Ukraina misslyckades stoppa robotar i dödlig Kievattack

Minst 17 människor dödades och 44 skadades när Ryssland under natten genomförde en omfattande attack mot Kiev och Kievregionen. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj uppgav att angreppet pågick i omkring två timmar. Kiev beslutade därefter att hålla en sorgedag till minne av de dödade.

Enligt preliminära uppgifter från Ukrainas luftförsvar avvärjdes 98 av 115 ryska drönare. Ryssland avfyrade även fyra kryssningsrobotar och 24 ballistiska robotar, men luftförsvarets rapport innehöll inga uppgifter om att någon av robotarna hade stoppats. Militärexperten Joakim Paasikivi bedömer att resultatet varken är överraskande eller positivt för Ukraina.

Ukrainska myndigheter uppgav att bland annat ett bryggeri, lagerlokaler, en postsorteringscentral och järnvägsrelaterad infrastruktur träffades eller skadades. Rysslands försvarsdepartement uppgav att målen var anläggningar som användes för ukrainska militära leveranser, medan Ukrainas regering beskrev flera av verksamheterna som civila företag.

Överstelöjtnant Johan Huovinen uppger att avsaknaden av nedskjutna robotar kan tyda på att Ukrainas lager av luftvärnsrobotar har nått en kritiskt låg nivå. Han utesluter samtidigt inte att Ukraina undanhåller uppgifter för att förstärka budskapet om behovet av mer luftvärn från andra länder. En annan möjlighet är enligt Johan Huovinen att robotar avfyrades utan att träffa sina mål.

Volodymyr Zelenskyj uppgav att Ukraina under 2026 hade fått omkring tre gånger färre västtillverkade luftvärnsrobotar än under motsvarande period 2025. Samtidigt har amerikanska tjänstemän uppgett att USA under kriget mot Iran förbrukade praktiskt taget hela sitt tillgängliga lager av de långräckviddiga precisionsvapnen ATACMS och PrSM, som även har använts av Ukraina mot ryska mål.

Försvarsföretagen Lockheed Martin och RTX uppgav att konflikterna i bland annat Iran och Ukraina hade tömt delar av Pentagons ammunitionslager och skapat ett omfattande behov av återanskaffning.

På fronten dominerar fortfarande drönare, samtidigt som båda sidor har svårt att genomföra större genombrott. Joakim Paasikivi, geopolitisk rådgivare hos Mannheimer Swartling, bedömer att Ryssland därför ser robotattacker mot ukrainska städer som en lättare väg till framgång.

Storleken på Rysslands lager av ballistiska robotar är enligt Joakim Paasikivi svår att fastställa. Han hänvisar till uppgifter som pekar på begränsade lager men en omfattande löpande produktion. Enligt ukrainska uppgifter tillverkar Ryssland mellan 60 och 70 robotar i månaden.

Ukrainas militära underrättelsetjänst uppgav att en nordkoreansk robotenhet med omkring 90 personer höll på att placeras i den ryska Voronezjregionen tillsammans med Rysslands 112:e robotbrigad. Enheten kan enligt underrättelsetjänsten få sex avfyrningsramper och upp till 120 ballistiska robotar av typerna KN-23 och KN-24.

Volodymyr Zelenskyj uppgav att Nordkorea tidigare hade levererat omkring 150 ballistiska robotar till Ryssland och att ryska styrkor nyligen återupptagit användningen av nordkoreanska robotar mot Ukraina.

USA:s president Donald Trump uppgav den 8 juli vid Natomötet i Ankara att Ukraina skulle få licens att tillverka luftvärnsroboten Patriot. Den 31 juli klargjorde Donald Trump att USA ännu inte hade godkänt ukrainsk tillverkning och att Washington måste vara försiktigt med att överföra avancerad amerikansk vapenteknik.

Ukrainas ambassadör i USA, Olha Stefanishyna, uppgav att samtalen om Patriotsamarbetet fortsatte och att företrädare för tillverkaren Lockheed Martin planerade ett besök i Ukraina. Joakim Paasikivi bedömer samtidigt att en framtida licenstillverkning inte skulle lösa Ukrainas akuta problem med luftförsvaret och beskriver situationen som besvärlig.