USA betalar första ersättningen för Havannasyndromet

Amerikanska myndigheter har för första gången betalat ut ersättning till personal som drabbats av det så kallade Havannasyndromet. Totalt har tre miljoner dollar, motsvarande omkring 29 miljoner kronor, betalats ut. USA:s utrikesdepartement anger att ersättning enligt HAVANA Act kräver en kvalificerande hjärnskada som bedöms av en medicinsk granskare innan ett ärende kan godkännas. Ersättningen betalas som ett skattefritt engångsbelopp och kan kombineras med andra ersättningar, exempelvis arbetsskade- eller invaliditetsersättning. Försvarsdepartementet uppger samtidigt att myndigheten även fortsättningsvis ska prioritera omhändertagandet av drabbad personal enligt den lag som antogs 2021.

De första rapporterna om syndromet kom från Havanna på Kuba 2016, där amerikanska diplomater uppgav att de hörde genomträngande ljud under nätterna och därefter blev sjuka. Året därpå tog USA hem mer än hälften av personalen vid ambassaden efter att anställda och deras familjer rapporterat symptom som bland annat yrsel, illamående och koncentrationssvårigheter. Därefter har liknande upplevelser beskrivits av amerikansk personal i bland annat Kina, Australien, Colombia, Ryssland, Tyskland och Österrike. Symptomen har omfattat huvudvärk, illamående, yrsel och smärtsamma ljud i öronen. USA:s senats underrättelseutskott har uppgett att många drabbade mötte förseningar, otillräcklig vård och otydlig information, trots att USA:s underrättelsetjänst CIA hade ordnat medicinsk vård i närmare 100 fall. USA:s revisionsmyndighet GAO uppgav 2024 att 65 intervjuade patienter beskrev brister i information, vårdsamordning och besked om tillgängliga behandlingar samt rekommenderade att försvarsdepartementet skulle ge tydligare skriftlig vägledning och förbättra uppföljningen av arbetet.

Orsaken till Havannasyndromet har under flera år varit omdiskuterad. En grupp tekniska och medicinska experter har hävdat att pulserande elektromagnetisk energi och ultraljud kan ligga bakom symptomen. Ryska militära underrättelsetjänsten GRU har pekats ut som ansvarig, men Ryssland har vid upprepade tillfällen förnekat inblandning. Flera amerikanska underrättelseorgan slog 2023 fast att det var osannolikt att en utländsk makt låg bakom syndromet. USA:s underrättelsesamordnare ODNI uppgav i januari 2025 att fem underrättelseorgan fortfarande gjorde den bedömningen, medan ett organ ansåg att sannolikheten var ungefär jämnt fördelad för att en utländsk aktör hade använt en ny typ av vapen mot ett mindre antal personer. ODNI uppgav också att två underrättelseorgan hade ändrat delar av sina bedömningar efter nya underrättelseuppgifter om framsteg inom utländsk forskning och utveckling av riktade energivapen. I januari 2025 uppgav dåvarande utrikesminister Antony Blinken att regeringen skulle fortsätta undersöka orsaken till incidenterna trots underrättelseorganens övergripande bedömning.

I mars 2024 redovisade forskningsinstitutet NIH resultaten från två amerikanska studier där fler än 80 drabbade personer följdes under närmare fem år och jämfördes med friska kontrollpersoner med liknande arbetsuppgifter. Undersökningarna omfattade bland annat flera typer av magnetkameraundersökningar, neuropsykologiska tester, blodmarkörer samt tester av hörsel, balans och syn. Studierna fann inga tecken på att Havannasyndromet orsakar hjärnskador. NIH-forskaren Leighton Chan framhöll samtidigt att symptomen kunde vara långvariga, funktionsnedsättande och svårbehandlade även om forskarna inte fann några betydande biologiska eller strukturella skillnader jämfört med kontrollgrupperna. Den 10 juli 2026 meddelade USA:s försvarsdepartement dessutom att en särskild tvärfunktionell grupp för biologiska effekter av riktad energi har inrättats för att samordna forskning, medicinska insatser och samarbete mellan myndigheter.