Umeåklubbar överväger bojkott av unga akademispelare

Flera fotbollsföreningar i Umeå överväger att avstå från matcher mot Umeå IK:s akademilag för flickor födda 2013. Bakgrunden är en växande kritik mot klubbens satsning på unga spelare. Frågan gäller både träningsmatcher och seriespel, men något gemensamt beslut om bojkott har ännu inte fattats.

Per Beijar, kanslichef i Gimonäs Umeå IF, uppger att föreningen varit kritisk till akademiverksamheten sedan den inleddes för tre år sedan. Han anser att en professionalisering av fotbollen redan vid 12–13 års ålder kan innebära onödig prestationspress och påverka tryggheten i befintliga spelargrupper.

Enligt Per Beijar har den sociala gemenskapen särskilt stor betydelse för flickor i den aktuella åldern. När spelare lämnar sina lag påverkas gruppens sammansättning, och föreningen kan samtidigt förlora föräldrar som engagerar sig som tränare eller i andra ideella uppdrag.

Kritiken omfattar även förutsättningarna för matcher mellan breddföreningar och Umeå IK:s akademilag. Per Beijar ifrågasätter värdet av sådana möten när akademilaget har möjlighet att samla särskilt utvalda spelare från hela staden, medan andra föreningar har geografiska upptagningsområden och större variation i spelarnas nivå. Frågan ska diskuteras mellan klubbarna, och en gemensam insändare planeras.

Umeå IK:s akademichef Andreas Bengtsson uppgav den 18 oktober att omkring 100 flickor varje år anmäler intresse för att provspela till akademilagen. Uttagningarna är öppna för alla, och klubben söker enligt Bengtsson spelare som vill ägna mer tid åt fotboll. Han uppgav också att föreningen tillämpar en begränsning på två spelare från samma lag för att minska påverkan på andra klubbar.

I den lokala debatten har det samtidigt framförts kritik mot hur Umeå IK genomfört rekryteringen. En debattör hävdar att fler än två spelare från samma förening vid flera tillfällen har gått över till akademin och att ytterligare spelare därefter har tillkommit genom uttagningar. Debattören anser även att kontakterna med breddföreningar, tränare och föräldrar inte alltid har skett i den ordning som Umeå IK tidigare kommunicerat.

Per Beijar framhåller att Gimonäs Umeå IF, som är en stor förening, själv har möjlighet att erbjuda extra träningspass till spelare med högre ambitioner. Han anser att klubben behöver bli tydligare med vilka utvecklingsmöjligheter som finns inom den egna verksamheten, i stället för att enbart rikta kritik mot Umeå IK.

Han betonar samtidigt att invändningarna inte gäller elitfotboll generellt. Gimonäs Umeå IF är positivt till att Umeå har elitverksamhet och motsätter sig inte Umeå IK:s damlag eller klubbens F17- och F19-lag. Kritiken handlar om vid vilken ålder en sådan satsning bör inledas.

Andreas Bengtsson är kritisk till tanken på att andra föreningar skulle avstå från matcher mot akademilaget. Han framhåller att Umeå IK redan möter äldre spelare och att laget inte vinner samtliga matcher. Enligt akademichefen är spelarutvecklingen det centrala, och han anser att en bojkott skulle drabba barnen snarare än lösa meningsskiljaktigheter mellan föreningarna.

Umeå IK har också presenterat planer på öppna extraträningar för spelare från andra klubbar och utbildningsinsatser riktade till tränare. Andreas Bengtsson har uppgett att föreningen vill föra samtal med andra klubbar om verksamhetens utformning, med stöd av RF-SISU.

Niclas Bromark, länsidrottschef för RF-SISU Västerbotten, riktade den 20 oktober kritik mot Umeå IK:s uttagningar för flickor mellan 11 och 13 år. Han framhöll att även barn som blir antagna till en akademi riskerar att påverkas negativt om kraven på prestation blir alltför stora.

Enligt Niclas Bromark behöver barn också ha tillräckligt utrymme för skolarbete och sömn. Han har vidare uppgett att flera föreningar i Umeå redan har träffat överenskommelser om att inte rekrytera spelare från varandra före högstadieåldern. Det gäller framför allt klubbar inom innebandyn, där överenskommelserna syftar till att hålla samman befintliga spelargrupper.

Riksidrottsförbundets riktlinjer anger att elitinriktad verksamhet inte ska förekomma inom barnidrotten före 13 års ålder. Förbundet betonar samtidigt att 13-årsdagen inte bör utgöra en automatisk gräns för uppdelning mellan elit- och breddverksamhet. Även under de första tonåren ska föreningar motverka selektion och utslagning.

Riksidrottsförbundet gör skillnad mellan permanent uttagning och tillfällig nivåanpassning. Att dela in spelare efter färdighet under enskilda träningsmoment beskrivs som nivåanpassning, medan fasta grupperingar i praktiken innebär selektering. Förbundet framhåller också att urval av talanger före eller under puberteten har mycket svagt samband med vilka idrottare som senare når längst som vuxna.

Svenska Fotbollförbundet anger i inriktningsdokumentet Fotbollens spela, lek och lär att barnfotbollens grupper ska varieras så att spelare som kommit olika långt i sin utveckling får tränas tillsammans. För ungdomsfotbollen betonas i stället att verksamheten ska anpassas efter varje spelares individuella intresse.

Barnfotbollen omfattar enligt Svenska Fotbollförbundet åldrarna 6–12 år. I dessa åldersgrupper förs inga tabeller i serier och cuper, eftersom förbundets upplägg prioriterar långsiktig spelarutveckling framför kortsiktiga matchresultat.

