Umeås omstridda fotbollstält sålt till utlandet

AI-genererad illustration

Lokalt Norr

Umeås omstridda fotbollstält sålt till utlandet

Av Peter Karlsson•Publicerad: 20 okt 10:10•4 min

Umeå kommun har sålt det fotbollstält som legat nedmonterat sedan 2020. Köparen finns utomlands, men kommunen har ännu inte fått fullständiga uppgifter om affären. Beskedet kommer efter flera års förvaring och återkommande kostnader för den oanvända anläggningen.

Anders Linder, verksamhetschef för drift på Umeå kommun, fick i fredags besked från en finsk förmedlare om att försäljningen var genomförd. Han uppger att tältet ska återanvändas för fotboll och att han avser att kontakta dem som ska uppföra anläggningen när deras identitet är känd.

Kommunens begärda försäljningspris har varit 250 000 euro. Hur stor intäkten slutligen blir är ännu oklart eftersom transportkostnader ska räknas av. Anders Linder har inte heller kunnat lämna närmare besked om vilket land tältet har sålts till.

Försäljningen har föregåtts av kontakter med flera utländska intressenter. Enligt Anders Linder har processen dragit ut på tiden eftersom potentiella köpare haft svårt att få bygglov för den 20 meter höga konstruktionen. Vid ett samtal med den finska förmedlaren någon vecka före försäljningen kom parterna överens om att sälja till den första intressent som fick nödvändigt bygglov.

Beslutet att avveckla tältet fattades av tekniska nämnden under 2025. Kommunens förstahandsalternativ var en försäljning, medan återvinning fanns med som en sista möjlighet.

Bakgrunden var bland annat de omfattande kostnader som ett återupptaget bruk skulle medföra. I en kommunal utredning från mars 2025 beräknades säsongsvis montering och nedmontering genom en entreprenör kosta omkring 4,5 miljoner kronor. Den årliga driften uppskattades därutöver till cirka 3 miljoner kronor.

Kommunen undersökte också möjligheten att använda en annan plats för tältet. Tre typer av placeringar granskades: tidigare obebyggd mark, en befintlig skol- eller idrottsanläggning och en redan etablerad fotbollsplan. Samtliga alternativ bedömdes kräva betydande investeringar.

Den tekniska livslängden uppskattades till 15 år. Vid utredningen 2025 bedömde kommunen att nio år återstod. Kalkylen omfattade även ett framtida byte av tältduk under 2034, till en beräknad kostnad av omkring 25 miljoner kronor.

Fritidsnämndens ordförande Ari Leinonen (S) framhöll i mars 2025 att kommunen behövde kartlägga fotbollens aktuella behov av lokaler innan större investeringar gjordes i en anläggning som inte var permanent. Nämndens vice ordförande Joline Göttfert (M) lyfte samtidigt säkerhetsriskerna med övertryckstält vid kraftig snöbelastning.

Den aktuella konstruktionstypen benämns av Boverket som en övertryckshall. Taket och väggarna hålls uppe genom kontinuerlig lufttillförsel. Myndigheten anger att sådana hallar, när de klassas som byggnader, omfattas av byggreglernas säkerhetskrav och att personsäkerheten måste säkerställas även vid tillfälliga konstruktioner.

Tältet uppfördes första gången under vintern 2019 på Umeå Energi Arena för att ge stadens fotbollsföreningar ytterligare träningsmöjligheter. Det blev också den enda gången anläggningen användes. Efter några månaders drift monterades den ned och placerades i ett stort förråd under 2020.

Projektet hade redan tidigare drabbats av förseningar. Den 8 februari 2019 meddelade ThorenGruppen att etableringen behövde senareläggas till hösten. Företagets dåvarande vd Raja Thorén hänvisade till problem med markförhållandena och handlingar som behövdes inför bygglovet.

