Ukraina bekräftar 19 349 civila dödsoffer i kriget

AI-genererad illustration

Nyheter

Ukraina bekräftar 19 349 civila dödsoffer i kriget

Av Malin Nilsson•Publicerad: 23 okt 19:33•4 min

Minst 19 349 civila har dödats i Ukraina sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion i februari 2022. Av de dödade är 762 barn. Uppgifterna presenterades fredagen den 23 oktober av Ukrainas tillförordnade riksåklagare Anton Kovalskyi i ett meddelande på Telegram.

Under 2026 har ukrainska myndigheter bekräftat 2 960 civila dödsfall. Anton Kovalskyi uppgav att 87 barn hade dödats under året och ytterligare 668 barn hade skadats. Sammanlagt hade 16 316 civila skadats under 2026 fram till den 23 oktober, vilket motsvarar närmare 30 procent av samtliga civila som de ukrainska myndigheterna registrerat som skadade sedan invasionens början.

FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter redovisar samtidigt 17 605 verifierade civila dödsfall under perioden februari 2022 till september 2026. Antalet civila som skadats i de ryska attackerna under samma period uppgår till nästan 56 000.

FN:s människorättsövervakningsmission i Ukraina, HRMMU, presenterade den 15 oktober uppgifter om att 328 civila dödades och 2 105 skadades under september. Det var den högsta registrerade nivån för en septembermånad sedan den fullskaliga invasionen inleddes.

De civila förlusterna har ökat i samband med Rysslands intensifierade flyganfall. FN:s människorättsövervakningsmission dokumenterade att långdistansrobotar och drönare orsakade 165 dödsfall och 1 119 skadade under september. Dessa vapen stod därmed för 53 procent av månadens registrerade civila döda och skadade.

Under september registrerade FN civila döda eller skadade i 22 ukrainska regioner samt i huvudstaden Kyiv. I huvudstaden dödades 32 personer och 340 skadades. Civila förluster dokumenterades där under 22 av månadens 30 dagar.

Även tidigare under sommaren registrerades omfattande civila förluster. FN:s människorättsövervakare meddelade den 13 augusti att minst 437 civila dödades och 2 610 skadades under juli. Antalet dödade var det högsta som dokumenterats under en enskild månad sedan maj 2022.

Barn har fortsatt att drabbas av attackerna. FN:s barnfond UNICEF meddelade den 25 augusti att fler än 3 900 barn hade dödats eller skadats sedan den fullskaliga invasionen 2022. Organisationen uppgav att juli 2026 hade det högsta antalet dödade eller skadade barn under en månad sedan april 2022.

Den 20 juli rapporterade UNICEF att två barn hade dödats och minst 50 skadats i attacker under den föregående veckan. Organisationen bekräftade samtidigt att ett lager med humanitär utrustning i Bilohorodka i Kyivregionen hade fått omfattande skador den 19 juli. Förnödenheter till ett värde av omkring 3,9 miljoner dollar förstördes.

Organisationen för säkerhet och samarbete i Europas kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter, ODIHR, redovisade den 15 juli en ökning med 45 procent av antalet verifierade civila dödade och skadade i regeringskontrollerade delar av Ukraina mellan december 2025 och maj 2026, jämfört med motsvarande period föregående år.

Uppgifterna ingick i ODIHR:s nionde rapport om kränkningar av internationell humanitär rätt. Rapporten baserades på intervjuer med 107 överlevande och vittnen samt ytterligare dokumentation. Sedan februari 2022 hade organisationen genomfört närmare 800 intervjuer.

Även sjukvården har drabbats av angrepp. Världshälsoorganisationen WHO meddelade den 8 maj att fler än 3 000 attacker mot Ukrainas sjukvård hade verifierats sedan februari 2022. Omkring 80 procent av angreppen hade påverkat sjukhus, vårdcentraler eller andra vårdinrättningar.

