Våldsamma elevprotester lamslår Paris – svensk beskriver oroligheterna

Omfattande protester mot skolornas situation har lett till våldsamheter, omfattande skadegörelse och stora störningar i Paris. Inför nya demonstrationer lördagen den 24 oktober har franska myndigheter beslutat om omfattande säkerhetsåtgärder. Svenska Isolde Gyllestad, 19 år, som bor utanför den franska huvudstaden, beskriver en vardag där polisinsatser och varningar om oroligheter har blivit återkommande inslag.

Frankrikes inrikesminister Laurent Nuñez har meddelat att omkring 70 000 poliser och gendarmer ska mobiliseras runt om i landet inför lördagens demonstrationer. Insatsen omfattar särskilda polisenheter och förstärkt utrustning. Frankrikes inrikesministerium meddelade den 23 oktober att landets prefekter fått instruktioner att granska demonstrationernas arrangörer, planerade färdvägar och risken för nya angrepp mot butiker.

I Paris har kollektivtrafikoperatören RATP meddelat att 24 tunnelbanestationer ska stängas från klockan 09.00 den 24 oktober på begäran av polisprefekturen. Bland de berörda stationerna finns Concorde, Charles de Gaulle–Étoile, Tuileries och Odéon. Även delar av tunnelbanetrafiken ska ställas in. Myndigheterna har dessutom beslutat om kontroller vid stationer och större trafikleder.

Paris polisprefektur har samtidigt godkänt en facklig demonstration mellan Bastiljen och Place de la Nation i östra Paris. Fackförbundet CGT har uppmanat sina omkring 600 000 medlemmar att delta fredligt. Även studentorganisationer och rörelsen Gula västarna har uppmanat till fortsatt mobilisering.

För Isolde Gyllestad har protesterna förändrat hur hon rör sig i staden. Hon bor i en förort utanför Paris och studerar dans vid en skola som också ligger utanför centrum. Därmed behöver hon inte resa in till de centrala delarna av huvudstaden om hon inte själv väljer det.

Hon beskriver den omfattande polisnärvaron som överkligande? Samtidigt framhåller hon att hon undviker områden där demonstrationer brukar äga rum.

Hennes franska klasskamrater hjälper henne att hålla reda på vilka platser hon bör undvika. Isolde Gyllestad berättar att de är vana vid demonstrationer och reagerar mindre starkt på oroligheterna än många turister. För klasskamraterna är besked om nya protester ofta en del av vardagen.

Protestvågen inleddes den 17 september 2026 i Parisområdet. Den franska regeringen har uppgett att elever och lärare i Créteil då började demonstrera med krav på mer personal och större resurser till skolorna. Rörelsen spred sig därefter till andra delar av Frankrike och protesterna blev successivt mer våldsamma.

Den 1 oktober sammankallade Frankrikes premiärminister Sébastien Lecornu ett krismöte med regeringen för att hantera situationen. Ministrarna uppmanades att avstå från planerade resor och prioritera arbetet med skolprotesterna. Samma dag meddelade utbildningsminister Édouard Geffray att omkring 400 gymnasieskolor hölls stängda och att protesterna hade ändrat karaktär.

Frankrikes inrikesministerium registrerade omkring 266 000 demonstranter den 6 oktober, varav 56 000 i Paris. Samtidigt meddelade utbildningsministeriet att undervisningen hade avbrutits helt eller delvis vid 891 av landets omkring 3 700 gymnasieskolor.

Två dagar senare registrerade inrikesministeriet 71 500 demonstranter i Frankrike, däribland 24 500 i Paris. Myndigheten redovisade även 504 gripanden och 48 skadade poliser och gendarmer i samband med oroligheterna den 8 oktober.

Regeringen har också presenterat åtgärder som rör skolornas situation. Frankrikes utbildningsdepartement meddelade den 8 oktober att mer än 3 000 vikarierande lärare skulle placeras vid gymnasieskolor med störst personalbehov. Flera hundra ytterligare rekryteringar godkändes och möjligheterna till korttidsvikariat utökades.

Från den 7 oktober skulle gymnasieskolorna dessutom avsätta en halv skoldag för samtal där eleverna kunde lyfta problem och lämna förbättringsförslag. Utbildningsdepartementet öppnade samtidigt en nationell elevdialog som pågick fram till den 23 oktober.

De våldsamma inslagen har orsakat omfattande materiella skador i Paris. Stadens myndigheter redovisade efter oroligheterna den 17 oktober skador på 451 butiker, fler än 1 000 lånecyklar, 76 delar av gatumiljön och närmare 80 trafiksignaler. Företagare i huvudstaden vidtog därefter ytterligare säkerhetsåtgärder inför kommande demonstrationer.

Även under föregående helg påverkades möjligheterna att resa genom Paris. Isolde Gyllestad berättar att invånarna uppmanades att hålla sig borta från centrum och att flera stationer stängdes. Det gjorde det svårt att förflytta sig i staden.

En stor del av hennes information om situationen kommer från sociala medier. Där publiceras varningar om platser där oroligheter kan förekomma, men också filmer som visar hur butiker plundras och förstörs.

Isolde Gyllestad anser att rapporteringen om våldsamheterna riskerar att skymma de fredliga demonstranterna. Hon framhåller att det är ett begränsat antal grupper som står för förstörelsen, medan personer som demonstrerar utan våld får mindre uppmärksamhet.

Hon uttrycker också förvåning över hur långt vissa deltagare är beredda att gå. Isolde Gyllestad beklagar särskilt att personer använder skolelevernas kamp för en bättre skolmiljö som anledning att ta till våld.

Gillar du den här personligheten?