Unga akademiker beskriver svår väg till arbete

Illustration

Nyheter

Unga akademiker beskriver svår väg till arbete

Av RedaktionenPublicerad: 4 juni 09:525 min

Flera nyutexaminerade akademiker uppger att det är svårt att etablera sig på arbetsmarknaden trots högre utbildning och goda meriter. Arbetslösheten bland akademiker var under 2025 den högsta på tio år, samtidigt som antalet arbetslösa akademiker har ökat med 23 000 personer på två år.

Eskil, 26, tog examen som samhällsplanerare vid Karlstads universitet våren 2024. Redan före examen började han söka arbete efter att ha fått höra att utbildningen erbjöd goda jobbutsikter. Under två års tid har han skickat omkring 500 ansökningar och kallats till 12 intervjuer. Efter cirka 300 ansökningar började han dokumentera processen i ett Excelark där han noterade ansökningar, tillvägagångssätt och svar.

Eskil säger att de många avslagen har varit påfrestande för självförtroendet och att han undrar vad arbetssökande kan göra annorlunda för att lyckas få ett arbete. Han beskriver hur det blivit en rutin att registrera nya avslag i sitt dokument.

Marina, 24, har en kandidatexamen i statsvetenskap, har deltagit i ett utbytesprogram i Singapore och har referenser från praktik vid Polismyndigheten. Hon söker tjänster som handläggare vid myndigheter men uppger att arbetsgivare ofta väljer kandidater med examen på masternivå. Marina säger att det är svårt att se att akademiska meriter inte lett till arbete trots stora ansträngningar under studietiden.

Enligt en rapport från Konjunkturinstitutet i mars 2026 ökade arbetslösheten under 2025 mer bland personer med eftergymnasial utbildning än i andra grupper. Ökningen bestod främst av inrikes födda män. En rapport från Akademikernas a-kassa från april 2026 visar att arbetslösheten bland akademiker under 2025 var den högsta på tio år och att en fjärdedel av de inskrivna hos Arbetsförmedlingen är akademiker. En rapport som Saco presenterade under hösten uppger att antalet arbetslösa akademiker har ökat med 23 000 personer på två år.

I Stockholm har hälften av de personer som är inskrivna hos Arbetsförmedlingen en eftergymnasial utbildning. Under våren 2026 minskade andelen arbetslösa akademiker något, från 5 procent till 4,7 procent av samtliga inskrivna.

Många arbetssökande uppger att de skickat in över hundra ansökningar utan att få mer än ett fåtal intervjuer. Processerna beskrivs som tidskrävande och energikrävande, samtidigt som ansökningar ofta lämnas utan svar eller avslås.

Eskil har sökt arbeten i både Sverige och Norge och säger att han är beredd att flytta nästan var som helst för att få ett jobb. Sedan en tid tillbaka arbetar han på ett deltidsvikariat som allt-i-allo i den rackethall där han spelat tennis sedan barndomen. Han säger att arbetet har gett honom bättre rutiner och stärkt känslan av att vara behövd, men uppger att vikariatet inte kommer att förlängas.

Både Eskil och Marina planerar därför att återgå till studier under hösten. Marina säger att beslutet inte grundar sig i en önskan att studera vidare utan i att hon inte ser någon annan utväg, samtidigt som ytterligare studielån innebär större skulder. Eskil säger att han helst vill börja arbeta och att han inte vill ta fler lån genom CSN.


Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 95%
95%
5%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln är överlag skriven på ett neutralt och sakligt sätt med tydlig källhänvisning till rapporter från Konjunkturinstitutet, Akademikernas a-kassa och Saco. De personliga berättelserna från Eskil och Marina återges som deras egna uttalanden, vilket är tydligt markerat med ord som "säger" och "uppger". Det finns inga tecken på att journalisten själv använder laddade ord, överdrifter, spekulationer eller emotionellt språk. Ett möjligt litet avsteg från fullständig neutralitet är viss användning av beskrivande formuleringar som "påfrestande för självförtroendet" eller "tidskrävande och energikrävande" som dock framförs som personliga upplevelser från de intervjuade och inte som journalistens värdering. Ingen förstärkning eller förminskning av fakta från journalisten kan identifieras. Sammantaget uppfyller artikeln kraven för hög oberoende-grad men så länge journalistens språk är helt fritt från egna tolkningar, vilket är svårt att garantera fullt ut, är ett par procent poängavdrag rimligt.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Vänster
70%
25%
5%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln gynnar vänster genom att lägga fokus på utsatta grupper (unga akademiker som inte får jobb), använda myndighet och fackliga rapporter som källor, betona strukturella problem och erbjuda en bild av arbetsmarknaden som svår att ta sig in i utan statligt stöd eller omfördelande åtgärder. Det saknas marknadsperspektiv och individuellt ansvar, vilket gör att högerns synsätt inte kommer fram. Mitten representeras av fakta från institutioner men ges mindre utrymme i förhållande till vänstern.

Rubrik och framing:
Verklighetsbilden är att unga akademiker har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden trots goda meriter och hög utbildning. De framställs som utsatta grupper och offer för en arbetsmarknad som inte tillräckligt tar vara på deras kompetens. Staten och institutioner som Arbetsförmedlingen och a-kassor är centrala i bilden av problemet.

Språk och ton:
Ordvalet är sakligt men betonar svårigheter och påfrestningar för unga akademiker, vilket ger en sympati för de utsatta. Det finns inga förstärkningar som pekar på individuell skuld eller marknadens ansvar, utan fokus ligger på strukturella hinder.

Källbalans:
Källorna är statliga myndigheter, fackliga organisationer (Akademikernas a-kassa, Saco) och drabbade unga personer, medan arbetsgivarperspektivet eller marknadens roll inte lyfts fram i någon större utsträckning. Det saknas även idéer eller lösningsförslag från privata sektorn.

Utelämnanden och kontext:
Artikeln tar inte upp arbetsgivarnas perspektiv eller marknadsanpassningar samt saknar diskussion om alternativa lösningar som marknadslösningar eller incitament för företag att anställa. Dessutom skulle statistik över vilka branscher eller sektorer som påverkas kunna ge en annan bild.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

ANNONS

Dela artikel:Laddar…

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.