Ukrainska drönarattacker slår ut ryska datacenter

Flera stora ryska datacenter har slagits ut efter en serie ukrainska drönarattacker under oktober. Totalt har fem anläggningar angripits, varav tre tillhör teknikföretaget Yandex. Skadorna kan kräva omfattande och långvariga reparationer, bedömer experter. Satellitbilder visar betydande förstörelse, men det är ännu inte klarlagt hur mycket av den avancerade datorutrustningen som har skadats.

Det polska forskningsinstitutet Centre for Eastern Studies (OSW) konstaterade den 19 oktober att Yandex anläggningar i Sasovo och Vladimir hade stängts helt. Ett tredje datacenter i Kalugaregionen hade fått skador på infrastrukturen. Institutet redovisade att företaget hade arbetat under nöddrift sedan den 8 oktober.

Yandex bekräftade den 9 oktober, i ett uttalande som återgavs av Reuters, att ukrainska drönare hade skadat datacentret i Kaluga och delvis slagit ut verksamheten. Den ukrainska vapentillverkaren Firepoint identifierade drönarmodellen FP-1 som den typ som användes vid angreppet. I ett annat uttalande, publicerat av Meduza samma dag, meddelade Yandex att flera moduler i anläggningen hade blivit helt obrukbara. Meduza rapporterade också att bolagets aktie tappade omkring fyra procent på Moskvabörsen efter beskedet om den andra attacken inom två dygn.

Även datacentret i Sasovo i Rjazanregionen har drabbats av omfattande skador. Anläggningen rymmer två av Yandex tre superdatorer. En av dessa har rankats som världens nittonde mest kraftfulla superdator. Teknikpublikationen The Insider redovisade den 9 oktober att datacentret öppnade 2014 och byggdes för att kunna hantera tiotusentals servrar. Publikationen identifierade dessutom YandexGPT som en av de artificiella intelligensmodeller som utvecklats med hjälp av anläggningens superdatorer.

Satellitanalysföretaget Vertical52 undersökte bilder från Planet Labs tagna den 29 september och den 11 oktober 2026. Jämförelsen visade brandskador på taket till anläggningskomplexet i Sasovo. Företaget granskade även två videoklipp från platsen och verifierade att de visade en brand vid datacentret.

Yandex har inte offentliggjort någon fullständig redovisning av attackernas tekniska konsekvenser. Vissa bedömare anser att avancerade mikrochips och annan central utrustning sannolikt har skadats. Hur omfattande dessa skador är har ännu inte bekräftats.

Efter attacken mot Sasovo meddelade Yandex Cloud att driftzonen ru-central1-b var helt otillgänglig. Kunder uppmanades att flytta sina arbetsbelastningar till andra driftzoner. Samtidigt begränsades möjligheten att skapa nya virtuella servrar, Kubernetes-kluster och databaser.

Den 11 oktober meddelade Yandex att datacentret i Vladimir hade stoppat all verksamhet efter skador på infrastrukturen. Regionens guvernör Aleksandr Avdejev bekräftade drönarangreppet och informerade om att två elstationer hade kopplats bort. Stationerna försörjde omkring 5 000 invånare med elektricitet. Efter en timme hade 80 procent av elförsörjningen återstälts.

Yandex bekräftade även i ett uttalande som publicerades av Recorded Future News den 12 oktober att verksamheten i Vladimir låg helt nere och att den återstående infrastrukturen var instabil. Publikationen redovisade att företagets tre angripna datacenter tillsammans hade en kapacitet på omkring 115 megawatt.

Centre for Eastern Studies identifierade störningar även utanför själva datacenterverksamheten. Institutet konstaterade att omkring 64 000 kunder använde Yandex Cloud, däribland större företag inom finans, detaljhandel och informationsteknik. Efter attackerna registrerades störningar i Yandex söktjänst samt företagets tjänster för transporter, navigations- och betaltjänster.

Ett annat mål var Sberbanks datacenter i Balakovo i Saratovregionen. Bankens förste vice vd Aleksandr Vedjakhin bekräftade den 14 oktober att anläggningen hade angripits, men meddelade samtidigt att bankens system och tjänster fungerade utan störningar.

Den ryska statliga nyhetsbyrån RIA Novosti redovisade redan 2024 planer på att förse anläggningen i Balakovo med Rysslands största superdator. Datacentret omfattar 55 000 kvadratmeter. Reuters rapporterade den 14 oktober 2026 att superdatorn var planerad att tas i drift under 2027.

Den ryska lagstiftningen kräver att datalagring sker inom landets gränser. Det begränsar möjligheterna att placera sådan infrastruktur utomlands och gör de ryska anläggningarna sårbara för fysiska angrepp.

Även Ukrainas digitala infrastruktur har utsatts för omfattande ryska attacker. Recorded Future News rapporterade den 8 oktober att angrepp den 23 september hade brutit de fasta internetförbindelserna för omkring 100 000 hushåll i Kiev och närliggande områden. Ukrainska myndigheter har därefter beskrivit skyddsåtgärder som omfattar underjordiska installationer, användning av molntjänster och flytt av utrustning till andra länder.

Centre for Eastern Studies dokumenterade dessutom att ryska angrepp den 27 september skadade tio datacenter i Kiev och ytterligare ett i Dnipro. Bland de drabbade verksamheterna fanns serveranläggningar som drevs av teleoperatörerna Kyivstar och Ukrtelecom. Institutet redovisade även ett ryskt drönarangrepp den 10 oktober mot teknikföretaget TENET:s anläggning i Odesa.

De ukrainska attackerna mot de fem ryska datacentren har därmed orsakat både dokumenterade driftavbrott och omfattande fysiska skador. Den slutliga omfattningen av förstörelsen är fortfarande okänd, medan experter bedömer att återställandet av den skadade infrastrukturen kan bli långvarigt.