Var femte köper kläder som sällan används

En av fem personer har under de senaste tre månaderna köpt minst ett klädesplagg trots att de redan vid köpet misstänkte att det skulle användas vid få tillfällen. Det visar en undersökning som Naturskyddsföreningen genomfört tillsammans med undersökningsföretaget Verian. Det vanligaste skälet till sådana inköp var behovet av kläder inför en fest eller annan högtid.

Undersökningen visar också ett samband mellan hur ofta människor handlar kläder och hur mycket de räknar med att använda sina inköp. Personer som regelbundet köper nya plagg bedömer oftare redan vid köptillfället att vissa av kläderna kommer att användas sparsamt. Nästan fyra av tio uppger att de köper nyproducerade kläder minst en gång var tredje månad.

Problemet med kläder som blir liggande i garderoben har även undersökts av IVL Svenska Miljöinstitutet. I maj 2024 presenterade institutet resultat från forskningsprojektet Usereuse, där forskarna konstaterade att omkring en tredjedel av kläderna och textilierna i svenska garderober används mycket sällan eller inte alls. Forskaren Jurate Miliute-Plepiene uppgav att mängden motsvarar dubbelt så mycket textilier som konsumenterna lämnar till återanvändning.

Samma forskningsprojekt visade att fyra av tio textilplagg som slängdes tillsammans med hushållens vanliga sopor fortfarande hade kunnat användas igen. IVL Svenska Miljöinstitutet konstaterade dessutom att inköp av begagnade textilier motsvarade mindre än fem till sju procent av inköpen av nya textilier.

Samtidigt fortsätter stora mängder nyproducerade textilier att tillföras den svenska marknaden. Naturvårdsverket redovisade den 30 september 2026 att nettoinflödet av nya kläder och hemtextilier under 2025 uppgick till 15,2 kilo per invånare. Det var 1,6 kilo mer än året före, vilket motsvarar en ökning med 12 procent. Myndigheten framhöll att statistiken inte omfattar all privatimport genom e-handel.

Naturvårdsverkets handläggare Yvonne Augustsson konstaterade i september 2026 att konsumtionen av nyproducerade textilier fortsätter samtidigt som användningstiden för kläder blir allt kortare. Hon hänvisade också till kommande europeiska bestämmelser som ska göra det lättare att reparera kläder och därmed förlänga deras användningstid.

Hur mycket ett klädesplagg kostar har betydelse för om konsumenterna vill laga det när det går sönder. I Naturskyddsföreningens och Verians undersökning bedömde 28 procent att de sannolikt skulle reparera en tröja med ett inköpspris på 149 kronor. När priset för motsvarande tröja höjdes till 1 499 kronor steg andelen som kunde tänka sig en reparation till 61 procent.

Konsumentverket upplyser att kläder som köpts från svenska företag omfattas av tre års reklamationsrätt enligt konsumentköplagen när det handlar om ursprungliga fel. Under de första två åren måste företaget i regel visa att ett fel beror på konsumenten eller normalt slitage om det vill avvisa reklamationen på den grunden.

Vid ett ursprungligt fel kan konsumenten enligt Konsumentverket i första hand begära att plagget repareras utan kostnad eller ersätts med en ny vara. Företaget kan under vissa förutsättningar välja reparation i stället för utbyte, exempelvis om kostnaden för en ersättningsvara skulle bli orimligt hög jämfört med att laga plagget.

På marknaden för begagnade varor har försäljningen samtidigt utvecklats olika under året. Svensk Handel redovisade den 31 augusti 2026 att den svenska second hand-marknaden omsatte knappt 6,8 miljarder kronor under årets första halvår. Det var en minskning med 9 procent jämfört med samma period 2025. Organisationens chefsekonom Maria Mikkonen konstaterade att nedgången hade bromsat under våren och sommaren.

För juli 2026 rapporterade Svensk Handel en omsättning på omkring 1,7 miljarder kronor för begagnade varor. Försäljningen var då 23 procent högre än under juli föregående år och 35 procent högre än i juni 2026. Uppgifterna gäller hela second hand-marknaden och omfattar därmed även andra produkter än kläder.

Även på europeisk nivå har konsumtionen av textilier ökat. Europeiska miljöbyrån EEA redovisade under 2025 att den genomsnittliga konsumtionen av kläder, skor och hemtextilier i Europeiska unionen steg från 17 kilo per person 2019 till 19 kilo 2022. Av den senare mängden utgjorde kläder omkring 8 kilo.

Enligt Europeiska miljöbyrån krävde produktionen av de kläder, skor och hemtextilier som konsumerades av hushållen inom EU under 2022 omkring 234 miljoner ton råmaterial. Det motsvarade 523 kilo per invånare. När påverkan på råvaruförbrukning, utsläpp, vatten och mark vägdes samman placerades textilkonsumtionen på femte plats bland tolv undersökta kategorier av hushållskonsumtion.

EU-kommissionen uppskattade i februari 2026 att mellan fyra och nio procent av textilprodukterna på den europeiska marknaden förstörs innan de över huvud taget används. Enligt kommissionens beräkningar orsakar hanteringen utsläpp motsvarande omkring 5,6 miljoner ton koldioxid varje år.

Den 19 juli 2026 började ett europeiskt förbud mot att förstöra osålda kläder, klädaccessoarer och skor att tillämpas på stora företag. EU-kommissionen har meddelat att bestämmelserna även ska omfatta medelstora företag från 2030. Reglerna innebär att företagen i första hand ska försöka sälja eller donera produkterna alternativt förbereda dem för återanvändning.

I Sverige infördes den 1 januari 2025 krav på separat insamling av textilavfall. Naturvårdsverket anger att vissa textilier är undantagna, bland annat strumpor och underkläder. Undantagen omfattar även textilier som är så smutsiga eller skadade att möjligheterna till återanvändning och materialåtervinning försämras avsevärt.