Vänsterpartiet vill få Itamar Ben-Gvir utredd av ICC

Vänsterpartiet vill att den svenska regeringen hänskjuter Israels säkerhetsminister Itamar Ben-Gvir till Internationella brottmålsdomstolen, ICC, för en möjlig utredning om bland annat apartheid och brott mot mänskligheten. Partiets utrikespolitiska talesperson Håkan Svenneling anser att Sverige kan använda artikel 14 i Romstadgan för att föra frågan vidare till ICC:s åklagare.

Bakgrunden är uttalanden från Itamar Ben-Gvir om att döda 30 eller 40 Gazabor om dagen och om att palestinier inte är människor. CBS News uppgav att uttalandena gjordes i en podcast tillsammans med den tidigare Hamasgisslan Rom Braslavski. Ben-Gvir förespråkade samtidigt israeliska bosättningar i hela Gaza och att palestinier skulle lämna området. The Guardian uppgav den 20 augusti 2026 att Ben-Gvir även publicerat en video från en anläggning som förbereds för avrättningar av palestinier dömda för terrorism och i samband med publiceringen förespråkat dödsstraff genom hängning.

Håkan Svenneling hänvisar också till att palestinier och israeler omfattas av olika rättssystem och till vad han beskriver som en uppenbar risk för avrättningar av palestinier. Enligt Vänsterpartiet bör den svenska regeringen därför agera för att ICC prövar om Ben-Gvir kan utredas för apartheid, brott mot mänskligheten eller förföljelse av folkgrupp.

Internationella brottmålsdomstolen fastställde 2021 att domstolens territoriella jurisdiktion i situationen Palestina omfattar Gaza och Västbanken, inklusive östra Jerusalem. Sverige har tidigare deltagit i ett liknande hänskjutande. Regeringen redovisade 2022 att Sverige tillsammans med övriga EU-länder hade hänskjutit situationen i Ukraina till ICC efter Rysslands fullskaliga invasion.

Utrikesminister Maria Malmer Stenergard anser att Itamar Ben-Gvirs uttalanden är människofientliga och vill i stället driva frågan om sanktioner på EU-nivå. Regeringen bedömer att gemensamma EU-åtgärder är mer slagkraftiga än svenska åtgärder på egen hand. Sveriges Radio uppgav i juni 2025 att Maria Malmer Stenergard uttryckligen pekade ut Itamar Ben-Gvir och Israels finansminister Bezalel Smotrich som de ministrar Sverige ville se EU-sanktioner mot.

Ett tidigare förslag om EU-sanktioner mot Itamar Ben-Gvir och Bezalel Smotrich lades enligt The Irish Times åt sidan i maj 2026 efter motstånd från flera medlemsländer. Maria Malmer Stenergard fortsatte samtidigt att kräva sanktioner mot israeliska ministrar som driver bosättningspolitiken. EU:s råd beslutade den 28 maj 2026 om sanktioner mot tre extremistiska israeliska bosättare och fyra organisationer med hänvisning till allvarliga och systematiska människorättskränkningar mot palestinier på Västbanken. Sanktionerna omfattar bland annat frysta tillgångar och reseförbud för de listade personerna.

Itamar Ben-Gvir har även mött kritik inom Israel. I maj 2026 kritiserade premiärminister Benjamin Netanyahu hans behandling av frihetsberövade flottiljaktivister och uppgav att agerandet inte var förenligt med Israels värderingar och normer. Israels utrikesminister Gideon Sa’ar kritiserade också Ben-Gvir och anklagade honom för att ha skadat landets anseende.