Unika bronsfynd upptäckta i grav vid Junkboda

Tre bronsföremål har påträffats vid en arkeologisk undersökning av en förhistorisk grav i Junkboda utanför Bygdeå, norr om Umeå. Västerbottens museum bedömer att fynden gör gravanläggningen till det hittills fyndrikaste undersökta röset i norra Sverige.

Föremålen består av en dubbelknapp, en tvinnad dräktnål och en del av en dekorerad pincett. Samtliga är tillverkade av brons. Dräktnålen är omkring 17 centimeter lång, enligt Västerbottens museum.

Dubbelknappen upptäcktes redan vid en arkeologisk förundersökning 2023, då endast en begränsad del av graven undersöktes. De två övriga föremålen hittades i augusti 2026, när arkeologerna öppnade och undersökte en stenkista inne i gravanläggningen.

Tone Hellsten, arkeolog och avdelningschef vid Västerbottens museum, beskriver fynden som mycket ovanliga för norra Sverige. Arkeologerna hade redan före sommarens undersökning kännedom om att graven var speciell, men hade inte räknat med att hitta ytterligare två bronsföremål.

Att hitta föremål i den här typen av gravar är enligt Tone Hellsten ovanligt eftersom den sura marken har gjort att mycket av det ursprungliga materialet försvunnit. Hon beskriver upptäckterna av de tre bronsföremålen som särskilt betydelsefulla tillfällen under arbetet.

Nu kommer fynden att skickas för undersökning och konservering, förhoppningen är sedan att de kommer att ingå i en utställning på Västerbottens museum.

Se fynden som gjordes i videon.

Bronsålder kallas den del av förhistorien som är från tiden mellan år 1700 f.Kr. till år 500 f.Kr. Den brukar delas in i äldre och yngre bronsålder. Tidsperioden mellan 1100 och 500 f.Kr. kallar arkeologerna för yngre bronsålder.

Under perioden förändrades begravningssederna. Kremering blev allt vanligare i stället för begravningar där kroppen lades obränd i graven. Även gravarnas utformning förändrades. Stora gravhögar förekom fortfarande, samtidigt som bygravfält började anläggas inom avgränsade områden för familjer och andra medlemmar av samma by. Gravgåvorna fick också en mer standardiserad utformning. Förändringarna hade påbörjats redan under äldre bronsåldern men blev tydligare under den yngre perioden.

Ett långröse är en typ av grav från bronsåldern, uppbyggd av sten och med en avlång form. Graven i Junkboda är omkring 10 × 20 meter stor och innehåller en stenkista där den döde har begravts.

Uppdaterad 16 oktober 2026 kl 09:19

Publicerad 16 oktober 2026 kl 09:14

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar. EXTRA VERIFIERADE FAKTA ATT ANVÄDA VID OMSKRIVING:

- Västerbottens museum bedömer att de tre bronsföremålen gör graven i Junkboda till det hittills fyndrikaste undersökta röset i norra Sverige.

- Västerbottens museum uppger att dräktnålen är omkring 17 centimeter lång.

- Västerbottens museum uppger att dubbelknappen påträffades redan vid en arkeologisk förundersökning 2023, då endast en mindre del av gravanläggningen undersöktes.

- Västerbottens museum uppger att dräktnålen och den dekorerade pincettdelen påträffades först när stenkistan undersöktes i augusti 2026.

- Västerbottens museum uppger att arkeologerna vid undersökningen 2026 plockade isär rösets stenkonstruktion lager för lager och inledningsvis lämnade den omgivande kantkedjan och stenkistan kvar.

- Västerbottens museum uppger att graven ännu inte har daterats med kol-14-metoden. Föremålens utformning pekar på en möjlig datering till bronsåldern, men en mer exakt ålder har inte fastställts.

- Umeå universitet redovisar att forskaren Ivanka Hristova vid Miljöarkeologiska laboratoriet genomförde en makrofossilanalys och ett urval av material för kol-14-datering från Junkboda redan 2023. Arbetet registrerades som rapport 2023-044 och berörde fornlämningen L1939:6421 i Bygdeå socken.

- Västerbottens museum uppger att Tone Hellsten även är avdelningschef vid museet. Hon berättade att arkeologerna redan före den senaste undersökningen kände till att graven var ovanlig, men inte hade väntat sig ytterligare två bronsföremål.

- Trafikverket meddelade den 30 mars 2026 att entreprenaden för delsträckan mellan Gryssjön och Bygdeå hade upphandlats. Entreprenaden omfattar 13,5 kilometer järnvägsterrass och elva broar. Entreprenaden är planerad att färdigställas hösten 2029.

- Trafikverkets projektledare Nils Larsson meddelade den 29 juni 2026 att byggarbetena skulle påbörjas vid månadsskiftet juli–augusti. Den första etappen skulle genomföras i sträckans södra del, nära kommungränsen mot Umeå, innan arbetet fortsatte norrut.

- Järnvägsplanerna för Norrbotniabanans dragning genom Robertsfors kommun har enligt Trafikverket vunnit laga kraft. Myndigheten genomför även arkeologiska fältinventeringar längs järnvägssträckan som underlag för tillståndsärenden och förundersökningar.

- Riksantikvarieämbetet anger att ingrepp i fornlämningar kräver tillstånd från länsstyrelsen. Vid godkända exploateringar är det normalt exploatören som bekostar den arkeologiska undersökningen. Länsstyrelsen fattar beslut om arbetets genomförande och vilka fynd som ska tas till vara.

- De tre bronsföremålen från Junkboda ska nu skickas vidare för undersökning och konservering. Förhoppningen är att de därefter ska kunna visas i en utställning på Västerbottens museum.

Artikeln publicerades ursprungligen den 16 oktober 2026 klockan 09.14 och uppdaterades samma dag klockan 09:19.