Valkompasser väger tungt för förstagångsväljare

Digitala valkompasser har fått en tydlig roll i svenska valrörelser och används särskilt mycket som stöd av yngre väljare. Efter riksdagsvalet 2022 uppgav 72 procent av förstagångsväljarna som gjort ett partitest att resultatet hade spelat en viss eller stor roll för hur de röstade. Maria Solevid, docent i statsvetenskap och forskare inom Valforskningsprogrammet vid Göteborgs universitet, förklarar detta med att unga väljare i högre grad är osäkra på sitt partival och generellt har lägre politisk kunskap.

Bland samtliga väljare som använde partitester 2022 svarade 56 procent att testet inte hade påverkat deras röstning. Samtidigt uppgav 38 procent att det spelat en viss roll och sex procent att betydelsen varit stor. Statsvetarprofessorn Tommy Möller vid Stockholms universitet bedömer att även en så liten andel kan få betydelse i ett mycket jämnt val. Valforskningsprogrammet har samtidigt konstaterat att det är svårt att isolera valkompassernas direkta påverkan från övrig information under en valrörelse, och inför valet 2022 röstade användare av partitester inte signifikant annorlunda än personer som avstod.

En rapport från Valforskningsprogrammet vid Göteborgs universitet från 2024 visade däremot att användning av valkompasser hade en positiv effekt på sannolikheten att rösta i både riksdagsvalet 2018 och Europaparlamentsvalet 2019. Skillnaden mellan användare och icke-användare var större i EU-valet. Studien byggde på svenska valundersökningar där uppgifterna om valdeltagande hade kontrollerats mot register.

Användningen av valkompasser har ökat kraftigt sedan det breda genombrottet i valrörelsen 2006. Då uppgav 27 procent av väljarna att de hade gjort minst ett partitest. Inför valet 2022 hade andelen stigit till 63 procent, enligt Valforskningsprogrammets bok Väljarna och valet 2022. I testerna får väljarna ta ställning till aktuella politiska sakfrågor och resultatet visar hur väl svaren överensstämmer med partiernas ståndpunkter. Tjänsterna innehåller också kortare bakgrunder och förklaringar till frågorna.

Inför valet 2026 bedömer många väljare valkompasserna som en viktig informationskälla. I Internetstiftelsens Valspecial 2026 svarade 50 procent att de tror att valkompasser blir viktiga för deras val. Endast tv-sända partiledardebatter placerades högre, med 55 procent. Internetstiftelsen redovisade också en skillnad mellan könen: 56 procent av kvinnorna och 44 procent av männen bedömde valkompasserna som viktiga. Samtidigt hör de till de få informationskällor som värderas ungefär lika högt av personer med lågt respektive stort politiskt intresse.

SVT har inför valet 2026 både nationella och lokala valkompasser, som även används av Sveriges Radio. Vid lanseringen av de lokala kompasserna uppgav SVT att frågor hade skickats till över 2 400 lokala partier i Sveriges 290 kommuner och 21 regioner. Tjänsten omfattar 1 111 lokalt anpassade frågor och skulle enligt SVT även publiceras av 134 andra mediesajter. Sveriges Radio har uppgett att användarnas svar och resultat i SVT:s valkompass inte lagras som persondata hos SVT, utan sparas lokalt i användarens webbläsare och kan raderas av användaren.

Även TT Nyhetsbyrån och TV4 har valkompasser inför valet. TV4 har uppgett att TT Nyhetsbyråns valkompass 2026 omfattar 55 politiska sakfrågor och har tagits fram tillsammans med statsvetaren Tommy Möller och journalisten och författaren Christer Isaksson. Båda har arbetat med valkompasser sedan valet 2002. Tommy Möller framhåller framför allt valkompassernas indirekta betydelse genom att de kan öka väljarnas politiska intresse och kunskap samt rikta uppmärksamheten mot sakfrågorna.

Valkompasserna har också fått mer riktade varianter. Pensionärernas riksorganisation PRO meddelade i april 2026 att organisationen tillsammans med TT Nyhetsbyrån lanserat sin första särskilda valkompass för äldre. Den består av tio påståenden om bland annat pensioner, läkemedelskostnader, äldres representation i riksdagen och bankernas ansvar vid bedrägerier.