Våldsamma protester stärker Marine Le Pen inför presidentvalet

Marine Le Pen och ytterhögerpartiet Nationell samling (RN) har stärkt sin position inför Frankrikes presidentval 2027 samtidigt som omfattande protester skakar landet. Upplopp med plundrade butiker och nedbrända stadshus har fördjupat den politiska krisen. En opinionsundersökning från Ifop visar att Le Pen skulle besegra samtliga undersökta huvudmotståndare i en avgörande andra valomgång.

Frankrikes president Emmanuel Macron står samtidigt inför växande krav på åtgärder mot stigande levnadskostnader. Landets ekonomiska svårigheter och motsättningarna i parlamentet begränsar regeringens möjligheter att möta demonstranternas krav. Kraftigare polisiära insatser riskerar samtidigt att utlösa ytterligare våldsamma protester.

Demonstrationerna började som studentprotester mot försämrade förhållanden i skolorna men utvecklades till en bredare rörelse mot höga levnadskostnader och nedskärningar i den offentliga servicen. Nyhetsbyrån Reuters rapporterade den 17 oktober att mellan 550 000 och 800 000 människor hade deltagit i protester runt om i Frankrike.

Oroligheterna har också resulterat i omfattande polisiära ingripanden. Den 21 oktober rapporterade Reuters att omkring 2 500 personer hade gripits och att fler än 900 stod inför rättsliga åtgärder. Emmanuel Macron meddelade samtidigt att han skulle sammankalla underrättelseansvariga och ministrar för samtal om förstärkta säkerhetsåtgärder.

Den ekonomiska bakgrunden framgår av statistik från Frankrikes statistikmyndighet Insee. Myndigheten fastställde den 15 oktober att konsumentpriserna i september hade stigit med 3,1 procent jämfört med motsvarande månad 2025. Energipriserna hade ökat med 21,3 procent under samma period. Diesel hade blivit 44,1 procent dyrare och bensinpriserna hade stigit med 25,7 procent.

De höga energikostnaderna påverkas även av krigen i Ukraina och kring Iran. Ett snabbt slut på konflikterna, med efterföljande lägre bränslepriser och förbättrade ekonomiska förutsättningar, bedöms som osannolikt.

Den politiska utvecklingen har samtidigt ökat uppmärksamheten kring Marine Le Pen. Statsvetaren Jérôme Fourquet beskriver för den belgiska tidningen Le Soir hur våldsamma protester kan gynna det parti som väljarna förknippar med lag och ordning. Historiskt har den sittande regeringen haft den positionen, men Fourquet anser att Nationell samling numera har övertagit rollen i Frankrike.

Vänsterpartiet La France insoumise (LFI), under ledning av Jean-Luc Mélenchon, gav tidigt sitt stöd till demonstrationerna. Partiet har därefter mött hård kritik i samband med att protesterna övergått i våldsamheter.

Om delar av vänsterns väljare överger Mélenchon kan det i stället gynna den socialdemokratiska politikern Raphaël Glucksmann. Han bedöms ha större möjligheter än Mélenchon att utmana Le Pen i presidentvalets andra omgång, även om opinionsläget fortfarande talar till hennes fördel.

Ifop:s presidentvalsundersökning, som genomfördes den 17–19 oktober och presenterades den 20 oktober 2026, visar att Le Pen fick mellan 34 och 38 procent av rösterna i de olika alternativen för första valomgången. Mélenchons stöd ligger mellan 15 och 20 procent, medan Glucksmann får mellan 12 och 16 procent beroende på vilka kandidater som ingick i respektive alternativ.

I undersökningens möjliga andra valomgångar är skillnaderna tydliga. Marine Le Pen får 68 procent mot Jean-Luc Mélenchons 32 procent. Mot Raphaël Glucksmann blir resultatet 57 mot 43 procent, medan den tidigare presidenten François Hollande från Socialistpartiet (PS) får 41 procent mot Le Pens 59.

Även de borgerliga alternativen ligger efter. Gabriel Attal från det liberala partiet Renaissance (RE) får 42 procent mot Le Pens 58 procent. Édouard Philippe från det konservativa partiet Horizons får 44 procent, jämfört med 56 procent för Le Pen.

