Valrörelsen skakas av säkerhetsfrågor och röstningsfel

Valrörelsen 2026 präglas av flera nya besked om opinionen, förtidsröstningen, kriminalpolitiken och uppgifter om en Sverigedemokratisk tjänsteman med kopplingar till Ryssland. I Indikator Opinions nya mätning får Socialdemokraterna 27,9 procent, den lägsta nivån som institutet hittills har uppmätt för partiet. Väljare har gått från Socialdemokraterna till både Centerpartiet och Vänsterpartiet. Liberalerna ligger kvar på 2,2 procent, samma nivå som månaden före. Sveriges Radio uppgav samtidigt att de rödgröna partierna leder över Tidöpartierna med knappt fem procentenheter.

I en annan väljarbarometer, från SVT och Verian, får Liberalerna 3,0 procent efter en ökning med 1,1 procentenheter. Det är den enda statistiskt säkerställda förändringen i den mätningen. Per Söderpalm, opinionsansvarig på Verian, uppgav att Liberalernas nya väljare främst kommer från Moderaterna och Sverigedemokraterna, men även från Socialdemokraterna. Han bedömde också utifrån historiska data att sannolikheten är större att Liberalerna klarar riksdagsspärren än att Tidöpartierna vinner valet. Moderaterna får samtidigt 16,4 procent, partiets lägsta stöd på sju år, medan skillnaden mellan Tidöpartierna och oppositionen är 8,2 procentenheter.

En separat undersökning från SVT och Verian visar att 23 procent av väljarna kan tänka sig att rösta på ett parti på andra sidan blockgränsen jämfört med det parti de uppger att de stöder i dag. Bland Tidöväljarna svarar 26 procent att de definitivt eller kanske kan tänka sig ett sådant byte. Motsvarande andel bland oppositionens väljare är 21 procent. Rörligheten är störst bland mittenväljare och särskilt bland personer mellan 18 och 29 år. Per Söderpalm sade att partierna är medvetna om att många väljare ännu inte har bestämt sig och att dessa väljare blir viktiga under valrörelsens sista veckor.

En Novusmätning visade samtidigt att Socialdemokraterna tappar mer än fyra procentenheter och får 25,8 procent. Oppositionens försprång minskar där till 2,6 procentenheter. Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson sade att valresultatet kan bli jämnt och att många väljare kan ha tagit för givet att oppositionspartierna skulle vinna och att hon skulle bli statsminister. Hon varnade också för möjligheten att Sverigedemokraterna kan få ministerposter i en kommande regering.

Inför en partiledardebatt mellan Liberalernas Simona Mohamsson och Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson hade resultatet från en Novusmätning, som visade Liberalerna på 3,3 procent, blivit känt inom båda partierna före publiceringen. Resultatet var Liberalernas högsta notering under Simona Mohamssons tid som partiledare. En video där Simona Mohamsson sade att utvecklingen hade vänt spelades in redan på tisdagen och publicerades på onsdagsmorgonen. Hennes pressekreterare uppgav att partiet fått antydningar om en positiv mätning. Sverigedemokraternas presschef Oscar Cavalli Björkman sade att han också kände till att Liberalerna skulle gå framåt. TV4 Nyheternas ansvarige utgivare Fredrick Malmberg uppgav att redaktionen inte lämnar ut resultaten till partier i förväg och att händelsen skulle undersökas.

Om Liberalerna inte klarar riksdagens fyraprocentsspärr får partiet enligt Altinget en vecka på sig att lämna sina arbetsplatser. Omkring 20 personer berörs. Partiet har, till skillnad från bland annat Moderaterna och Socialdemokraterna, inget separat partihögkvarter. Liberalerna är riksdagens ekonomiskt svagaste parti och riskerar dessutom att förlora stora delar av sitt partistöd om partiet lämnar riksdagen.

Valmyndigheten har samtidigt upptäckt ett registreringsfel i förtidsröstningen. Omkring 4 000 väljare hade antingen registrerats som röstande två gånger eller fått sin röst registrerad på en annan väljare. När felet upptäcktes hade omkring 1,4 miljoner personer förtidsröstat och berörda röstningslokaler fanns i nästan alla kommuner. Valmyndighetens kanslichef Anna Nyqvist beskrev händelsen som allvarlig och uppgav att myndigheten tillsammans med it-leverantören Skatteverket arbetar för att begränsa konsekvenserna för valresultatet.

Valmyndigheten uppgav att felet stoppades under natten och att det inte finns några tecken på extern påverkan. Myndigheten arbetar med att identifiera så många berörda väljare som möjligt. Röster som hör till väljare som inte kan identifieras kommer enligt Valmyndigheten att underkännas. Anna Nyqvist sade också att myndigheten förstår att händelsen kan skapa oro bland personer som redan har förtidsröstat.

