Ukraina ökar pressen mot Krim

Ukraina har intensifierat sina angrepp mot den av Ryssland annekterade Krimhalvön, samtidigt som attacker mot energi- och transportinfrastruktur har försvårat förbindelserna med det ryska fastlandet. De ryskinstallerade myndigheterna utlyste den 26 juni regionalt krisläge för att hantera följderna av angreppen. Sergej Aksjonov uppgav att beslutet ska göra det möjligt att snabbare fatta beslut, omfördela resurser och upprätthålla samhällsviktiga funktioner.

Under sommaren har antalet besökare minskat märkbart på halvön. I slutet av maj föll hotellbokningarna kraftigt, många reservationer avbokades och barnläger med tusentals deltagare ställdes in. De ryskinstallerade myndigheterna begränsade även flera offentliga aktiviteter när säkerhetsläget försämrades. Samtidigt har återkommande attacker mot vägar, broar, järnvägar och fartyg kraftigt påverkat transporter till och från Krim. Krims järnvägsförvaltning har därför minskat antalet dagliga tågförbindelser, och eftersom Simferopols flygplats varit stängd sedan 2022 återstår väg- och järnvägstrafiken via Kertjbron som de viktigaste transportlederna.

På flera håll råder omfattande störningar i elförsörjningen. Kvällstid saknar stora delar av städer och samhällen belysning och under nätterna ljuder flyglarm följda av explosioner. Den ryskinstallerade guvernören i Sevastopol, Michail Razvozjajev, uppgav att hushåll infört tillfälliga begränsningar av elförbrukningen för att undvika ett större sammanbrott i elnätet. Han uppgav också att gatubelysning, butiker, kaféer och delar av kollektivtrafiken fått begränsad verksamhet under elkrisen. Myndigheterna har dessutom stoppat försäljning av drivmedel till privatbilister som en åtgärd mot den förvärrade bränslebristen.

Anonyma invånare berättar för den oberoende nyhetssajten Vazjnyje Istorii att strömavbrotten leder till att livsmedel förstörs, basvaror ransoneras och vattenförsörjningen fungerar oregelbundet. En källa i Sevastopol beskriver för sajten att staden efter mörkrets inbrott blir nästan nedsläckt, med stängda affärer och kaféer, tomma vägar och endast enstaka fordon och ambulanser i rörelse. Enligt nyhetssajten Agentstvo uppger flera invånare också att de förlorat sina arbeten eller att löner betalats ut senare än planerat.

De ukrainska angreppen har enligt bedömare även riktats mot Rysslands militära försörjningslinjer till invasionsstyrkorna i södra Ukraina. Rysslands president Vladimir Putin har beskrivit motanfallen som terrorattacker men medgett att de orsakar problem. Vid ett regeringsmöte sade han att angreppen syftar till att störa energiförsörjningen och turistsäsongen på Krim samt beordrade regeringen och säkerhetsorganen att minimera konsekvenserna. Putin hävdade också att problemen inte är kritiska och att angreppen inte påverkar läget vid fronten.

Flera framstående krigsanalytiker bedömer att någon större ukrainsk offensiv mot Krim inte är sannolik inom den närmaste tiden. Samtidigt anser en del att Ukraina redan har inlett en annan typ av offensiv, där målet är att stegvis försvåra Rysslands möjligheter att styra halvön genom att slå mot viktig infrastruktur och logistik.

Krim ligger i norra Svarta havet och blev en del av Ukraina när landet blev självständigt 1991. Ryssland ockuperade halvön 2014 efter att ryska styrkor tagit kontroll över området och därefter genomfört en internationellt fördömd folkomröstning om anslutning till Ryssland. Den internationella majoriteten av världens stater erkänner inte annekteringen, och Ukraina betraktar fortsatt Krim som en del av sitt territorium. Halvön rymmer bland annat städerna Simferopol, Sevastopol och Jevpatorija, där den ryska Svartahavsflottan har sin bas i Sevastopol.