WHO:s representant i Ukraina, Jarno Habicht, uppgav samma dag att 186 verifierade attacker mot sjukvården under 2026 hade orsakat 15 dödsfall och minst 81 skadade. Antalet dödsfall var nästan fyra gånger högre än under motsvarande period 2025.

Parallellt med dokumentationen av civila förluster fortsätter Ukraina att utreda misstänkta krigsbrott. Anton Kovalskyi meddelade den 23 oktober att över 266 000 misstänkta krigsbrott hade registrerats sedan invasionens början. Totalt hade 317 personer dömts.

Under 2026 hade 84 personer dömts för krigsbrott, däribland 54 ryska militärer. Åtta av de dömda militärerna var befälhavare.

Ukrainas åklagarorganisation arbetar också med en strategi för lagföring av internationella brott under perioden 2026–2028. Anton Kovalskyi uppgav att arbetet bland annat omfattar ett planerat register över brottsoffer och utveckling av digitala verktyg för att analysera bevismaterial.

Internationella rättsliga åtgärder har också vidtagits. Den 5 mars 2024 utfärdade Internationella brottmålsdomstolen, ICC, arresteringsorder mot den ryske generallöjtnanten Sergei Ivanovich Kobylash och amiralen Viktor Nikolayevich Sokolov. Domstolen bedömde att det fanns skälig grund att misstänka att de båda bar ansvar för attacker mot civila objekt och oproportionerliga civila skador i samband med ryska angrepp mot Ukrainas elinfrastruktur mellan oktober 2022 och mars 2023.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 96%
96%
4%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Texten är sakligt hållen och behåller en neutral ton. Den förlitar sig på uppgifter från tydligt angivna källor (t.ex. ukrainsk åklagarmyndighet, FN OHCHR, UNICEF, ODIHR, WHO, ICC) och återger dessa uppgifter utan journalistisk tolkning eller egna slutsatser. Språket använder sakliga verb såsom "uppgav", "redovisade", "meddelade" och liknande, vilket indikerar att informationen kommer från källorna. Det råder en tydlig källhänvisningsstruktur där påståenden kopplas till källor och följs av distinkta uppgifter, utan emotionell laddning eller dramatisering. Inga egna värderingar eller spekulationer återges, och artikeln verkar inte försöka påverka läsaren med journalistens egna bedömningar. En kort risk är att texten är mycket faktarik, men den neutrala framställningen och tydliga källkontext gör att den fortfarande uppvisar hög oberoendegrad.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Vänster
60%
25%
15%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln betonar civila offer, mänskliga rättigheter och internationella rättsinstanser samt håller upp Ukraina och dess partners som försvarare av civila liv. Den starka tonvikten vid krigsbrott, humanitär rätt och behovet av rättsliga åtgärder samt användningen av HR- och FN-institutioner förstärker vänsterorienterad kärna om skydd av utsatta grupper, överföring av ansvar till den som begått aggression och stöd till internationella organ.

Rubrik och framing:
Framingen fokuserar på civila dödsfall och omfattande lidande kopplat till konflikten, betonar Rysslands aggression och Ukrainas rätt till skydd och rättsliga åtgärder mot krigsbrott.

Språk och ton:
Ton som betonar civila lidanden och internationell rätt; framhäver Ryssland som ansvarig och Ukraina som offer och försvarare samt påpekar rättsprocesser och ansvar.

Källbalans:
Fler internationella och ukrainska myndighetskällor (FN-organ, UNICEF, ODIHR, WHO, ukrainsk åklagarorganisation) än ryska eller pro-ryska röster; källorna dominerar hur bilden formar sig.

Utelämnanden och kontext:
Uppehåller sig främst vid ukrainska och västerländska källor; saknar rysk synvinkel och kritisk granskning av siffror från alternativa källor; saknar djupare geopolitisk kontext och nyansering av hur siffror jämförs mellan olika aktörer.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.