USA får kontroll över 65 miljarder fat venezuelansk olja

USA och Venezuela har ingått ett oljeavtal som enligt USA:s president Donald Trump ger USA, tillsammans med privata företag, majoritetskontroll över mer än 65 miljarder fat venezuelansk olja. Donald Trump presenterade uppgörelsen på Truth Social natten mot lördagen och uppgav att avtalet mer än fördubblar USA:s oljereserver utan kostnad för amerikanska skattebetalare. Venezuelas interimspresident Delcy Rodríguez bekräftade kort därefter att uppgörelsen omfattar 17 oljefält och uppgav att avtalet beräknas ge omkring 209 miljarder dollar i intäkter till Venezuelas statskassa.

Förhandlingarna har enligt Donald Trump genomförts av USA:s utrikesminister Marco Rubio och försvarsminister Pete Hegseth tillsammans med Delcy Rodríguez, som före den amerikanska kuppen i Venezuela var Nicolás Maduros hårdföra vicepresident. Marco Rubio beskriver uppgörelsen som en stor framgång för både USA och Venezuela. Marco Rubio uppgav att avtalet väntas föra in närmare 100 miljarder dollar i privata investeringar i Venezuela och stödja tusentals välbetalda arbetstillfällen. USA:s regering hade när avtalet presenterades ännu inte offentliggjort vilka privata företag som ska delta, hur den amerikanska kontrollen konkret ska utövas eller vilka aktörer som ska ansvara för borrningen.

Uppgifter från Washington Post gör gällande att avtalet ger USA kontroll över omkring en fjärdedel av Venezuelas outnyttjade oljereserver och att rättigheterna ska gälla i 100 år. The Energy Year uppgav att Venezuelas samlade bevisade oljereserver överstiger 300 miljarder fat och att de 17 aktuella fälten omfattar tillgångar både i Orinocobältet och kring Maracaibosjön. Landets råoljeproduktion låg under 2025 på omkring 970 000 fat per dag, enligt The Energy Year, vilket är betydligt lägre än de 2,5–3,5 miljoner fat per dag som Venezuela producerade under stora delar av tidigare årtionden.

Flera av de aktuella oljefälten saknar enligt Washington Post fungerande infrastruktur och tillgång till transportknutpunkter för behandling och transport av råolja. Där sådan infrastruktur finns beskrivs underhållet som kraftigt eftersatt. Att få igång produktion och transporter från fälten skulle enligt tidningen kräva investeringar på många miljarder dollar. Även säkerheten bedöms bli kostsam i delar av Venezuela där myndigheternas kontroll är begränsad.

The Wall Street Journal uppgav att Chevron förhandlar om att utöka sin verksamhet i Venezuela med ytterligare två tungoljefält och att Halliburton för samtal om leveranser av utrustning och oljefältstjänster. USA:s energiminister Chris Wright väntas enligt The Wall Street Journal resa till Caracas för samtal om planerade energiinvesteringar och ökad amerikansk oljeproduktion i landet. ExxonMobil uppgav tidigare under 2026 att Venezuela inte var investeringsbart utan omfattande rättsliga och politiska reformer, medan Shells vd Wael Sawan samtidigt sade att bolaget kunde överväga investeringar på flera miljarder dollar.

Det genomsnittliga bensinpriset i USA låg på omkring 4,09 dollar per gallon när avtalet presenterades, enligt Associated Press. Den amerikanska regeringen har samtidigt framhållit ökad tillgång till venezuelansk olja som ett sätt att pressa ned bränslepriserna. Reuters uppgav att inflödet av venezuelansk råolja till USA redan hade ökat kraftigt efter ett tidigare leveransavtal värt 2 miljarder dollar och att amerikanska raffinaderier vid Mexikanska golfen i februari hade haft svårt att absorbera de snabbt växande volymerna.

Detaljerna kring samarbetet med privata företag är fortfarande oklara. Tidigare rapportering har pekat ut investeraren Alejandro Betancourt och hans oljebolag North American Blue Energy Partners, NABEP, som centrala aktörer. Alejandro Betancourt har beskrivits som en viktig mellanhand mellan USA och Venezuela och stärkte snabbt sin ställning på oljemarknaden efter Nicolás Maduros fall. Alejandro Betancourt har under senare år varit misstänkt för penningtvätt i Schweiz, Spanien och USA. Trumpadministrationen har samtidigt agerat till hans fördel, bland annat genom att inte lämna ut honom till Schweiz.

Avtalet har mött kritik från venezuelanska oppositionsföreträdare och andra kritiker i både Venezuela och USA, som har ifrågasatt dess laglighet och genomförbarhet. Den USA-baserade ekonomen Francisco Rodriguez har uppmanat Venezuelas parlament att stoppa uppgörelsen och anser att ett överlämnande av landets oljetillgångar till USA strider mot grundlagen och inte ligger i det venezuelanska folkets intresse, särskilt eftersom avtalet enligt Francisco Rodriguez har tillkommit under militärt hot.

Harvardprofessorn och Venezuelas tidigare minister Ricardo Hausmann har också kritiserat uppgörelsen. Ricardo Hausmann anser att det nuvarande övergångsstyret och den oljelagstiftning som används saknar legitimitet för att ingå avtalet och bedömer att uppgörelsen kommer att misslyckas för de inblandade parterna. Marco Rubio har i stället framhållit avtalet som ett exempel på Donald Trumps America First-inriktade utrikespolitik och hävdar att uppgörelsen kommer att föra omfattande investeringar och tusentals välbetalda arbetstillfällen till Venezuela.