Undersökningen genomfördes genom webbenkäter från klockan 20 den 17 oktober till den 19 oktober 2026. Underlaget omfattade 1 928 registrerade väljare ur ett totalt urval på 2 081 personer. Ifop viktade resultaten utifrån bland annat kön, ålder, yrke och geografisk hemvist.

Frankrikes opinionskommission, Commission des sondages, registrerade den 20 oktober undersökningen som Ifops sjunde presidentvalsbarometer med registreringsnummer 10327. Kommissionens register innehåller även opinionsmätningar från Elabe och YouGov som genomfördes under mitten av oktober.

Marine Le Pens kandidatur har också varit föremål för en rättslig prövning. Den 7 juli meddelade hon formellt att hon kandiderar i presidentvalet 2027 sedan appellationsdomstolen i Paris ändrat ett tidigare förbud för henne att ställa upp.

Domstolen fastställde samtidigt en fällande dom som gäller felaktig användning av EU-medel. Le Pen meddelade därefter att hon skulle överklaga avgörandet till Frankrikes högsta allmänna domstol, Cour de cassation.

Den 8 juli meddelade Cour de cassation att ett avgörande i överklagandet skulle kunna komma senast i början av april 2027, före presidentvalets första omgång. Domstolen framhöll samtidigt att antalet överklaganden i målet kan påverka tidsplanen.

Presidentvalets första omgång är planerad till den 18 april 2027. Om ingen kandidat avgör valet direkt hålls en andra omgång den 2 maj. Frankrikes regering har i sin officiella valinformation, senast uppdaterad den 6 oktober, fastställt att nomineringarna ska vara avslutade senast den 12 mars och att den slutliga kandidatförteckningen ska offentliggöras senast den 26 mars.

Den fortsatta utvecklingen följs även av andra EU-länder, där politiska företrädare i allt större utsträckning förbereder sig på möjligheten att Marine Le Pen blir Frankrikes nästa president och deltar i framtida toppmöten i Bryssel.

Tidigare kritik mot Le Pen framförs inte lika ofta i diskussionerna om hennes möjliga presidentskap. I stället förekommer jämförelser med Italiens premiärminister Giorgia Meloni, vars agerande på EU-nivå har varit mindre radikalt än vad vissa bedömare tidigare befarade.

Analytiker hänvisar också till Frankrikes omfattande statsskuld som en begränsning för möjligheten att genomföra stora politiska förändringar. På migrationsområdet har flera EU-länder redan intagit mer restriktiva positioner, vilket har påverkat inställningen till ett eventuellt framtida samarbete med Le Pen.

Migrationsfrågan har dessutom blivit en del av den internationella diskussionen om de franska oroligheterna. Flera politiska ledare har kopplat våldsamheterna till Frankrikes migrationspolitik. Ungerns premiärminister Péter Magyar har i ett inlägg på X framhållit protesterna som ett argument för Ungerns krav på en så restriktiv migrationspolitik som möjligt.

För Emmanuel Macron återstår flera politiskt svåra alternativ. Han har möjlighet att upplösa parlamentet och utlysa nyval, men ett sådant beslut skulle kunna möta kraftig kritik från kandidaterna inför presidentvalet 2027.

Fransk vallagstiftning kräver att minst ett år passerar mellan två parlamentsval. Ett tidigarelagt val skulle därför hindra presidentvalets vinnare från att genomföra ett nytt parlamentsval direkt efter presidentvalet, vilket annars är det etablerade förfarandet.

Macron kan även välja att lämna presidentposten före mandatperiodens slut. Vid en sådan avgång skulle talmannen i parlamentets överhus tillfälligt överta presidentens uppgifter. Posten innehas för närvarande av den konservativa tidigare arbetsmarknadsministern Gérard Larcher. Ett nytt presidentval skulle då behöva genomföras inom ungefär en månad.

Både ett förtida presidentval och ett nytt parlamentsval betraktas dock som mycket osannolika alternativ i det rådande politiska läget. Samtidigt visar opinionsmätningarna att Marine Le Pen har ett tydligt övertag gentemot de andra huvudkandidaterna inför det ordinarie presidentvalet 2027.