Utredare avvisar varningssystem efter mordet på Helena Löfgren

Ambulanspersonal ska få bättre tillgång till uppgifter om tidigare hot och våld, men något särskilt system för att varna inför riskfyllda utryckningar föreslås inte. Det framgår av den statliga utredning som hovrättsrådet Stefan Jansson överlämnade till sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD) vid regeringens pressträff den 15 oktober.

Förslagen omfattar nya möjligheter att utbyta information mellan Polismyndigheten, larmcentraler och ambulanssjukvården. Stefan Jansson vill även att patientjournaler ska kunna innehålla uppgifter om hur en patient tidigare har uppträtt mot vårdpersonal.

Däremot avvisar utredaren ett särskilt flaggningssystem där ambulanspersonal i förväg får en varning om att hot eller våld tidigare förekommit i samband med ett uppdrag.

Socialdepartementet publicerade den fullständiga promemorian den 16 oktober 2026 under titeln Trygg och säker ambulanssjukvård – tydligare regler för informationsdelning och dokumentation. Till materialet hör bland annat uppdragsbeskrivningen, en enkät riktad till Sveriges regioner och frågor till SOS Alarm om information som används vid riskbedömningar.

Utredningen innehåller också ett förslag om att Polismyndigheten ska ges ett särskilt uppdrag att utarbeta gemensamma riktlinjer för samverkan och riskbedömningar vid hot och våld. För privat ambulanssjukvård föreslås dessutom en ny tystnadsplikt för uppgifter som lämnas vidare med stöd av den föreslagna regleringen om informationsdelning.

Bakgrunden är mordet på ambulanssjukvårdaren Helena Löfgren i Harmånger den 20 september 2025. Hon dödades när hon ryckte ut på ett larm. Gärningsmannen Liam Hast hade bara några dagar före mordet hotat ytterligare en ambulanssjukvårdare.

Liam Hast dömdes senare till 18-års fängelse. Anhöriga begärde genom advokaten Sarah Moghadashi att Högsta domstolen skulle pröva frågan om livstids fängelse. Den 13 april 2026 meddelade Högsta domstolen att prövningstillstånd inte beviljades, vilket innebar att hovrättens dom vann laga kraft.

Mordet har även blivit föremål för ett separat arbetsmiljöärende. I juli 2026 framkom att Arbetsmiljöverket hade polisanmältt Region Gävleborg för arbetsmiljöbrott med anledning av händelsen.

Regeringen beslutade den 10 mars 2026 att tillsätta utredningen, som registrerades med beteckningen S 2026:B och beslutsnumret S2026/00485. Stefan Jansson utsågs till utredare, medan juristerna Elisabeth Hedborg och Anna Hellgren Westerlund anlitades som utredningssekreterare. Samtliga tre hade förordnanden från den 16 mars till den 16 oktober 2026. Regeringskansliet har nu registrerat uppdraget som avslutat.

Frågan om ambulanspersonalens säkerhet hade behandlats på nationell nivå redan före mordet. Den 2 juni 2025 publicerade Socialstyrelsen rapporten Hot och våld mot ambulanspersonal – Nuläge, analys och utvecklingsförslag, med artikelnummer 2025-6-9626. Rapporten utgör ett tidigare kunskapsunderlag om de arbetsmiljö- och säkerhetsfrågor som den nya utredningen behandlar.

Vårdförbundet välkomnar flera delar av Stefan Janssons förslag men anser att åtgärderna inte är tillräckliga. I ett uttalande den 15 oktober efterlyste förbundets ordförande Sophia Godau bland annat förbud mot ensamarbete i situationer med särskilda risker och tydligare bestämmelser om när polis ska bistå ambulanspersonal. Förbundet vill även se nationella kompetenskrav och bättre bemanning.

Vårdförbundet framhåller att utredningen har identifierat regioner där ambulansverksamheten redan använder flaggning och annan riskinformation inför utryckningar. Sophia Godau anser att sådana arbetssätt bör införas nationellt och vill att utredningens förslag skickas ut på remiss utan dröjsmål.

Den 12 oktober hänvisade Sophia Godau även till Ambulansrapporten 2026 från Riksföreningen för ambulanssjuksköterskor. Av rapporten framgår att endast en tredjedel av Sveriges regioner ställer krav på att varje ambulans ska ha minst en specialistsjuksköterska.