Ett annat upplägg finns inom Västerbottens Fotbollförbunds spelarutbildning för 14-åringar. Där är de två första lägertillfällena öppna för alla intresserade. Till det tredje lägret sker därefter en uttagning av omkring 100 utespelare samt målvakter. Förbundet anger att den som inte väljs ut fortfarande kan bli kallad vid senare tillfällen.

För deltagande i spelarutbildningen krävs moderföreningens godkännande genom administrationssystemet Fogis. Avgiften är 150 kronor per spelare och faktureras föreningen, som själv får komma överens med deltagaren om hur kostnaden ska betalas.

Parallellt med diskussionen om akademiverksamheten meddelade Umeå IK den 21 oktober att klubbens separata vinterakademi startar under vecka 45. Gruppen för flickor födda 2012–2013 ställs in på grund av för få anmälningar. För flickor födda 2014–2015 inleds verksamheten den 5 november klockan 16.00 i Hagaskolans idrottshall. Den gruppen erbjuds sammanlagt 16 träningspass.

Frågan om tidiga elitsatsningar har även väckt reaktioner bland föräldrar och andra engagerade inom barnidrotten. Flera debattörer beskriver erfarenheter av att spelargrupper påverkas när barn rekryteras till akademier. Andra framhåller att barn som vill träna mer behöver få möjlighet att utvecklas utan att begränsas av den ordinarie träningsgruppens ambitionsnivå.

I diskussionen har även gymnastiken lyfts fram som exempel på en idrott där vissa barn uppges behöva vänta länge innan de får gå vidare till mer avancerade träningsmoment. Andra deltagare i debatten anser att idrottens sociala värden, sportsligt uppträdande och barnens eget intresse behöver ges större utrymme än individuella prestationer och föräldrars ambitioner.

En synpunkt som också framförts är att breddföreningar bör erbjuda fler möjligheter till utveckling inom den befintliga klubbmiljön. Som exempel nämns verksamhet i Ljusdal där spelare får träna med både äldre och yngre grupper. I samma debatt efterfrågas en lösning som utformas gemensamt av Umeå IK och breddföreningarna, med hänsyn till förutsättningarna i en stad av Umeås storlek.

Bollen •Är inte barnarbete förbjudet? Låt barn vara barn!

Gymnastikförälder •Man säger att elitsatsning får barn att sluta idrotta. Men vet ni vad som också får barn att sluta? Tråkiga träningar.Det är ett stort problem inom gymnastik. Det tar fler år innan barn får gå vidare i gruppen. Barn som är redo för mer avancerade volter får vara kvar i grupper med andra barn som inte klarar enkla övningar som tex att hjula.Det behöver inte alltid handla om elitsatsningar men barn vill också ha möjligheten att kunna utvecklas inom sina idrotter.

Peter •Låt barn vara barn. Bakom de flesta barnen som söker till akademierna står föräldrar bakom och pushar med egna drömmar om att barnen ska bli proffs. I majoriteten av föreningarna får barnen den utmaning och träningstid de behöver, det här handlar om något annat.Det är creddigt bland fotbollsföräldrar att ha ett barn som spelar i en akademi.

Handhjärtat •Det är Niclas med kollegor på RF-SISU samt deras kollegor på fotbollsförbundet som själva skapar behovet av detta fenomen när dom inte låter fotboll få vara fotboll. Riktlinjer där ingen tävling eller fostran längre syns till, lekar och bus utgör större delen av veckans enda träning där största fokuset är att skapa en trevlig stund för de stackars barn som är tvingade på träningen av föräldrarna trots att dom inte ens tycker om fotboll. Skulle du vilja träna på skott eller dribblingar får du vackert ta det på fritiden, för på fotbollsträningen ska det lekas. Det handlar inte om elitsatsningar, det handlar om att idrottshatande godhetskrigare i breddföreningar med förbundet i ryggen gör sitt bästa för att ta idrotten ifrån barnen. Tidigare var fotbollslag även i breddföreningar en plats för de som tyckte om fotboll, så är det inte längre och därför behövs lag likt UIK. Det finns såklart fortfarande fungerande breddlag men de blir mer och mer sällsynta.

Fotbollsförälder •Vi är många som upplevt nackdelar med elitsatsning på tidig nivå. UIK försvarar sig med att de endast tar två per lag, men det är många som blir drabbade när toppspelare lämnar, ibland tillsammans med sina föräldrar som också är engagerade i laget. Barn kan utvecklas även inom föreningen genom att få möjlighet att träna med äldre lag. Jag applåderar alla initiativ som kommit som en respons på UIKs elitsatsning runt om i våra föreningar.

Jasså •Ok barnen vill det och man får sluta om man inser att det inte var så roligt som man trodde. Vissa barn har talang och de genetiska förutsättningarna att komma långt. Men beklagligt att det sportsliga som inte är elit hamnar i skymundan. Jag tycker att vi måste lyfta annat än bara prestation inom idrott. Exempelvis gott sportsmanskap och andra bedrifter än antal mål per match. – Det tar bort glädjen med sporten, säger hon.

Anonym •Om barnen vill satsa så varför inte? Idrottsföreningar har oftast bara träningar en gång i veckan i en timme där ambitionsnivån är allt från barn som inte vill vara där alls och barn som vill träna mer. Jättebra att det kan finnas alternativ för barn som vill träna mer. Det gäller även andra sporter tex gymnastik, friidrott mm.