USA förbereder omfattande angrepp mot Iran inom fyra dygn

USA:s militär har färdigställt förberedelser för omfattande angrepp mot Iran som kan inledas inom 96 timmar efter ett beslut från president Donald Trump. Flera amerikanska tjänstemän med insyn i planeringen bedömer att de militära resurser som finns i Mellanöstern nu är tillräckliga för att genomföra operationerna, rapporterar CNN.

Försvarshögkvarteret Pentagon och USA:s centralkommando Centcom har tillsammans identifierat ett stort antal möjliga mål i Iran. Planeringen omfattar militära installationer, kärntekniska anläggningar och delar av landets energiinfrastruktur. Källor till CNN beskriver den planerade operationen som är betydligt större än de begränsade amerikanska angrepp som genomförts sedan Trump tidigare under året avbröt de fullskaliga stridsinsatserna.

Donald Trump bekräftade i en intervju med Fox News den 25 oktober att han närmar sig ett avgörande om relationen till Iran. Presidenten beskrev alternativen som att antingen nå en överenskommelse med landet eller återuppta militära angrepp. Samma dag meddelade han journalister att något amerikanskt angrepp inte skulle genomföras under den 25 oktober.

Pentagon har i ett uttalande till CNN framhållit att försvarsdepartementet ansvarar för att utarbeta militära alternativ och verkställa de operationer som presidenten beslutar om. Vita huset har avböjt att kommentera uppgifterna om de aktuella anfallsplanerna.

Flera nuvarande och tidigare amerikanska tjänstemän bedömer att ett beslut kan fattas när som helst före årsskiftet, men att en eventuell order sannolikt kommer först efter det amerikanska mellanårsvalet. Uppgifterna bygger på interna diskussioner om militär planering som CNN har tagit del av genom sina källor.

USA har samtidigt fortsatt att förstärka sin militära närvaro i regionen. Bloomberg rapporterade den 25 oktober att ytterligare amerikanska resurser, däribland en tredje hangarfartygsgrupp, hade skickats mot Persiska viken. Under det försämrade säkerhetsläget har USA även minskat antalet diplomatiska och militära medarbetare vid vissa verksamheter i Mellanöstern.

En central fråga i övervägandena är situationen i Hormuzsundet, där hotet om iranska angrepp mot sjöfarten fortfarande påverkar oljehandeln. Amerikanska källor beskriver de fortsatt höga oljepriserna som en av anledningarna till att Trump överväger ytterligare militära insatser, trots att ett växande antal tankfartyg åter kan passera genom sundet. En amerikansk tjänsteman har för CNN beskrivit situationen som långsiktigt ohållbar.

Reuters redovisade den 26 oktober att Brentoljan hade stigit till närmare 117 dollar per fat efter iranska angrepp mot tankfartyg i närheten av Hormuzsundet. Under måndagen sjönk priset därefter med omkring två dollar.

Centcom meddelade den 25 oktober att befälhavaren, amiral Brad Cooper, hade besökt Hormuzsundet för att följa säkerhetsläget från en amerikansk militärhelikopter av modellen CH-47 Chinook. Enligt militärkommandot har amerikanska styrkor under sex månader understött passagen för fler än 3 000 handelsfartyg.

Centcom redovisade även att amerikanska insatser har hjälpt regionala samarbetspartner att exportera över 1,5 miljarder fat råolja sedan sommaren. Militärkommandot uppgav att mer än 95 procent av de fartyg som passerat Hormuzsundet under de senaste månaderna har genomfört resan utan incidenter.

Iran har samtidigt meddelat att landets politiska hållning inte kommer att ändras vid nya amerikanska eller israeliska angrepp. Utrikesminister Abbas Araghchi hänvisade den 25 oktober till tidigare militära konfrontationer och framhöll att Iran avser att hålla fast vid sin nuvarande linje.

Irans utrikesdepartements talesperson Esmaeil Baqaei meddelade samma dag att diplomatiskakontakter med USA fortfarande är möjliga. Trots att de direkta förhandlingarna har avstannat fortsätter länderna att utbyta meddelanden genom mellanhänder.

Även Israel ingår i diskussionerna om en möjlig ny militär operation. Premiärminister Benjamin Netanyahu ska ha försökt övertyga Donald Trump om att genomföra ett gemensamt angrepp mot Iran före det israeliska parlamentsvalet den 27 oktober. En israelisk säkerhetskälla har berättat för CNN att Trump inte godkände förslaget.

Enligt säkerhetskällan föregicks det amerikanska beskedet bland annat av ett samtal mellan Israels försvarschef Eyal Zamir och den amerikanske generalen Dan Caine, ordförande för USA:s försvarsstabschefer. Zamir framförde då att ett angrepp skulle kunna påverka det israeliska valet negativt och medföra att valet sköts upp.

Israels Kanal 12 rapporterade under söndagen om en ovanligt allvarlig motsättning mellan Netanyahu och Zamir under helgen. Anonyma källor med insyn i diskussionerna beskrev en oro inom den israeliska militärledningen för att landets politiska ledning skulle använda Iranfrågan för att uppnå fördelar inför valet.

Försvarsminister Israel Katz avvisade uppgifterna och betecknade dem som osanna och utan grund. Netanyahu förnekade också i en intervju med Kanal 14 den 25 oktober att någon konflikt hade förekommit mellan honom och försvarschefen.

Under samma intervju meddelade Netanyahu att han hade instruerat den israeliska militären och underrättelsetjänsten Mossad att arbeta för att störta Irans regering.

Israel Katz meddelade den 26 oktober att Israel inte avsåg att genomföra något angrepp mot Iran före parlamentsvalet följande dag. Försvarsministern framhöll samtidigt att ett iranskt angrepp skulle besvaras med israeliska militära motåtgärder.

Uppgifterna om den israeliska regeringens hantering av ett möjligt angrepp har även lett till reaktioner från oppositionen. Avigdor Lieberman har begärt att landets justitiekansler ska utreda hur den politiska ledningen har agerat inför valet. Oppositionspolitikern Gadi Eisenkot har samtidigt uppmanat Netanyahu att sätta Israels säkerhet främst.

Benjamin Netanyahu går till valet under press från svaga opinionssiffror. Irans utrikesdepartements talesperson Esmaeil Baqaei meddelade den 26 oktober att valresultatet inte kommer att förändra Irans inställning till Israel, oavsett vem som bildar nästa israeliska regering.

Något amerikanskt beslut om nya angrepp har ännu inte offentliggjorts. De militära förberedelserna fortsätter samtidigt som USA och Iran fortfarande har möjlighet att kommunicera genom diplomatiska mellanhänder.