Utlandssvenskarna börjar rösta inför jämna riksdagsvalet

Brevröstningen från utlandet öppnar torsdagen den 30 juli för svenskar som vill delta i årets riksdagsval. Omkring 220 000 utlandssvenskar får rösta, samtidigt som flera partier har riktat särskilda kampanjer mot gruppen efter tidigare lågt valdeltagande.

Sverigedemokraterna har bland annat kampanjat på spanska Solkusten. Partiets gruppledare i Stockholms stad, Gabriel Kroon, uppgav att omkring 40 valaffischer hade satts upp i och omkring Marbella med budskap riktade till svenskar och stockholmare i området. Enligt Gabriel Kroon skulle affischerna få nya budskap och kampanjen fortsätta fram till valet. Moderaterna och Miljöpartiet har samtidigt bedrivit kampanjer i London.

Utlandssvenskar är svenska medborgare som tidigare har varit folkbokförda i Sverige och därefter flyttat utomlands. De kan brevrösta från ett annat land, förtidsrösta på en ambassad eller ett konsulat eller rösta i Sverige under ett tillfälligt besök. Förtidsröstningen utomlands får starta tidigast den 20 augusti.

Valmyndigheten uppger att en brevröst måste postas i ett annat land. En försändelse som postas i Sverige blir ogiltig. Möjligheten att brevrösta gäller även personer som fortfarande är folkbokförda i Sverige men som befinner sig utomlands under valperioden.

Utlandssvenskar måste anmäla sig till röstlängden vart tionde år för att stå kvar. Svenskar i Världen uppger att uppgifterna hos Skatteverket den 14 augusti 2026 ligger till grund för vilka som får rösta i valet. En person som har fallit ur röstlängden kan anmäla sig på nytt genom att förtidsrösta i Sverige. Rösten fungerar då samtidigt som en anmälan för de följande tio åren.

Regeringen gav den 26 mars 2026 Valmyndigheten i uppdrag att bredda och fördjupa informationen om utlandssvenskars rösträtt och möjligheter att rösta. Satsningen omfattar brev till personer som har fallit ur röstlängden under de senaste 15 åren.

Svenskar i Världen uppgav i mars att omkring 82 000 brev skulle skickas till personer som var på väg att falla ur röstlängden eller hade gjort det under de senaste 15 åren och som hade en fullständig adress registrerad. Organisationen uppgav samtidigt att Valmyndigheten hade korrigerat antalet personer som fallit ur röstlängden från 215 000 till 165 000.

Vid valet 2022 fanns 182 000 utlandssvenskar i röstlängden. Enligt Svenskar i Världen hade det preliminära antalet inför valet 2026 ökat med omkring 28 000 personer.

Trots att utlandsrösterna ofta får stor uppmärksamhet är väljargruppen relativt liten, enligt Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Valdeltagandet brukar ligga på omkring 30 procent, vilket enligt hans uppskattning kan motsvara cirka 70 000–80 000 röster i årets val.

Henrik Ekengren Oscarsson beskriver gruppen som mycket blandad och jämför antalet väntade röster med både antalet personer i Sverige som heter Kerstin och antalet röster från Jämtlands län. Han bedömer att andra väljargrupper, exempelvis barnfamiljer och förstagångsväljare, har större betydelse för valresultatet. Antalet förstagångsväljare är över 400 000.

Statistiska centralbyrån fastställde valdeltagandet i riksdagsvalet 2022 till 84 procent, vilket var tre procentenheter lägre än 2018. Bland förstagångsväljarna minskade deltagandet från 86 procent 2018 till 84 procent 2022.

Det finns inga aktuella separata uppgifter om hur utlandssvenskar röstar. I SOM-institutets undersökning efter valet 2014 uppgav 36 procent av de tillfrågade att de hade röstat på Moderaterna. Socialdemokraterna fick 15 procent, medan de fyra dåvarande allianspartierna tillsammans fick 54 procent. Omkring 52 000 utlandssvenskar använde sin rösträtt det året.

Henrik Ekengren Oscarsson bedömer att utlandssvenskar röstar mer åt höger än genomsnittet, men att skillnaden inte motsvarar någon mycket stor majoritet. Den främsta orsaken till att gruppen ändå får en framträdande roll efter valdagen är att många av rösterna räknas sent tillsammans med sent inkomna förtidsröster från Sverige.

Riksdagsvalet 2022 var enligt Henrik Ekengren Oscarsson det tredje jämnaste valet i Sveriges demokratiska historia. Tidöpartierna fick omkring 46 000 fler röster än de rödgröna. I ett så jämnt läge kan utlandsrösterna beskrivas som avgörande, men enligt professorn är sådana små marginaler ovanliga.

Valmyndigheten uppger att den preliminära rösträkningen kan fortsätta till torsdagen efter valdagen om kommunernas uppsamlingsräkning inte avslutas på onsdagen. Brevröster som skickas till Valmyndigheten måste enligt Svenskar i Världen ha kommit fram senast den 14 september för att kunna tas med i uppsamlingsräkningen.