ThorenGruppen hade inom det ursprungliga hallprojektet antagits som hyresvärd för kommunens nya idrottsanläggningar. Avtalet omfattade en hyresperiod på 25 år för den nya hallen, där hyran även inkluderade fotbollstältet som skulle placeras på Gammlia under vinterhalvåret.

Placeringen på Gammliavallen begränsades emellertid av elitfotbollens tävlingskalender. Enligt kommunens utredning kunde arenan normalt inte tas i anspråk för tältet förrän i november eller december. Redan i februari behövde konstruktionen tas ned inför fotbollssäsongens start under vecka 10.

Under förvaringstiden fortsatte anläggningen att belasta kommunens ekonomi. De redovisade utgifterna uppgick till 1 662 000 kronor för nedmonteringen och 195 000 kronor för förvaringen under 2020. Året därpå uppgick kostnaderna till 369 000 kronor och under 2022 till 440 000 kronor.

I fjärrvärmekostnaden under 2021 och 2022 sammanlagt uppgick till 414 000 kronor, trots att tältet var nedpackat under båda åren.

Behovet av ytterligare träningsytor behandlades också i kommunens utredning inför avvecklingen. Umeå kommun bedömde att den nya fotbollshallen på Noliaområdet hade gett skolverksamheten tillräckligt med träningstider. Ett återuppfört tält skulle därför främst ha använts för att tillgodose föreningarnas efterfrågan på fler tider för ungdomsfotboll.

Den nya hallen har två halvplaner för fotboll och en innebandydel som delar på sju omklädningsrum. Vid fördelningen av dessa prioriterar kommunen bland annat matcher, resande lag och föreningar med högre prioritet.

Efter mer än sex år i förvaring har fotbollstältet nu fått en köpare. Anders Linder uppger att han är mycket positiv till att anläggningen kommer att användas som fotbollstält igen. Något exakt nettobelopp för kommunens försäljning har ännu inte fastställts.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 88%
88%
12%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Texten är i stort sett saklig och använder tydliga källhänvisningar/uppgifter från kommunens tjänstepersoner och myndigheter. Den domineras av faktauppgifter, beslut och kostnadsberäkningar utan journalistens egna slutsatser eller spekulationer. Det finns få eller inga förstärkningar eller emotionella formuleringar i brödtexten. En möjlig påverkande faktor är rubriken där ordet 'omstridda' signalerar en vinkling, även om brödtexten i övrigt håller en neutral ton. Sammantaget bedöms språket som mycket neutralt med begränsat journalistiskt värderande språk.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Mitten
20%
60%
20%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln tycks främja mitten genom att betona kostnadseffektivisering, teknisk och ekonomisk pragmatism samt befintliga institutioners beslut i en process som syftar till att begränsa offentliga utgifter. Denna ramverk ger utrymme för både offentliga och marknadslösningar utan att driva en tydlig vänsterpolitik om omfördelning eller en högerpolitik om hårdare lagar och privatiseringar. Den centrala poängen är att kommunala medel används på ett ansvarsfullt sätt och att beslutet baseras på ekonomisk rationalitet snarare än ideologisk programförändring.

Rubrik och framing:
Framingen presenterar en bild av kommunal budgetstress och rationalisering där det oanvända fotbollstältet ses som en kostnadsmässig börda som löses genom avyttring till en utländsk köpare; fokus ligger på framtida återanvändning och säkerhets- samt bygglovsfrågor som hinder.

Språk och ton:
Neutral och saklig ton med viss positiv notering av återanvändning och försäljningen, samtidigt som kostnader och risker lyfts fram.

Källbalans:
Stort utrymme till kommunala tjänstemän och politiker från S och M; nämns även privata aktörer och myndigheter, men det saknas tydliga röster från idrottsorganisationer, brukarröster eller oberoende experter.

Utelämnanden och kontext:
Viktiga perspektiv saknas: åsikter från idrottsföreningar eller brukare, konsekvenser för lokalsamhället, långsiktiga ekonomiska effekter av försäljningen, och detaljer om köparens identitet samt hur framtida drift skulle finansieras.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.