Tyskland ger underrättelsetjänster utökade befogenheter

Den tyska regeringen har beslutat om lagförslag som ska ge Bundesnachrichtendienst, BND, och Bundesamt für Verfassungsschutz, BfV, större möjligheter att genomföra hemliga operationer mot utländska hot. Förslagen måste fortfarande godkännas av parlamentet innan de kan träda i kraft, uppgav den tyska regeringen efter regeringsbeslutet den 12 augusti.

Förändringarna omfattar bland annat möjligheten att vid höga hotnivåer ta sig in i angripares it-system, kopiera eller radera information och oskadliggöra digitala verktyg som används i utländska statliga operationer. Underrättelsetjänsterna föreslås även kunna genomföra cyberangrepp för att slå ut utländska it-system eller stoppa betalningsflöden. Inrikesdepartementets utkast innehåller dessutom regler om statlig spionprogramvara för genomsökning av enheter och övervakning av kommunikation direkt vid källan.

Teleoperatörer, digitala plattformar, transportföretag och finansiella mellanhänder ska enligt inrikesdepartementets utkast kunna omfattas av hemliga krav på att lämna ut uppgifter. Den som inte följer sådana krav kan få böter på upp till en miljon euro. Remissunderlagen öppnar också för att BND och BfV ska kunna få tillgång till privata och offentliga videoövervakningssystem.

I särskilt allvarliga hotfall föreslås konfidentiella informatörer kunna användas från 16 års ålder. En ny oberoende kontrollinstans ska enligt förslaget förhandsgranska vissa särskilt ingripande åtgärder, däribland långvariga hemliga insatser och övervakning i bostäder. Den federala dataskyddsmyndigheten BfDI lämnade den 14 juli ett yttrande till bland annat förbundskanslerns kansli och justitiedepartementet med omfattande invändningar som rör dataskydd och grundlagsskydd.

Lagförslaget behåller förbudet mot offensiv våldsanvändning av tyska underrättelseagenter utomlands. Däremot föreslås agenter i fler situationer få bära vapen för självförsvar utan särskilt tillstånd. Förslagen om tillgång till videoövervakningssystem har samtidigt mött invändningar om proportionalitet och grundlagsskydd under remissprocessen.

Förbundskansler Friedrich Merzs koalitionsregering har motiverat reformen med hot från fientliga stater, cyberbrottslingar och terrorgrupper. Inrikesminister Alexander Dobrindt uppgav att förändringarna ska göra de tyska underrättelsetjänsterna mer jämförbara med utländska partnerorgan. Förbundskanslerns kansli har samtidigt framhållit att Tyskland i dag är för beroende av underrättelseinformation från andra länder.

Tyskland anklagar Vladimir Putins ryska regim för att bedriva en hybridkampanj mot landet genom sabotage, spionage och desinformation. Tyskland är samtidigt en av Ukrainas största militära stödjare i kriget mot Ryssland och har satsat rekordbelopp på att bygga upp försvaret efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022. Regeringen anser att även underrättelsetjänsternas kapacitet behöver byggas ut.

Den tyska regeringen uppgav den 7 juli att samordningen mellan departementen hade inletts den 1 juli och att delstater och berörda organisationer började höras den 3 juli. Arbetet gäller framför allt BND-lagen och lagen om Bundesamt für Verfassungsschutz och har bedrivits av förbundskanslerns kansli tillsammans med inrikesdepartementet, försvarsdepartementet och justitiedepartementet.

Reformen måste också genomföra ett avgörande från den tyska författningsdomstolen om delar av BND:s strategiska signalspaning före utgången av 2026. Den tyska regeringen har tidigare uppgett till förbundsdagen att målet är en grundlagsenlig och systematisk modernisering av underrättelserätten som stärker de federala tjänsternas operativa förmåga och minskar avståndet till relevanta europeiska partner.

BND och BfV har under årtionden arbetat med strikta begränsningar för hemliga operationer. Regleringen har bland annat sin bakgrund i övergreppen under den nazistiska diktaturen och det kommunistiska Östtyskland samt i det starka skyddet för personlig integritet i Tyskland.