innebär att en patient ska få kontakt med primärvården samma dag och en medicinsk bedömning inom tre dagar. Ett första besök i den specialiserade vården ska erbjudas inom 90 dagar, och efter beslut om behandling ska en operation eller annan åtgärd inom den specialiserade vården genomföras inom ytterligare 90 dagar.