En annan säkerhetspolitisk fråga gäller Polina Malaberg, som Expo identifierat som den Sverigedemokratiska tjänsteman som pekats ut för kopplingar till Ryssland. Expo uppgav att Polina Malaberg sedan 2024 arbetar som politisk sekreterare åt Sverigedemokraternas ledamöter i konstitutionsutskottet. Hon har även arbetat för partiet i ytterligare ett utskott. Minst 30 säkerhetskänsliga ärenden som i Säkerhetspolisens senaste lägesbild beskrivs som särskilt intressanta för Ryssland har hanterats i de berörda utskotten.

Expo uppgav även att Polina Malaberg 2017 deltog för Sverigedemokraternas räkning i en resa till Ryssland som organisationen beskriver som en påverkansoperation för att legitimera det ryska valsystemet. Polina Malaberg är sambo med en av Sverigedemokraternas topptjänstemän.

Jimmie Åkesson beskrev uppgifterna som mycket allvarliga och sade att ansvariga chefer arbetar med frågan. Han uppgav samtidigt att Polina Malaberg säkerhetsprövades när hon anställdes och att Sverigedemokraterna följer säkerhetsrutiner både i riksdagen och Regeringskansliet. Enligt Jimmie Åkesson framkom inget vid säkerhetsprövningen som gav partiet anledning att tvivla på henne.

Socialdemokraterna vill med anledning av uppgifterna kalla statsminister Ulf Kristersson till ett extra möte i försvarsutskottet före valet. Partiets försvarspolitiska talesperson Peter Hultqvist beskrev situationen som en säkerhetskris och sade att frågan berör Statsrådsberedningen. Han vill bland annat få klarlagt om relationen mellan de två Sverigedemokratiska tjänstemännen varit känd där och om relationen har säkerhetsprövats. Peter Hultqvist hänvisade även till det säkerhetspolitiska läget, kriget i Ukraina och spioneri i Sverige. Socialdemokraterna planerar att ta kontakt med övriga partier i försvarsutskottet.

Socialdemokraternas rättspolitiska talesperson Teresa Carvalho har också beskrivit uppgifterna som en säkerhetskris och sagt att de väcker frågor om risken för rysk infiltration i Statsrådsberedningen. Hon vill bland annat veta vilken information statsministern fått, om uppgifter som berör rikets säkerhet kan ha röjts och vilka åtgärder Ulf Kristersson har vidtagit eller avser att vidta. Ulf Kristersson har sagt att Polina Malaberg måste lämna sitt arbete om uppgifterna visar sig stämma och hänvisat till det allvarliga säkerhetsläget i Europa.

På kriminalpolitikens område har Tidöpartierna meddelat att regeringen vid mandatperiodens sista sammanträde ska gå vidare med förslaget att kriminalisera deltagande och samröre med kriminella sammanslutningar. Normalgraden av det föreslagna brottet ska enligt regeringen kunna ge högst fyra års fängelse. Grovt deltagande föreslås ge mellan två och åtta års fängelse, medan personer med en nyckelroll i kriminella sammanslutningar ska kunna dömas till livstids fängelse.

Regeringskällor har uppgett att bestämmelsen ska ge större möjligheter att ingripa mot gängledare som styr brott utan att själva delta i exempelvis mord eller skjutningar. Regeringen siktar på att lagändringen ska börja gälla den 1 april 2027 och att en nödvändig grundlagsändring ska träda i kraft den 1 januari samma år. Sveriges riksdag uppger samtidigt att grundlagsändringen först måste antas genom ett nytt likalydande riksdagsbeslut efter valet 2026 innan den kan träda i kraft.

Regeringen tillsätter också en kvinnofridsutredning som ska göra en bred översyn av arbetet mot mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Justitieminister Gunnar Strömmer sade att utredningen även ska granska det straffrättsliga skyddet mot våldtäkt och sexuella övergrepp. Ett förslag är att en haverikommission ska tillsättas varje gång en kvinna mördas.

Regeringen vill dessutom utreda en ny brottsrubricering för kvinnomord, femicid, samt en rubricering för synnerligen grov våldtäkt. Uppdraget ska redovisas senast den 3 september 2029. Gunnar Strömmer presenterade förslagen tillsammans med jämställdhetsminister Nina Larsson och Kristdemokraternas gruppledare Camilla Brodin.

Sverigedemokraterna har presenterat egna förslag mot mäns våld mot kvinnor. Partiet vill avsätta en halv miljard kronor till skyddade boenden och införa ett avhopparstöd för utsatta kvinnor, utformat efter stödet till personer som lämnar kriminella gäng. Sverigedemokraternas jämställdhetspolitiska talesperson Sara Gille sade att partiet vill att mäns våld mot kvinnor ska bekämpas med samma kraft som gängbrottslighet.

