Utebliven remiss försenade undersökning av knöl i bröstet

Antalet klagomål om cancerrelaterad vård ökar i Region Stockholm. Under 2025 registrerade regionens patientnämnd 311 ärenden som rörde patienter med misstänkt eller konstaterad cancer. Det var tio procent fler än året innan. Ett av fallen gäller 30-åriga Julia Dang, som fick vänta tre månader på en mammografiundersökning efter att en utlovad remiss från Kry vårdcentral i Sickla aldrig skickats.

Patientnämndens årsrapport för 2025 visar att 60 procent av de cancerrelaterade klagomålen gällde vård och behandling. Ytterligare 14 procent handlade om kommunikation. Inom primärvården ökade antalet klagomål som specifikt rörde diagnosställning från 15 under 2024 till 35 under 2025.

Julia Dangs vårdkontakter inleddes i början av maj, då hon upptäckte en knöl i ena bröstet. Hon bokade en tid hos Kry vårdcentral i Sickla och fick efter ett kort läkarbesök besked om att en remiss skulle skickas till sjukhuset för vidare undersökning.

Någon remiss skickades emellertid inte. När Julia Dang själv kontaktade sjukvården fick hon veta att sjukhuset inte hade fått någon remiss från vårdcentralen. Hon tvingades därefter vid upprepade tillfällen kontakta både sjukhuset och vårdcentralen för att få en undersökning genomförd.

Först tre månader efter det inledande vårdbesöket genomgick hon mammografi. Under väntetiden hade knölen vuxit från ungefär två centimeter till drygt sex centimeter.

En läkare har dokumenterat i Julia Dangs patientjournal att handläggningen inte följt den avsedda prioriteringen och att förseningen kan ha påverkat möjligheten att ställa diagnos i tid.

Regionala cancercentrum i samverkan anger i det nationella standardiserade vårdförloppet för bröstcancer att en knöl utan någon uppenbar annan naturlig förklaring ska betraktas som misstänkt för malignitet. När det finns välgrundad misstanke om bröstcancer ska patienten omedelbart remitteras till fortsatt utredning.

Enligt Regionala cancercentrum i samverkan är den rekommenderade tiden från beslut om välgrundad misstanke till att specialistvården har tagit emot remissen två kalenderdagar. Därefter rekommenderas högst sju kalenderdagar till det första specialistbesöket.

Utredningen inom det standardiserade vårdförloppet omfattar klinisk undersökning, bilddiagnostik av bröst och armhåla samt vävnadsprovtagning. Det nationella målet är att 80 procent av patienterna ska utredas och behandlas inom fastställda ledtider. För bröstcancer gäller 35 kalenderdagar från välgrundad misstanke till första behandling.

Regionala cancercentrum i samverkan framhåller också att bröstförändringar som inte uppfyller kriterierna för välgrundad cancermisstanke ändå kan behöva undersökas med mammografi, ultraljud eller provtagning. Dessa undersökningar ska då genomföras med normal prioritet.

Julia Dang har riktat kritik mot Kry vårdcentral i Sickla för hanteringen av hennes ärende. Patientnämndens handlingar visar även ett annat klagomål från samma vårdcentral. Det gäller en kvinna som sökte vård vid flera tillfällen under sju månader innan hon diagnostiserades med ändtarmscancer.

Kry har avböjt att medverka i en intervju men lämnat ett skriftligt svar. Företaget framhåller att medicinska bedömningar görs av människor och att misstag kan inträffa även när vårdpersonalen gör sitt yttersta.

Klagomålen från andra vårdmottagningar i Region Stockholm beskriver ytterligare fall där patienter anser att cancerdiagnoser har fördröjts.

I ett ärende uppger en patient att långvarig hosta inte undersöktes trots återkommande önskemål. När en röntgenundersökning senare genomfördes upptäcktes lungcancer i stadium 2. I klagomålet framförs att tumörerna kan ha funnits under flera år.

Ett annat fall gäller en patient med ihållande smärta och svullnad i ett knä. Patienten hänvisades till fysioterapi men bekostade senare en magnetkameraundersökning på egen hand. Undersökningen ledde vidare till en diagnos om skelettcancer.

