Ungdomsfylla och näthat uppmärksammades i Gävleborg

AI-genererad illustration

Lokalt Norr

Ungdomsfylla och näthat uppmärksammades i Gävleborg

Av Per ErikssonPublicerad: 10 sep 19:372 min

Berusning bland barn och ungdomar stack ut under Hälsinge marknad i Hudiksvall den 4–6 september, enligt kommunpolisen Markus Ceder. Han uppgav att polisens första uttalande efter helgen gjordes snabbt och att myndighetens bild därför behövde kompletteras. Marknaden hade enligt arrangören öppet klockan 13–23 på fredagen, 11–23 på lördagen och 11–18 på söndagen. Samtidigt beskrevs arrangemanget inledningsvis som lugnt, utan polisingripanden som hade lett till anmälningar.

En annan uppmärksammad händelse gällde Alaa Zayoud i Söderhamn, som utsattes för näthat i sociala medier efter en publicering om lågt valdeltagande. Forskaren Jullietta Stoencheva uppgav att sådant näthat ökar i samband med valtider. Stoencheva är doktorand i medie- och kommunikationsvetenskap vid Malmö universitet och medförfattade 2026 en studie om extremistiska narrativ och memer i det vardagliga samtalet kring Europaparlamentsvalet 2024.

I studien följde forskarna etablerade politiska partier, de tio största medierna i Sverige, Österrike och Bulgarien samt politiska kommentatorer under veckorna före EU-valet 2024. Malmö universitet uppgav att forskarna bland annat fann direkta hot och andra våldsamma budskap i kommentarsfälten. Mediemyndigheten redovisar samtidigt att drygt fyra av tio har sett andra utsättas för näthat och att mer än hälften av personer från 16 år avstår från att kommentera nyhetsartiklar, inlägg eller dela åsikter i sociala medier på grund av rädsla för näthat, kränkningar eller negativa kommentarer.

Totalförsvarets forskningsinstitut konstaterade efter en undersökning av informationsmiljön under valrörelsen 2022 att diskussionen om valfusk på svenska sociala medier huvudsakligen drevs av ett mindre antal inflytelserika Twitterkonton och vissa alternativmedier. Undersökningen omfattade Instagram, TikTok, Twitter och Youtube.

I valdistriktet Söderhamn Norrtull–Granskär var valdeltagandet 74,57 procent i riksdagsvalet 2022, enligt Valmyndighetens slutliga statistik. Där räknades 1 384 röster bland 1 856 röstberättigade. Söderhamns kommun uppger att kommunfullmäktige under mandatperioden 2022–2026 har 49 mandat fördelade på sju partier. Socialdemokraterna har 15 mandat, Sverigedemokraterna 10, Moderaterna och Centerpartiet 8 vardera, Vänsterpartiet 4, Kristdemokraterna 3 och Liberalerna 1.

Inför valet finns även en lokal valkompass med frågor till fler än 2 400 lokala partier i Sveriges 290 kommuner och 21 regioner. Enligt uppgifter om verktyget arbetade åtta researchers tillsammans med lokala redaktioner, externa mediehus och statsvetare för att identifiera lokalt viktiga frågor. Vid lanseringen innehöll de lokala valkompasserna 1 111 frågor som tagits fram särskilt för en viss kommun eller region, och 134 andra svenska mediesajter skulle publicera valkompasserna.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 93%
93%
7%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln är övervägande sakligt och neutral i sin ton och använder ett korrekt språk utan att förstärka, förminska eller lägga till egna värderingar. Journalisten håller sig till att återge information från olika källor som kommunpolisen, forskare, universitet, myndigheter och Valmyndigheten utan att dra egna slutsatser eller spekulera. Eventuella hårda och värdeladdade ord finns endast i citerade uppgifter eller citerade beskrivningar från källor, vilket inte påverkar poängen negativt. Texten saknar egna känslomässiga uttryck, överdrifter eller försök att styra läsarens känslor. Några formuleringar som "beskrevs arrangemanget inledningsvis som lugnt" eller "polisens första uttalande... behövde kompletteras" är neutralt återgivna beskrivningar och inte vinklade. Sammantaget är texten mycket oberoende, varför den får 95 poäng. Det finns en liten marginal nedåt då formuleringarna ibland kunde ha varit något mer distanserade, men inget i artikeln tyder på tydligt journalistiskt värderande språk.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Vänster
55%
40%
5%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln gynnar främst en vänsterorienterad riktning då den lyfter fram sociala problem som ungdomsfylla och näthat genom ett statligt och forskningsbaserat perspektiv. Fokus på utsatta grupper och strukturella problem, samt framhävandet av myndigheters och akademikers roll i lösningarna, överväger det mer pragmatiska mittenperspektiv som också märks. Högerinriktade vinklar på individuellt ansvar eller marknadslösningar är nästan obefintliga.

Rubrik och framing:
Artikeln skapar en bild av problem med ungdomsfylla och näthat, där polisen och forskare framställs som ansvariga för att belysa och förstå problemen. Offren för näthat ges uppmärksamhet, samtidigt som samhällsutmaningar i samband med val diskuteras.

Språk och ton:
Språket är faktabaserat utan starka värdeladdningar, men genom att lyfta forskning och myndigheters rapporter ges tyngd åt experternas perspektiv på sociala problem och demokratiska utmaningar.

Källbalans:
Fokus ligger på myndigheter, forskare och kommunala aktörer. Det saknas starka röster från exempelvis konservativa debattörer eller representanter som betonar individansvar eller kritiserar statlig inblandning.

Utelämnanden och kontext:
Artikeln tar inte upp alternativa perspektiv såsom marknadslösningar, individuellt ansvar för sociala medier eller kritiska röster mot myndigheters agerande, vilket skulle kunna ge en mer högerorienterad tolkning.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.