Valdeltagandet sjönk i alla kommuner i Jämtland

Valdeltagandet minskade i samtliga kommuner i Jämtlands län mellan riksdagsvalen 2018 och 2022. Valmyndigheten fastställde valdeltagandet i hela länet till 84,96 procent 2022. Lägst andel röstande hade Bräcke kommun med 83,5 procent, medan Åre kommun låg högst med 88,5 procent.

Även nationellt gick valdeltagandet ned. Statistiska centralbyrån konstaterade att andelen röstande i riksdagsvalet minskade från 87 procent 2018 till 84 procent 2022. Statistiska centralbyrån uppgav också att nedgången i flera fall var större bland grupper som redan tidigare hade ett lägre valdeltagande. Forskning visar samtidigt att högutbildade, höginkomsttagare, tjänstepersoner samt personer i arbete eller studier röstar i större utsträckning än lågutbildade, låginkomsttagare, arbetare och arbetslösa.

Richard Öhrvall vid Linköpings universitet uppger att skillnader i valdeltagande mellan olika samhällsgrupper är ett återkommande fenomen över tid och i många länder. Efter valet 2022 uppgav Linköpings universitet att Richard Öhrvalls analys visade att landsbygdsfrågor hade fått en ovanligt framträdande plats i valrörelsen och att flera politiska förslag särskilt riktades till personer som bor på landsbygden.

Susanne Wallman Lundåsen, biträdande professor vid Linköpings universitet, har studerat växande skillnader i levnadsvillkor mellan stad och land. Susanne Wallman Lundåsen säger att grupper som varaktigt upplever att de saknar politiskt inflytande kan reagera genom protester eller genom att ta avstånd från det politiska systemet. Delegationen för migrationsstudier konstaterade i en forskningsöversikt 2025 att ökande skillnader i valdeltagande mellan svenska bostadsområden är en demokratisk utmaning och kan förstärka redan befintliga socioekonomiska skillnader.

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor uppgav att valdeltagandet bland unga sjönk från 86 procent 2018 till 83 procent 2022, den första nedgången för gruppen på 20 år. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor uppgav också att minskningen bland unga med utländsk bakgrund var tio procentenheter, medan någon motsvarande nedgång inte syntes bland unga med svensk bakgrund.

I Berg minskade valdeltagandet från 86,3 procent 2018 till 84,6 procent 2022. Bräcke gick från 84,9 till 83,5 procent och Härjedalen från 85,3 till 84,8 procent. I Krokom minskade andelen från 89,6 till 88,3 procent och i Ragunda från 86,2 till 86,0 procent. För Åre var motsvarande siffror 90,0 och 88,5 procent, medan Östersund gick från 89,0 till 86,3 procent.

För Strömsunds kommun anges valdeltagandet till 83,7 procent i den löpande redovisningen för 2022, medan den kommunvisa sammanställningen anger 83,7 procent efter 89,6 procent 2018. Nästa val till riksdag, region- och kommunfullmäktige hålls den 13 september 2026, enligt Valmyndigheten. Förtidsröstningen i Sverige börjar den 26 augusti.