Patientnämnden har även tagit emot ett klagomål från en kvinna som under flera års tid sökte hjälp för mag- och ryggsmärtor samt besvär med tarmen. Vid en tidigare röntgenundersökning hade en förändring upptäckts. Enligt klagomålet bedömde läkaren förändringen som ofarlig och utan samband med patientens symtom.

När besvären förvärrades genomfördes ytterligare undersökningar. Då konstaterades en elakartad tumör på samma plats där förändringen tidigare hade varit synlig.

I ytterligare ett ärende sökte en ung kvinna vård för en knöl i armhålan. Fyra månader senare återkom hon efter att hon även upptäckt en knöl i bröstet. Enligt kvinnans klagomål ville läkaren inledningsvis inte utfärda någon remiss till mammografi.

Efter att kvinnan insisterat ändrade läkaren sin bedömning. Hon fick en återbudstid redan följande morgon och undersökningen visade bröstcancer. Vårdgivaren beklagade i efterhand att kvinnans oro inte hade tagits på tillräckligt stort allvar.

Ett av klagomålen rör också ett barn som hade kräkts under en veckas tid. Vid ett besök på en vårdcentral bedömde läkaren symtomen som magsjuka utan att ta blodprover. Ungefär en vecka senare sökte familjen vård på ett barnsjukhus, där barnet fick en cancerdiagnos.

Region Stockholms patientnämnd registrerade sammanlagt 8 222 nya patientärenden under 2025. Året innan var motsvarande antal 7 972. Ökningen var tre procent och antalet var det högsta som dittills hade registrerats.

Av ärendena under 2025 gällde 2 536 primärvården, vilket var fyra procent fler än föregående år. För akutsjukhusen, med geriatrisk vård undantagen, registrerades 2 136 ärenden.

Martin Andersson, chefläkare och chef för avdelningen patientsäkerhet och beredskap i Region Stockholm, beskriver det som mycket beklagligt när patienter drabbas av försenade allvarliga diagnoser.

Han framhåller samtidigt att vårdgivare är skyldiga att utreda avvikelser och att det är viktigt att patienter anmäler brister som de upplever i vården. Enligt Martin Andersson går det ännu inte att dra några slutsatser av ökningen av klagomål till patientnämnden. Utvecklingen behöver först undersökas och analyseras.

Socialstyrelsen anger att patientsäkerhetslagen kräver att vårdgivare utreder händelser som har orsakat eller hade kunnat orsaka vårdskador. Skyldigheten gäller även när planerade undersökningar eller behandlingar inte har genomförts.

Om en händelse har orsakat eller hade kunnat orsaka en allvarlig vårdskada ska vårdgivaren enligt Inspektionen för vård och omsorg utreda händelsen och göra en anmälan enligt lex Maria. Det är vårdgivaren, inte patienten, som ansvarar för anmälan.

Socialstyrelsen anger att en sådan utredning ska innehålla en beskrivning av händelseförloppet, följderna för patienten, bakomliggande orsaker och de förebyggande åtgärder som vårdgivaren beslutat om.

I patientnämndens årsrapport framgår att vårdgivarnas svar i 1 612 ärenden som avslutades under 2025 innehöll uppgifter om planerade eller redan genomförda åtgärder. Det var en ökning med 13 procent från föregående år. Åtgärderna omfattade bland annat ändrade rutiner, hantering av remisser och uppföljande samtal med patienter.

Patienter i Region Stockholm kan enligt information på 1177 lämna klagomål direkt till den berörda vårdmottagningen eller vända sig till patientnämnden. Nämndens uppdrag omfattar också privata vårdgivare som har avtal med regionen eller en kommun.

Patientnämnden arbetar fristående från vårdgivarna. Den gör inte egna medicinska bedömningar och avgör inte om vårdpersonal har agerat rätt eller fel. Uppdraget är i stället att hjälpa patienter att få svar på sina klagomål och att uppmärksamma riskområden inom sjukvården.

Gillar du den här personligheten?