Ukrainska attacker pressar Rysslands luftförsvar och bränslesektor

Ukrainas återkommande attacker mot ryska olje-, industri- och logistikanläggningar har fortsatt på stort avstånd från fronten. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj uppgav den 10 augusti att en anläggning inom den ryska oljeraffineringen i Tobolsk i Sibirien hade träffats på mer än 2 500 kilometers avstånd och att fler djupa attacker planerades. Ukrainas generalstab bekräftade den 20 augusti även angrepp mot oljeraffinaderiet TANECO i Tatarstan och oljeterminalen Tamanneftegaz i Krasnodarregionen, där bränder uppstod vid båda anläggningarna.

Attackerna ingår i en längre ukrainsk kampanj mot rysk olja, militär logistik och annan infrastruktur. Ukrainas försvarsdepartement uppgav i april att de långräckviddiga angreppen hade blivit systematiska och att fem strategiska industrianläggningar samt tio oljeraffinaderier hade angripits under mars. Under de senaste drygt 40 dagarna har Ukraina dessutom genomfört omfattande drönar- och robotattacker mot militära mål både nära fronten och långt inne i Ryssland.

Orenburgregionens guvernör Jevgenij Solntsev uppgav den 13 augusti att raffinaderiet i Orsk hade stängts helt efter en drönarattack. Enligt Jevgenij Solntsev kan reparationerna ta upp till sex månader eftersom central utrustning skadades och ersättningsutrustningen är importerad. Raffinaderiets årliga kapacitet är 5,76 miljoner ton oljeprodukter.

Rysslands energiministerium uppgav den 8 juni att landets bränsle- och energisektor utsattes för ett växande antal luftangrepp och att dessa hade orsakat tillfälliga problem med bränsleleveranser i flera sydliga regioner. Ministeriet hade därför inrättat en permanent branschstab tillsammans med de största ryska energibolagen. Rysslands vice premiärminister Alexander Novak har samtidigt bekräftat att landet har börjat importera oljeprodukter för att mildra den inhemska bränslebristen.

Den ryska regeringen beslutade den 30 juli om ett nytt exportförbud för bland annat bensin och diesel från den 1 augusti 2026 till den 31 januari 2027 i syfte att stabilisera den inhemska bränslemarknaden. Från den 1 september undantas vissa exportleveranser av diesel, marint bränsle och gasoljor från direkta producenter. Myndigheterna har även lättat på vissa kvalitetskrav för bränsle.

Även logistiska mål har angripits. Associated Press identifierade det ukrainska 413:e obemannade systemregementet Raid som en av enheterna bakom attacker långt inne i Ryssland. Förbandschefen Jevhen Karas uppgav att enheten använder ukrainsktillverkade FP-1-drönare med en räckvidd på mer än 1 600 kilometer. Volodymyr Zelenskyj uppgav den 18 juli att ukrainska attacker hade träffat logistiska anläggningar nära Moskva och i Tambovregionen, däribland lager som enligt honom användes för navigationsteknik, komponenter till drönartillverkning och annan materiel för den ryska militären.

Vladimir Putin har beskrivit de ukrainska angreppen mot den ryska ekonomin som ett riskabelt agerande och anklagat Ukrainas ledning för att ha satt igång en utveckling med svårförutsägbara följder. I ett tal i rysk statlig tv sade Vladimir Putin att Ryssland kommer att svara på angrepp mot ryskt territorium. Han framställde även de senaste ryska attackerna mot Ukraina som vedergällning, däribland ett angrepp mot ett shoppingcenter i Volodymyr Zelenskyjs hemstad.

Vladimir Putin har också beordrat den ryska regeringen att bistå vid återuppbyggnaden av lagerbyggnader som förstörts i ukrainska attacker. Minst två dussin lager som tillhör nätbutiken Wildberries hade träffats sedan den 18 juli.

En analys från tankesmedjan Institute for the Study of War, ISW, beskriver samtidigt växande problem för det ryska luftförsvaret. Flera framstående ryska militärbloggare, däribland personer med kopplingar till Kreml, har uppgett att Ryssland saknar tillräcklig utrustning för att effektivt möta de ukrainska attackerna.

Kritiken från militärbloggarna gäller bland annat att den ryska staten i större utsträckning har lagt ansvar för luftförsvaret på regionala myndigheter och enskilda företag. De har i stället efterlyst en ordning där staten, regionerna och privata företag delar på ansvaret samtidigt som luftförsvaret och skyddet av viktig infrastruktur byggs ut.

Institute for the Study of War bedömer att en sådan omställning skulle kräva betydande tid och resurser och att det inte är säkert att den skulle lösa problemen. Tankesmedjan bedömer fortsatt att den ryska försvarsindustrin sannolikt inte kan möta de växande behoven av luftförsvar i tillräcklig omfattning för att samtidigt skydda både fronten och de stora områdena längre in i Ryssland.