Sverigedemokraterna vill även inrätta en kvinnofridskommission, ett nationellt centrum för traumabehandling och en samordnande kontaktpunkt för kvinnor och barn. Sara Gille uppgav att kontaktpunkten bland annat ska kunna hjälpa till med ekonomiskt stöd och bostad samt stödja gömda kvinnor och deras familjer i kontakten med olika regelverk.

Centerpartiet har samtidigt presenterat vallöften som partiet beskriver som åtgärder för att stärka Sveriges attraktionskraft. Partiet vill att permanenta uppehållstillstånd fortsatt ska vara permanenta och att det nuvarande lönegolvet ska tas bort. Centerpartiets partiledare Elisabeth Thand Ringqvist sade att Sverigedemokraternas inflytande över migrationspolitiken kostar Sverige jobb, kunskap och skatteintäkter.

Elisabeth Thand Ringqvist uppgav att hon, om hon ingår i en kommande regering, vill ersätta lönegolvet på 34 450 kronor med ett krav som ligger på kollektivavtalsnivå. Centerpartiets migrations- och kompetenspaket innehåller också en årlig satsning på en miljard kronor för att rekrytera och behålla internationella forskare och entreprenörer genom bland annat stipendier och forskningsmedel. Partiet vill dessutom införa ett särskilt start-up-visum för entreprenörer utanför EU, med en tydligare och snabbare ansökningsprocess.

I energipolitiken har Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch uppgett att det första nya kärnkraftverket i Sverige ska starta i mitten av 2030-talet. Hon har samtidigt sagt att ny kärnkraft ska byggas utan en enda statlig krona. Regeringen har dock förberett ett system där ny kärnkraft kan omfatta flera hundra miljarder kronor. Ebba Busch beskrev finansieringen som lån och prissäkringsavtal för grundläggande infrastruktur.

Ebba Busch har också efter kritik från Jimmie Åkesson åter slagit fast att Kristdemokraterna vill se ytterligare fyra år med den nuvarande politiska sidan. Jimmie Åkesson hade tidigare anklagat henne för att närma sig vänstersidan och efterfrågat ett offentligt besked om hennes regeringsalternativ. Ebba Busch sade att Kristdemokraterna är beredda att rösta nej till Magdalena Andersson som statsminister ända fram till ett eventuellt nyval.

Jimmie Åkesson avbröt dessutom ett torgmöte i Gävle under onsdagseftermiddagen sedan två personer i publiken fortsatt att protestera under hans tal. Han uppmanade först personerna att sluta skrika. Därefter sade han att ordningsmakten borde föra bort dem och avbröt mötet.

Regeringen har även tillsatt en utredning om villkoren för myndighetschefer som lämnar sina poster. Syftet enligt regeringens uppdrag är att möjliggöra att en myndighetschef kan skiljas från sitt uppdrag utan att behöva omplaceras till en annan tjänst inom Regeringskansliet. I dag kan sådana chefer placeras på Garnisonen i Stockholm med bibehållen lön och bland annat arbeta med statliga utredningar.

Utredningen omfattar strax under 200 chefer för förvaltningsmyndigheter som lyder direkt under regeringen. Redan fattade anställningsbeslut ska inte påverkas. Regeringen har utsett den tidigare äldre- och folkhälsoministern och landshövdingen Maria Larsson till särskild utredare. Publikt uppgav att utredningen också ska föreslå att dagens system med inkomstgaranti och avgångsvederlag ersätts av ett avgångsvederlag som kan betalas under högst två år.

Utredningen om myndighetschefer ska vara klar i april 2027. Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa sade att systemet med omplacerade myndighetschefer bör avvecklas eftersom regeringen anser att det är föråldrat och innebär ett dåligt utnyttjande av kompetens och skattepengar.

Skolverket kommer inför publiceringen av Pisa-undersökningen 2025 att lämna resultaten till Regeringskansliet fyra dagar innan de offentliggörs den 8 september 2026. Beslutet har mött intern kritik inom Skolverket eftersom regeringssidan därmed får information som kan få politisk betydelse före valet och eftersom ordningen kan väcka frågor om myndighetens oberoende.

Vid de senaste Pisa-undersökningarna fick Regeringskansliet resultaten ett dygn före offentliggörandet. Förändringen har gjorts eftersom den tidigare 24-timmarsregeln enligt uppgifterna ledde till nattarbete och en pressad arbetssituation både på departementet och Skolverket. Pisa genomförs av OECD och mäter 15-åringars kunskaper i bland annat matematik, läsförståelse och naturvetenskap.